Innehållet publicerades under perioden

-

Jennie Nilsson har entledigats, landsbygdsminister

-
Artikel från Näringsdepartementet

Sveriges första bioekonomistrategi – dialogprocessen fortsätter

Publicerad

Den 5 maj bjöd landsbygdsminister Jennie Nilsson åter till ett dialogmöte om regeringens arbete med bioekonomistrategin som utgör en viktig del i omställningen till ett fossilfritt Sverige. En grundläggande utgångspunkt för strategin är att involvera aktörer från olika sektorer och nivåer. Representanter från bland annat skogs-, jordbruks- och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och ett flertal intresseorganisationer deltog.

Jennie Nilsson, landsbygdsminister
Jennie Nilsson, landsbygdsminister Kristian Pohl | Regeringskansliet

Mötet som arrangerades tillsammans med forskningsrådet Formas fokuserade på några av de teman som utkristalliserats under det förra dialogmötet, bland annat gräns- och sektorsövergripande aspekter på bioekonomin samt förutsättningar, behov och möjligheter för nya initiativ inom bioekonomin.

En strategi med bred ansats

Landsbygdsminister Jennie Nilsson inledde mötet med att tacka deltagarna för de synpunkter och inspel på strategin som tidigare inkommit.

– Bioekonomistrategin ska ha en bred ansats och syftar till att skapa synergier och ökat samarbete mellan olika aktörer och näringar, därmed är det viktigt att alla är med och bidrar i processen. Strategin är en viktig del i Sveriges arbete med att nå klimatneutralitet år 2045 och detta är helt enkelt något som vi bara kan uppnå tillsammans, konstaterade Jennie Nilsson.

Bioekonomin på en internationell-, nationell- och regional nivå

Mötet gästades av företrädare från både nationell och internationell nivå. Adrián Tistan, från EU-kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation, berättade om implementeringen av EU:s bioekonomistrategi. Bioekonomin sysselsätter ca 17,5 miljoner personer, vilket motsvarar ca 8,9 procent av arbetskraften i EU:s medlemsländer, samtidigt som det finns god potential att skapa nya gröna arbetstillfällen inom bioekonomin.

Liisa Saarenmaa från finska jord- och skogsbruksministeriet redovisade erfarenheter från det pågående arbetet med att revidera den finska nationella bioekonomiekonomistrategin. Hon pekade på potentialen som finns i ökad samverkan mellan Sverige och Finland i det fortsatta arbetet för en växande bioekonomi.

Elin Ilseskog från Länsstyrelsen Östergötland bidrog med ett regionalt perspektiv genom att beskriva det branschöverskridande samarbete som pågår inom bioekonomin i Östergötlands län.

Möjligheter och förutsättningar för innovativa lösningar

Mötets andra del utgjordes av en paneldiskussion mellan företrädare för näringen, forskningen, regioner och forskningsfinansiärer om möjligheter och förutsättningar för innovativa lösningar inom bioekonomin.

Jessica Hjerpe Olausson från Maritima Klustret i Västsverige såg en stor potential i ökat samarbete mellan olika näringar och pekade på alger som exempel på en ny resurs som skulle kunna nyttjas inom en rad olika områden, till exempel för att effektivisera solpaneler-, eller blandas i foder för att kraftigt minska nötkreaturs utsläpp av metangaser.

Catrin Gustavsson, affärsområdeschef för Södra Innovation lyfte potentialen i både industriell träbyggnation och tillverkning av träfiberbaserade textilier inklusive att kombinera massa från träråvara och återvunna textilier, något som redan görs på Södras massabruk i Mörrum med gott resultat. Anders Roos, professor inom företagsekonomi och skogsindustriella värdekedjor på SLU fyllde i att just ökat byggande i trä är ett bra exempel på vikten att identifiera produkter som marknaden är genuint intresserad av.

Utmaningar för bioekonomin

Panelen lyfte även flera utmaningar i arbetet för en växande bioekonomi. Anna Wiberg, programchef för BioInnovation menade att det finns en obalans i debatten om den växande bioekonomin och efterlyste större förståelse för hur resursutnyttjande kan ske på ett resurseffektivt sätt. Catrin Gustavsson poängterade att en säkrad råvarutillgång är en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och för att industrin ska kunna fortsätta utveckla nya hållbara lösningar. Jessica Hjerpe Olausson pekade på dagens utdragna tillståndsprocesser som en mycket besvärlig utmaning för ”first movers” inom den maritima och akvatiska sektorn.

Flera deltagare ställde frågor till presentatörer och panelen, bland annat kring möjliga målkonflikter, behov av statliga initiativ för att säkra framtidens råvarubehov, potentialen i ökad användning av återvunna material och behovet av pilotverksamhet för att underlätta etableringen av bioraffinaderier. 

Samverkan – en framgångsfaktor

Landsbygdsminister Jennie Nilsson tackade för alla kloka inspel och kunde konstatera att många av de möjligheter och utmaningar som nämnts överensstämmer med det som identifierats som viktiga steg i strategiprocessen. En växande bioekonomi förutsätter en säkrad tillgång på hållbart producerad bioråvara samt effektiva och funktionella tillståndsprocesser. Hon underströk även vikten av att debatten om framtidens bioekonomi baseras på vetenskap och kunskap. Avslutningsvis kom hon tillbaka till behovet av samarbeten, både på internationell och nationell nivå.

– Bioekonomin är en viktig del för att ställa om till ett hållbart system, inte minst för ett land som Sverige som har uttalade ambitioner om att bli världens första fossilfria land. Det är uppenbart att arbetet måste ske i samverkan, både internationellt och nationellt, mellan olika sektorer och kunskapsområden. Vi behöver ta vara på alla erfarenheter och kompetenser som finns tillgängliga, sa landsbygdsministern. 

Nästa steg för bioekonomistrategin

Bioekonomistrategin ska vara klar till hösten 2021 och tanken är att dialogprocessen fortsätter i samband med lanseringen av strategin samt vid uppstarten av arbetet med handlingsplaner.

Kontakt

E-post till Landsbygdsavdelningen, Näringsdepartementet