Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Miljödepartementet

Sverige uppmärksammar våtmarkernas betydelse för klimatet på Världsmiljödagen

Publicerad

FN:s Världsmiljödag den 5 juni har i år temat restaurering av ekosystem. Ett svenskt exempel är den satsning på anläggning och restaurering av våtmarker som regeringen gjort de senaste åren. Detta får stor betydelse för den biologiska mångfalden och förmågan att binda koldioxid. De arktiska våtmarkerna kan ge särskilt stor klimatnytta.

Foto: Michael Löfroth, Regeringskansliet

Årets Världsmiljödag, har temat restaurering av ekosystem, Ecosystem Restoration, och Pakistan är värd för dagen tillsammans med FN:s miljöprogram Unep. Samma dag lanseras FN:s årtionde för ekosystemrestaurering, the UN Decade on Ecosystem Restoration.  Restaurering av ekosystem kan innebära många olika åtgärder, som att lägga igen diken, röja igenväxta ytor, utöka städernas gröna ytor, återinföra traditionellt bete eller slåtter eller sanera förgiftade vatten och markområden.  

Kunskapen om våtmarkernas betydelse för klimatet har ökat de senare åren. Våtmarkerna har en unik biologisk mångfald och ger god tillgång till rent vatten.  De lagrar också enorma mängder kol i form av torv.

Restaurering bidrar positivt till miljömålen

De utdikningar som gjordes under 1800- och 1900-talet har torrlagt närmare tre miljoner hektar våtmarker i Sverige, det vill säga cirka 25 procent av den ursprungliga ytan. Skälen till dikningen och torrläggningen har i de flesta fall varit att skapa ny mark för jordbruk eller att höja skogsproduktionen, andra skäl kan vara torvtäkter och vägbyggen.

Om skadade våtmarker restaureras kan negativa trender vändas. Regeringen inledde en våtmarkssatsning 2018 för att stimulera kommuner att restaurera och anlägga våtmarker. Satsningen visade att insatserna bidrog till att balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvatten, samt att gynna biologisk mångfald och klimatet.

Våtmarkernas multifunktionalitet bidrar positivt till att nå svenska miljömål och även till flera av hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och våra internationella klimatmål. Frågan har länge funnit på den internationella agendan. Den internationella våtmarkskonventionen Ramsar, the Convention on Wetlands, undertecknades i den iranska staden Ramsar 1971 och har sedan dess antagits av de flesta av FN:s medlemsländer.

Arktiska våtmarker påverkas av klimatförändringar

En stor del av världens våtmarker finns i Arktis, dit nordligaste Sverige räknas. Våtmarkerna i Arktis har stor betydelse för biologisk mångfald och för de många urfolk som finns där.

Arktis och dess våtmarker påverkas kraftigt av klimatförändringar. Även en liten temperaturhöjning kan få stora effekter då den medför att permafrosten tinar och stora mängder av växthusgaser därmed riskerar att frigöras. En av världens hotade våtmarkstyper, palsmyrarna hotas att förstöras av uppvärmningen. För att motverka detta är det viktigt att skydda, förvalta och vid behov restaurera våtmarker.

Arktiska rådet inledde 2017, på initiativ av Sverige, ett projekt för att sammanställa kunskap om de arktiska våtmarkernas roll för klimatet. Projektet leds av Arktiska rådets arbetsgrupp CAFF (Conservation of Arctic Flora and Fauna) och omfattar tre delar - inventering, behovsanalys och fallstudier, samt rekommendationer.

Projektets rapport presenterades vid de Arktiska ländernas utrikesministermöte våren 2021. Rapporten ”The Resilience and Management of Arctic Wetlands” innehåller 13 viktiga resultat och 20 rekommendationer, med utgångspunkt i olika geografiska områden, för att bibehålla och stärka våtmarkernas motståndskraft. Många av dessa rekommendationer är relevanta för alla slags våtmarker, inte bara de i Arktis.

Fakta om våtmarker

Våtmark är mark där vatten finns nära under, i eller strax över markytan under en stor del av året. Våtmarkerna är ett av landets viktigaste kollager och behåller detta kol så länge de naturliga funktionerna bevaras. Naturliga torvmarker utgör en viktig del av världens våtmarker. Utdikningen har lett till att vissa växter, grodarter och fågelarter som lever i våtmarker riskerar att utrotas. Många rödlistade arter lever i svenska våtmarker.