Stärkt kompetensförsörjning och utbildning som leder till jobb

Publicerad

För att möta Sveriges behov av välutbildad arbetskraft på kort och lång sikt behövs god tillgång till utbildning. Regeringen har sedan 2014 gjort stora satsningar på utbildningsplatser, inom ramen för kunskapslyftet, i hela landet och ytterligare ökat takten för att möta de behov pandemin har skapat.

Kunskapslyftet byggs ut

Stor satsning på kombinationsutbildningar för snabbare väg till jobb

Yrkeskunskaper och goda kunskaper i svenska öppnar vägen till många jobb. Regeringen föreslår därför att 1 560 miljoner kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk. Kombinationsutbildningarna kommer under 2022 att vara undantagna från kravet att kommunerna ska finansiera ett antal utbildningsplatser för att få del av statsbidraget.

Fler utbildningsplatser på folkhögskolan

Efterfrågan på utbildningsplatser på folkhögskolan har ökat på grund av det rådande arbetsmarknadsläget. Regeringen föreslår därför en fortsatt utbyggnad av antalet utbildningsplatser på folkhögskolan. Satsningen uppgår till 300 miljoner kronor 2022 och beräknas motsvara medel för cirka 3 000 årsplatser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurs. För denna tillfälliga utbyggnad kommer ingen regional medfinansiering att krävas.

Ökat anslag till Myndigheten för yrkeshögskolan och kompensation för utbildningsanordnare 

För att privata utbildningsanordnare ska kunna få en högre ersättning per utbildningsplats som kompensation för deras skyldighet att betala mervärdesskatt (moms) föreslår regeringen att 100 miljoner kronor tillförs till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) för 2022. Regeringen föreslår också en förstärkning av MYH:s förvaltningsanslag med 9 miljoner kronor för 2022. 

Mer resurser för yrkeshögskoleutbildningarna till specialistundersköterska 

Riksdagen initierade under 2021 en satsning på fler platser på specialistundersköterskeutbildning inom yrkeshögskolan. Regeringen föreslår att medel tillförs även för 2022, så att utbildningen på de nya platserna ska kunna slutföras. Medel bör även tillföras för 2023 för detta ändamål.

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

Många arbetsgivare har svårt att hitta gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt har antalet elever på yrkesprogrammen sjunkit drastiskt, i synnerhet sedan yrkesprogrammen inte längre automatiskt innehåller de kurser som ger grundläggande behörighet till högre utbildning. För att öka intresset för yrkesprogrammen vill regeringen att alla elever som väljer ett yrkesprogram ska vara garanterade att kunna läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet om de vill. Som en följd av att yrkesprogrammens omfattning föreslås öka avsätter regeringen 59 miljoner kronor med början 2024 för att därefter stegvis öka kompensationen till kommunerna. Därtill förstärks Skolverkets förvaltningsanslag med 2 miljoner kronor 2022 och 5 miljoner kronor 2023.

Planering och dimensionering av gymnasiala utbildningar

Sverige kommer att behöva betydligt fler personer med en gymnasial yrkesutbildning de kommande åren. Utbildningen inom gymnasieskolan och komvux behöver därför anpassas för att svara mot kompetensförsörjningsbehoven inom välfärden, näringslivet och för att möta klimatomställningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under mandatperioden med förslag som syftar till en bättre planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen.

För implementering av reformen föreslår regeringen en förstärkning till kommunerna med 170 miljoner kronor årligen under perioden 2023–2026. Regeringen föreslår även en förstärkning med 12 miljoner kronor 2022 och med 14 miljoner från 2023 till Skolverkets arbete med regionala planeringsunderlag. Vidare föreslås en permanent förstärkning till regionerna och Gotlands kommun med 21 miljoner kronor för att finansiera samverkan kring gymnasial utbildning inom ramen för regionalt kompetensförsörjningsarbete.

Mer pengar till Skolinspektionen för tillsyn av sfi

Skolinspektionens granskning av vuxenutbildningen utövas i dag på huvudmannanivå. För att förbättra kvaliteten i sfi föreslår regeringen att Skolinspektionens anslag för tillsyn ökas med 9,2 miljoner kronor 2022, så att tillsyn nu ska kunna ske även på verksamhetsnivå.

Fortsatt satsning på komvux flex

Regeringen föreslår att komvux flex, en försöksverksamhet med kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning, ska fortsätta till 1 juli 2023. Satsningen ger kommunerna bättre förutsättningar att bygga upp en väl fungerande infrastruktur för inledande kartläggning och validering inom komvux, inför att den planerade skyldigheten att erbjuda inledande kartläggning och validering blir verklighet. För 2022 föreslås att 70 miljoner kronor tillförs för ändamålet.

Kartläggning och validering inom komvux

Validering kan avsevärt korta tiden i utbildning och vägen till jobb för en person som exempelvis skolar om sig mitt i livet. Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor avsätts för 2022 för att kommunerna ska erbjuda inledande kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning (komvux). För 2023 och 2024 beräknar regeringen att 60 miljoner kronor avsätts för satsningen, som därefter bör permanentas på den nivån.

Yrkessvenska för anställda i välfärden

Regeringen föreslår att den pågående satsningen på språkträning för anställda inom äldreomsorgen vidgas till fler yrkesgrupper inom välfärden, till exempel vård, skola och annan omsorg. För detta ändamål föreslår regeringen att 30 miljoner kronor tillförs satsningen för 2022.

Andra viktiga utbildningssatsningar

Utbildningsplaner kopplat till utbildningsplikten

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att det ska införas en skyldighet för kommunerna att tillhandahålla en sammanhållen utbildning inom komvux för nyanlända som har utbildningsplikt. Skyldigheten ska gälla från den 1 juli 2022. Kommunerna ska ta fram en utbildningsplan för den sammanhållna utbildningen där utbildningens syfte, innehåll och organisation ska beskrivas. Regeringen föreslår att kommunerna ska tillföras medel genom ett engångsbelopp som kompensation för den kostnad de kommer att ha för att ta fram utbildningsplanen.

SCB ska genomföra undersökningarna AES och CVTS 

Regeringen föreslår medel till Statistiska centralbyrån (SCB) för att genomföra undersökningarna Vuxnas deltagande i utbildning (AES) och Personalutbildning i företagen (CVTS). AES beräknas kosta 9,1 miljoner kronor 2022 och 1,6 miljoner kronor 2023 medan CVTS beräknas kosta 0,9 miljoner kronor 2022.

Undersökningen PIAAC genomförs senare (rub 3)
På grund av pandemin har OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter, Programme för the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), inte kunnat genomföras enligt tidsplan. Förskjutningen i tid innebär även en förskjutning av den nationella finansieringen och en viss kostnadsökning.