Artikel från Näringsdepartementet

”Våra livsmedelssystem måste globalt ställas om”

Publicerad

Mat spelar en central roll i våra liv. Näringsrik och säker mat garanterar vår hälsa och vårt välmående, men har också kulturella och känslomässiga värden. Maten kan också användas som maktmedel i krig och konflikt. Våra livsmedelsystem påverkar inte bara människors hälsa och välbefinnande utan har stor betydelse för miljön, klimatet, den biologiska mångfalden samt ekonomisk och social utveckling. Därför måste våra livsmedelssystem globalt ställas om, skriver näringsminister Ibrahim Baylan, miljö- och klimatminister Per Bolund och biståndsminister Per Olsson Fridh.

Vid FN:s toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS) den 23 september, diskuteras hur vi kan ställa om våra livsmedelssystem till att bli mer hälsosamma, mer inkluderande, mer rättvisa och mer hållbara.

I Sverige har vi, som alla länder, både vår del av ansvaret och vår unika möjlighet att bidra till lösningar. Vi har potential att driva förändring och visa på möjligheter. Den svenska regeringen har under året arbetat intensivt för att inkludera så många perspektiv som möjligt i processen fram till toppmötet.

Livsmedelssystemen är nödvändiga och genererar kollektiva nyttigheter. Samtidigt är många av dagens livsmedelssystem ohållbara och sårbara. När våra livsmedelssystem inte fungerar hotas såväl allas vår hälsa, ekonomin, miljön och klimatet som mänskliga rättigheter, fred och säkerhet. Rätten till mat är en mänsklig rättighet i sig, som är långt ifrån uppfylld globalt.

Världens matproduktion står för 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser och markomvandling är den ledande orsaken till förluster av biologisk mångfald i världen.

Ohälsosamma matvanor är den snabbast ökande orsaken till övervikt och fetma, och en av de största riskfaktorerna för ohälsa i världen.

Idag produceras tillräckligt med mat i världen för att mätta oss alla, men tillgången är ojämnt fördelad och en tredjedel av all mat som produceras slängs, eller förstörs. Konflikter, klimatförändringar och ekonomiska chocker driver på hungern globalt och felnäring i alla dess former. Covid 19-pandemin har bidragit till ytterligare ökning av antal hungrande, upp till 20 procent på bara ett år och idag står över 41 miljoner människor i 43 olika länder, på tröskeln till svält. FN konstaterar att dagens globala livsmedelskris saknar motstycke. För att långsiktigt producera tillräckliga mängder mat i världen måste jordbruket producera 50 procent mer år 2050 än vad det gör idag.

Vi måste också öka kapaciteten för livsmedelsproduktion i utvecklingsländer och se till att mer av den mat som odlas där kommer det egna folket till del. I många länder är dock odlingsmarken begränsad och den mark som redan används krymper i takt med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald på grund av till exempel utarmning, erosion och ett mer oberäkneligt klimat. För att undvika ytterligare avskogning till förmån för jordbruksmark och hålla oss inom de planetära gränserna så måste vi producera mer inom nuvarande ramar.

Utmaningarna är många och stora, och dessa utmaningar finns inom livsmedelssystemen, men det betyder också att många lösningar finns där. Det är möjligt att föda en växande befolkning, samtidigt som vi skyddar vår planet och bidrar till en mer positiv hälsoutveckling i världen.

Sverige gör redan mycket och vi ska vara stolta över det engagemang som finns för att skapa en mer hållbar framtid. Det finns dock mer att göra. Sverige bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning såväl genom vårt bilaterala bistånd som genom stöd till och samarbete med de globala miljö- och klimatfonderna, de multilaterala utvecklingsbankerna och FN-systemet. Sverige är bland annat en av IFAD:s största givare. Under 2021 har Sverige stöttat deras arbete med 205 miljoner kronor. Utmaningen är att utveckla det övergripande systemperspektivet så att förändringar görs i alla delar där det behövs.

Vi ska också fortsätta att bygga på de starka partnerskap vi har i Sverige kring våra livsmedelssystem. Ett brett samarbete mellan olika aktörer, inte minst med civilsamhälle och näringsliv, behövs för att ta ett helhetsgrepp.

Toppmötet är inte målet i sig, utan början på en lång och viktig process. Målsättningarna är tydliga. Sverige ska vara ledande i arbetet med Agenda 2030, och arbetet med att ställa om våra livsmedelssystem är centralt för en mer hållbar värld.

Ibrahim Baylan, näringsminister
Per Bolund, miljö- och klimatminister
Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete