Ardalan Shekarabi har bytt ansvarsområde, civilminister

-
Pressmeddelande från Finansdepartementet

Regeringen föreslår ändringar i kostnadsutjämningssystemet

Publicerad

Nu går regeringen vidare med förslaget om ett uppdaterat kostnadsutjämningssystem och överlämnar i dag förslag om ändringar till Lagrådet. Efter att hänsyn tagits till remissinstansernas synpunkter har vissa justeringar gjorts i förhållande till de ändringar som föreslogs av utredningen Lite mer lika.

- För att Sverige ska hålla ihop behövs en stark välfärd i hela landet. Med en uppdaterad och förstärkt kostnadsutjämning tar vi ett viktigt steg i den riktningen. Den nya kostnadsutjämningen kommer bättre spegla skillnaderna mellan olika delar av landet. Ett resultat är att glesbygden i Sverige får en större del av kakan, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Förslaget innebär att systemet för kostnadsutjämning på ett bättre sätt ska ta hänsyn till strukturella skillnader mellan kommuner och landsting, och därmed bidra till mer likvärdiga förutsättningar. Sammantaget betyder det att omfördelningen ökar och utjämningen förstärks.

Ändringarna handlar till stor del om uppdateringar som gör att systemet bygger på aktuella uppgifter och därmed håller en högre grad av aktualitet. Med förslaget förstärks utjämningen utifrån faktorer som gleshet och socioekonomi.

I kostnadsutjämningen för landsting föreslås bl.a. att det införs kompensation för kraftig befolkningsminskning och befolkningsökning.

Regeringens förslag syftar även till att stärka systemets grundprincip om att utjämningen ska bygga på faktorer som är strukturella och opåverkbara, till exempel befolkningsstruktur och geografiska förutsättningar. I förhållande till utredningen innebär det att en variabel som berör försörjningsstöd tas bort.

Ytterligare en justering som görs i förhållande till utredningens förslag är att införandeperioden förlängs, så att de kommuner och landsting som drabbas negativt av förslaget får en längre omställningstid.

Regeringen föreslår att ändringarna träder i kraft 1 januari 2020.

Om det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Kostnadsutjämningen är en del av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Kostnadsutjämningen är mellankommunal, dvs. de bidrag som en del kommuner och landsting får i systemet är lika stora som de avgifter övriga kommuner och landsting betalar. Ser man till utjämningssystemet i sin helhet står staten för den allra största delen av finansieringen, vilket 2019 var ca 110 miljarder kronor. Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och för landsting att ge sina invånare kommunal service av hög kvalitet, trots de stora skillnader i strukturella och opåverkbara faktorer som finns, exempelvis vad gäller skattekraft, befolkningsstruktur och geografiska förutsättningar.

Kontakt

Viktor Nyberg
Pressekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi
Telefon (växel) 08-405 10 00