Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet

En stark kunskapsskola med nya läroplaner, nytt betygssystem och reglerad undervisningstid

Publicerad 02 februari 2026

Sverige behöver en stark kunskapsskola. Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år och föreslår bland annat nya läroplaner med tydligare kunskapsinriktning, ett nytt betygssystem och reglerad undervisningstid för lärare.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 2 februari 2026 om nya läroplaner betygssystem och reglerad undervisningstid (pdf 164 kB)

Alltför många elever går igenom skolan utan att utveckla tillräckliga kunskaper för att klara sig i sin fortsatta skolgång. Undersökningar visar att fyra av tio svenska högstadielärare känner sig stressade i arbetet och att nästan hälften av lärarna har övervägt att byta yrke under det senaste året. Regeringen har nu beslutat om tre lagrådsremisser med förslag som ska höja kunskapsresultaten i skolan och förbättra lärarnas arbetsmiljö. 

– Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för undervisningens kvalitet. Nu säkerställer vi att lärare får bättre förutsättningar och ordentligt med tid till undervisningsuppdraget, samtidigt som skolans kunskapsuppdrag återupprättas, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson. 

– Bildning är grunden för frihet, och genom kunskap får vi verktygen att förstå, påverka och ta plats i samhället. En stark kunskapsskola är en förutsättning för att ta tillvara individens fulla potential och stärka samhället som helhet. Det är också avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara en innovativ och konkurrenskraftig bildnings- och kunskapsnation, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

– För att undervisningen i skolan ska leda till att fler elever når goda kunskapsresultat behöver lärare och förskollärare förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Nu ger vi lärare tid att planera, genomföra och följa upp sin undervisning, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. 

– Betygssystemet måste vara pålitligt och de betyg som sätts måste återspegla de faktiska kunskaperna och vara lika mycket värda oavsett var i landet man bor eller på vilken skola man går. Den föreslagna modellen med meritvärden kopplade till resultatet på centralt rättade nationella prov och införandet av bedömningsråd säkerställer detta, säger Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Nya läroplaner med tydligare kunskapsinriktning

Nya läroplaner är ett viktigt steg för att skapa en stark kunskapsskola. Arbetet med att ta fram nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan pågår. Inom ramen för arbetet har regeringen nu beslutat om en lagrådsremiss med förslag på ändringar i skollagen som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus, bland annat att läraren inte längre ska ses som en coach eller handledare för eleverna utan ha en tydlig kunskapsförmedlande roll. Regeringen föreslår också hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. 

De nya läroplanerna ska vara tydligt inriktade på tillförlitliga och mer beständiga kunskaper. Grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna. Skolverket har sedan tidigare fått i uppdrag att ta fram förslag på nya läroplaner för grundskolan och motsvarande skolformer med en sådan inriktning. De nya läroplanerna planeras att införas i samband med att grundskolan blir tioårig från hösten 2028.

Betyg som speglar kunskaperna

Elevers ämneskunskaper måste speglas i betygen på ett mer rättvisande sätt än i dag. I det nuvarande systemet får elever ibland omotiverat höga betyg, vilket innebär att konkurrensen till gymnasieskolan och högre studier snedvrids. För att komma till rätta med betygsinflation och snedvriden konkurrens föreslår regeringen att de betyg som lärarna sätter ska kalibreras mot resultat på centralt rättade nationella slutprov. Förslagen innebär också att det införs en ny betygsskala med tio steg.

Ungefär var sjunde elev lämnar grundskolan varje år utan att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen bedömer att många av dessa elever har förutsättningar att klara ett nationellt program och därför stängs ute i onödan. Regeringen föreslår därför att den skarpa gränsen för godkänt betyg ska tas bort, att även lägre betyg på den tiogradiga betygsskalan ska ligga till grund för meritvärdet och att kraven för att bli behörig till gymnasieskolan ändras, så att betydligt färre elever kommer att stängas ute från nationella program i gymnasieskolan.

Reglerad undervisningstid och minskad administration 

Lärare och förskollärare behöver förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. I dag finns det ingen nationell reglering av hur mycket tid lärare ska lägga på att undervisa. Det har lett till att mängden undervisning som lärare förväntas genomföra har ökat. För att säkra en god arbetssituation för lärare och förskollärare föreslår regeringen att tiden för undervisningsuppdraget ska regleras.

Enligt förslaget ska regeringen besluta om föreskrifter om hur mycket tid lärare som mest får undervisa och hur mycket tid lärare som minst ska få för planering och uppföljning. För förskollärare i förskolan och lärare i fritidshemmet och komvux ska föreskrifterna reglera hur mycket tid de ska få för att planera och följa upp sin undervisning.

Regeringen avser att besluta om föreskrifterna innan mandatperiodens slut och återkommer då med hur nivåerna ska se ut för till exempel olika skolformer och årskurser.

I lagrådsremissen lämnas även flera förslag för att minska lärares administrativa börda. Det handlar bland annat om att det ska vara läraren, inte föräldrarna, som ska bestämma när och hur information om elevens utveckling ska ges.

Regeringen föreslår att regleringen av tiden för undervisningsuppdraget ska träda i kraft den 1 juli 2027. Regleringen med koppling till de nya läroplanerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028. Även reglerna som rör det nya betygssystemet föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028, vilket innebär att de första elever som kommer att ha kalibrerade meritvärden tar examen 2031. 

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.