Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Nicaragua

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Nicaragua samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Nicaragua (pdf 221 kB)

Nicaragua är enligt författningen en demokrati men den demokratiska utvecklingen har under senare år gått betydligt bakåt och omfattande brister finns vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. Rättsstaten har försvagats och statsförvaltningen kännetecknas i hög grad av maktcentralisering och ett auktoritärt styre. Gränserna mellan staten, regeringspartiet och presidentfamiljen har under senare år blivit allt mer otydliga. Regeringspartiet El Frente Sandinista de Liberación Nacional (FSLN) utövar total kontroll över verkställande, lagstiftande och rättsliga instanser samt landets valfunktioner.

En allvarlig politisk och social kris har utvecklats sedan protester utbröt i april 2018 mot planerade reformer av landets sociala trygghetssystem samt mot president Daniel Ortegas tilltagande autokratiska tendenser.

 

Straffriheten har ökat de senaste åren, särskilt för brott relaterade till korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

 

Yttrande- och pressfriheten begränsas av såväl ekonomiska som politiska påtryckningar och åtgärder. Flera stora medieaktörer har direkta kopplingar till regeringspartiet FSLN och presidentfamiljen. Oberoende journalisters utrymme att verka har kringskurits, bland annat genom polisrazzior mot mediaredaktioner.

Människorättsförsvarare, civilsamhällesorganisationer och media som kritiserar regeringens hantering av situationen för de mänskliga rättigheterna har i ökande utsträckning utsatts för övergrepp och förföljelse. Situationen försämrades ytterligare 2020 när en lag infördes om att personer och organisationer som uppbär finansiellt stöd från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”.

 

Författningen föreskriver rätten till att bilda fackföreningar och att strejka. Samtidigt kränks arbetstagares fackliga rättigheter på flera områden, det förekommer exemplvis att arbetstagare som inte  sympatiserar med regeringens politik avskedas.

 

Samhället präglas av patriarkala strukturer. Våld mot flickor och kvinnor är utbrett och straffriheten för dessa brott är omfattande. Det totala abortförbudet har lett till osäkra aborter och bidrar till Latinamerikas högsta andel tonårsgraviditeter. Förbudet innebär också att kvinnor som genomför abort eller sjukvårdspersonal som utför aborter riskerar att dömas till fängelse.

 

Skyddet av barnets rättigheter brister på flera områden. Ett mycket högt antal flickor och pojkar lever i äktenskapsliknande relationer, och prostitution är lagligt för barn över 14 år.

 

Utmaningar finns vad gäller förekomst av polisbrutalitet, situationen i landets fängelser, samt diskriminering och särbehandling av hbtqi-personer och urfolk.  

 

Regeringens hantering av coronapandemin har anklagats för bristande respekt för de mänskliga rättigheterna, bland annat kritiseras regeringen för att ha tonat ned pandemins allvar genom att anklaga medierna för falsk rapportering och bristande åtgärder för att motverka smittspridningen. Våld mot kvinnor och flickor har, enligt OHCHR ökat som en konsekvens av nedstängningen i samband