Proposition från Justitiedepartementet

Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare Prop. 2012/13:125

Publicerad · Uppdaterad

Ladda ner:

I propositionen lämnas förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt (sanktionsdirektivet).

I propositionen föreslås ett straffrättsligt ansvar för arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige. Den föreslagna straffbestämmelsen omfattar såväl uppsåtligt som oaktsamt handlande. Oavsett om ett straffrättsligt ansvar krävs ut eller inte föreslås att en fysisk eller juridisk person som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska betala en särskild avgift. Det föreslås även bestämmelser om annan särskild rättsverkan av brott. Den som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska dels kunna fråntas sin rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem års tid, dels bli återbetalningsskyldig för offentliga stöd, bidrag och förmåner som betalats ut eller annars kommit honom eller henne till del i upp till tolv månader innan brottet kom till polisens kännedom.

Det föreslås vidare en lagstadgad rätt för utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige att erhålla lön och annan ersättning för utfört arbete. Vid tvist mellan en utlänning och en arbetsgivare om innestående ersättning ska införas en presumtion om att lönen anses motsvara den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen och om att tre månaders heltidsarbete har utförts.

Det föreslås också en möjlighet att bevilja ytterligare tidsbegränsat uppehållstillstånd för den som efter ansökan av en förundersökningsledare har uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, som har samarbetat med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott enligt 20 kap. 5 § UtlL och som har väckt talan om innestående ersättning. Det förlängda uppehållstillståndet är avsett att underlätta för utlänningen att erhålla sin rätt till ersättning för utfört arbete. Om en förundersökningsledare har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § UtlL eller en utlänning har ansökt om ytterligare tidsbegränsat uppehållstillstånd föreslås att Migrationsverket får besluta om att tills vidare ställa in verkställigheten av beslut om avvisning eller utvisning. Det föreslås även att om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § UtlL eller ett ytterligare uppehållstillstånd har meddelats får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas under den tid som uppehållstillståndet gäller. Utlänningar som beviljas sådant ytterligare uppehållstillstånd ska enligt förslaget ha rätt till vård i samma omfattning som när de hade ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § UtlL.

I entreprenörsförhållanden föreslås ansvarsbestämmelser för uppdragsgivare respektive uppdragsgivare i tidigare led till arbetsgivare som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige. Uppdragsgivare och uppdragsgivare i tidigare led ska under vissa förhållanden bli subsidiärt ansvariga i förhållande till arbetsgivaren (underentreprenören) för lön och annan ersättning till olagligt vistandes utlänningar hos arbetsgivaren som arbetar inom underentreprenaden. Uppdragsgivare och uppdragsgivare i tidigare led ska även kunna påföras en särskild avgift.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. En ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. föreslås dock träda i kraft den 2 juli 2013.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv (1 st)

Departementsserien

Statens offentliga utredningar (1 st)

Lagrådsremiss (1 st)

Proposition (1 st)