Hoppa till huvudinnehåll

Hälso- och sjukvården

Publicerad

Reformer och åtgärder inom Tidöavtalets samarbetsprojekt hälso- och sjukvården.

Samarbetsprojekt hälso- och sjukvården

En utredning tillsätts med uppdrag att analysera och belysa för och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap Utredningen ska även beakta för- och nackdelar med regionala organisationer geografiskt baserade på exempelvis dagens sex sjukvårdsregioner. Utredningen ska genomföras i nära samverkan med företrädare för patienter, professionerna, regioner, privata vårdgivare och akademin i syfte att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges bättre förutsättningar än idag att erbjuda en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen. Utredningen ska lägga genomförbara förslag.

  • Regeringen beslutade i juni 2023 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (dir. 2023:73).

    Pressmeddelande: Staten föreslås ta större ansvar för vården

Nationella principer för ersättning och avgifter införs. Dessa ska bygga på behovsprincipen och att en medicinsk bedömning görs så att patienten kommer till rätt del av vården. Staten tar ett helhetsansvar över styrning och uppföljning av statliga medel till sjukvården. Utgångspunkten ska vara att statliga medel som huvudregel är prestationsbaserade med tydlig uppföljning.

Behovsläget nu och framgent av medicinskt utbildad vårdpersonal kartläggs nationellt. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet stärks för kompetensförsörjningen för att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet. I kartläggningen ska ansvarsfördelningen för personalfrågor mellan vårdhuvudman och staten även redogöras för.

IVO eller Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bör ges befogenhet att även granska regioners och kommuners verksamhet avseende medicinska resultat. Redovisning av vårdens kvalitet på utförarnivå ska stärkas, till stöd bland annat för att underlätta medborgarnas val. En nationell webbsida bör etableras för sådan redovisning.

  • Regeringen beslutade i juni 2025 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att etablera en webbsida med uppgifter till vårdgivare och grundläggande information om dessa (S2025/01280).

Ledig kapacitet redovisas och möjliggör för patienter, som fått en medicinsk bedömning och väntar på vård, att välja att få behandlingen eller operationen utförd på annat håll i landet om man så vill. Ett system med statliga medel för detta ändamål tas fram med tydlig styrning och uppföljning så att de ekonomiska incitamenten för kortare köer stärks.

Utred och ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Detta innebär att fler vårdplatser ska tas fram där så behövs. Regionerna ska få en prestationsbaserad ersättning när de klarar målet om att ta bort överbeläggningar och minska antalet undvikbara vårdskador. Åtgärden kommer att leda till att fler vårdplatser tillkommer där de gör störst nytta. Planen ska syfta till att stärka all sjukhusvård.

  • Regeringen beslutade i februari 2023 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso- och sjukvården (S2023/00679). Samtidigt beslutades att Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser (S2023/00680). Ett motsvarande uppdrag om att betala ut prestationsbaserade medel för att öka antalet vårdplatser gavs till Socialstyrelsen även 2024 (S2024/00483).

    Pressmeddelande: Vårdplatserna ska öka med statliga medel

  • Regeringen har genomfört kraftfulla insatser för att stärka vårdkapaciteten och antalet vårdplatser inom den specialiserade psykiatriska vården för vuxna.

    Pressmeddelande: Nya satsningar på psykiatrin

    Pressmeddelande: Regeringen stärker vårdkapaciteten i vuxenpsykiatrin

För att öka vårdkvaliteten, förbättra vårdresultaten samt använda hälso- och sjukvårdens resurser mer effektivt ska samverkan inom större regioner, likt dagens sex regionala cancercenter, införas. Det kan till exempel gälla upphandling, effektivare sjukhusstruktur – och organisation innefattande fler regionala centra för större diagnoser/diagnosgrupper, samverkan för att korta köer med mera.

Genomför en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur. Likt infrastrukturen för den avreglerade apoteksmarknaden ska sjukvården använda en enhetlig digital infrastruktur. Hälsodata blir tillgänglig i hela vårdkedjan för all vård, både kommunal vård, regional sjukvård och tandvård, oavsett vårdhuvudman. Den digitala infrastrukturen ska skapa förutsättningar för en innovativ och marknadsdriven utveckling där patientsäkerheten är i fokus. Samspel behöver ske med såväl offentliga som privata aktörer. Frågan om detta kräver författningsändring ska prövas.

Planen ska syfta till att stärka förlossningsvården öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Så många födande kvinnor som möjligt ska ha tillgång till ett barnmorsketeam före, under och efter förlossningen.

Under den närmaste tioårsperioden ska en omfattande utbyggnad av primärvård ske så att en större andel av hälso- och sjukvården utgörs av primärvård. Det uppnås genom fler allmänspecialister, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och att primärvården har ett lokalområdesuppdrag som också innefattar hälsofrämjande arbete.

Rätt till en fast läkarkontakt ska följas upp och hänsyn ska tas till demografiska skillnader. Frågan om att även ha fast läkarkontakt inom specialistvård där vårdförloppet är utdraget som inom t.ex. psykiatri ska prövas.

Särskilda satsningar på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering.

En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå ska de ekonomiska särregler som finns för tandvård för asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd ses över med syfte att tas bort.

  • Baserat på förslag från den utredning som regeringen tillsatte 2023, beslutade regeringen i oktober 2025 om förslag till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27).

    Pressmeddelande: Proposition om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård

  • Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen om en ny ordning för tandvårdsavgifter för asylsökande och utlänningar utan nödvändiga tillstånd i juni 2026.

Anhöriga till långvarigt sjuka ska ha stöd av en kontaktperson. Nationell anhöriglinje som stöttar dygnet runt ska finnas. Särskilt stöd ska ges till anhöriga som är barn. Personal som arbetar med barn ska ha särskild utbildning i detta.

  • Regeringen beslutade i november 2025 om förslag som innebär att stödet till anhöriga förstärks och förtydligas, både för vuxna och barn (prop. 2025/26:60).

    Pressmeddelande: Proposition för stärkt stöd till äldre och de som stöder närstående

  • Regeringen beslutade i december 2025 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stödmaterial till verksamheter i hälso- och sjukvården om bestämmelser rörande barn som anhöriga (S2025/02147).

  • Regeringen beslutade i december 2025 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stödmaterial för handläggare för att uppmärksamma och stödja barn när deras föräldrar söker stöd hos socialtjänsten (S2025/02147).

  • Regeringen beslutade i februari 2026 om en lagrådsremiss om en mer sammanhållen vård för personer med ett skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. I lagrådsremissen betonas att närstående som vårdar eller stöder en person med skadligt bruk och beroende som är långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning omfattas av socialtjänstens stöd till närstående.

    Pressmeddelande: Regeringen stärker vården för personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd

  • Regeringen beslutade i mars 2026 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag om en nationell informationsportal för anhöriga. Samtidigt fick Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppdrag om en nationell uppföljning av hälso- och sjukvårdens implementering av bestämmelser om stöd till barn som närstående och om brukares, patienters och anhörigas medverkan i den strategiska planeringen av socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens verksamheter. Regeringen fattade även beslut om att bevilja medel till Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) för att sprida kunskap till personal inom elevhälsan och övrig relevant personal i skolan och beslutsfattare om barn som anhöriga, samt hur skolan kan stödja dessa barn inom ramen för sin verksamhet och i samverkan med till exempel socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

    Pressmeddelande: Ökat stöd till anhöriga

Utgångspunkten ska vara att säkerställa att befolkningen i hela landet, så långt det är möjligt, ges tillgång till en jämlik, nära och patientsäker vård. Tillgängligheten ska öka också på landsbygd och i glesbygd.

  • Regeringen har beslutat om förslag som innebär att 300 miljoner kronor per år avsätts till att stödja utvecklingen av en nära och tillgänglig vård i lands- och glesbygd under perioden 2023–2027 (prop. 2022/23:1 och prop. 2025/26:1).

  • Regeringen har under mandatperioden beslutat att tilldela Norra sjukvårdsregionförbundets medel för ett pågående projekt som syftar till att utveckla och implementera nya arbetssätt som möter de unika behoven i dessa områden (S2024/00035).

    Pressmeddelande: Ytterligare 16 miljoner kronor till god och nära vård i glesbygd

  • Regeringen har under mandatperioden beslutat att tilldela Glesbygdsmedicinskt centrum medel för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden (S2024/01806).

    Pressmeddelande: Glesbygdsmedicinskt centrum beviljas bidrag på fem miljoner

Erbjud vissa tjänster som hälsoundersökningar (utöver dagens blodtryckskontroller m. m.). Inför ett farmaceutsortiment, ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt.

  • Regeringen beslutade i februari 2026 att ge Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten i uppdrag att införa möjligheten för öppenvårdsapotek att erbjuda farmaceutiska tjänster (S2026/00383).

    Pressmeddelande: Regeringen ger uppdrag om farmaceutiska tjänster på apotek

  • Regeringen avser besluta en proposition med förslag som möjliggör införandet av ett farmaceutsortiment.

Detta till exempel genom att överflytten från barn till vuxenvård då en patient fyller 18 år ska kunna ske gradvis och att långvariga patienter i psykiatrin ges möjlighet att själva välja att skriva in sig när de behöver en vårdplats efter samråd med sjukvårdspersonal.

  • Regeringen beslutade i januari 2025 om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som ska ge en långsiktig inriktning för arbetet under perioden 2025 till 2034 (skr. 2024/25:77).

    Pressmeddelande: En ambitiös agenda för förändring kring psykisk hälsa och suicidprevention

  • Regeringen beslutade i juni 2025 att ge Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 500 miljoner kronor till regionerna för att stärka den specialiserade psykiatriska vården för barn och unga respektive vuxna (S2025/01235). Regeringen beslutade även att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp statsbidraget till regionerna (S2025/01181).

    Pressmeddelande: En halv miljard kronor i förstärkt satsning på den specialiserade psykiatriska vården under 2025
     
  • Regeringen beslutade i juni 2025 att Socialstyrelsen får använda 50 miljoner kronor under 2025 för att utveckla arbetet med nationella utvecklingsteam, detta med fokus på att stötta regionerna i arbetet med att underlätta flexibla övergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin (S2025/01181).

    Pressmeddelande: Nya satsningar på psykiatrin

  • Regeringen beslutade i februari 2025 om en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2025/00159).

    Pressmeddelande: Miljardsatsning på psykisk hälsa och suicidprevention

  • Regeringen beslutade i december 2025 om tilläggsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2026 (S2025/02060). I överenskommelsen ingår bl.a. medel för att förbättra utskrivningsprocesser från heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatri.

    Pressmeddelande: Förnyad miljardsatsning på psykisk hälsa under 2026

  • Regeringen beslutade i januari 2026 om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra nationella utvecklingsinsatser för att stärka den specialiserade psykiatriska vården för vuxna med särskilt fokus på ökad vårdkapacitet. I uppdraget ingår att göra vården mer flexibel utifrån patientens behov. Inom ramen för uppdraget fördelas 1,49 miljarder kronor till regionerna (S2026/00095).

    Pressmeddelande: Regeringen stärker vårdkapaciteten i vuxenpsykiatrin

  • Regeringen beslutade i februari 2026 om en ändringsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin 2025–2026, som bl.a. innebär insatser för att övergångarna mellan verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa ska förbättras (S2026/00198).

Insatser görs för att motverka felaktig läkemedelsförskrivning, till exempel genom att avskaffa rätten att skriva ut recept för läkare som under en längre tid inte arbetat kliniskt i yrket.

Arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidprevention måste prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Efter redovisning av myndighetsuppdrag den 1 september 2023 ska en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tas fram. Ett nationellt forskningsprogram på området ska inrättas. En nationell samordnare med ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet ska tillsättas. Uppföljning av patienter med suicidalt beteende bör vara en självklar del av vårdprocessen. En ”haverikommission” ska tillsättas när en person har begått självmord, för att bl. a. socialtjänst, skola, polis och sjukvård ska göra en utredning om vad som hänt och vad som kan ha brustit.

Personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom ska ges en sammanhållen vård och behandling. Ansvaret ska ligga på regionerna och en långsiktig plan ska arbetas fram för en bättre beroendevård i hela landet. Stöd till närstående och barn behöver utvecklas, bland annat genom stödlinjer. Socialtjänstens ansvar för stöd i vardagen, till exempel i form av boende, sysselsättning och hjälp att utveckla egna resurser, ska kvarstå.

Tillsätt en utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården. Varje kommun ska ha en medicinskt ledningsansvarig läkare. Utredningen ska vidare analysera och lämna förslag på hur fler läkare ska vilja arbeta inom den kommunala vården.

Socialdepartementet ges i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras, vilka insatser som kan hjälpa äldreomsorgspersonal att snabbare nå språkkravet, samt förslag på eventuella lagändringar. Utredningen ska också beakta ett sådant kravs effekter för kommuners kompetensförsörjning för omsorg i såväl offentlig som privat regi.

Utifrån de utredningsförslag som väntas presenteras i mars 2023 över åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska därefter åtgärder övervägas med målsättningen om ett statligt ansvar.

  • Regeringen avser ge en särskild utredare i uppdrag att utreda ett tydligare regelverk för långsiktiga och stabila förutsättningar för personlig assistans.  

Utöver Tidöavtalet har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om följande åtgärder inom projektet för hälso- och sjukvård under mandatperioden:

Laddar...