Klimat och energi

Publicerad

Reformer och åtgärder inom Tidöavtalets samarbetsprojekt klimat och energi.

Samarbetsprojekt klimat och energi

Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier uppgående till 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garantera rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd.

En genomgående utredning av vad som skulle krävas för återstart av Ringhals 1 och 2 bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt, samt vilken systemnyttan skulle vara. Utred vad som skulle krävas för att återstarta andra kraftverk, framförallt kraftvärmeverk, som kan behövas i kompletterande syfte för att trygga Sveriges elförsörjning.

  • Inga åtgärder har vidtagits för återstart av Ringhals 1 och 2 eftersom bedömningen, då frågan avhandlats ingående, är att det inte finns förutsättningar för detta.

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Svenska kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag att stärka försörjningstryggheten i energisektorn (I2022/02319).

    Regeringsuppdrag: Uppdrag att stärka försörjningstryggheten i energisektorn

Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Teknikneutraliteten återställs, där inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen. Ändringar genomförs återspeglande i samtliga relevanta regelverk och myndighetsinstruktioner där nuvarande mål återges. Till det energipolitiska målet fogas också ett tydligt leveranssäkerhetsmål för elförsörjningen där systemoperatören, idag Svenska kraftnät, pekas ut som ansvarig för måluppfyllelsen på lång och kort sikt. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett nu prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045.

En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster. Elmarknadsdirektivet ska få en korrekt implementering i svensk rätt, där ansvarsfördelning mellan elsystemets aktörer tydliggörs. Angående slutkundsmarknaden bör anvisningsavtalen tas bort.

  • Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bl.a. genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bl.a. direktiv för upphandling av ny kärnkraft. Styrningen av Vattenfall ska ske enligt gängse principer för statens ägarstyrning.

  • Svenska kraftnät får ett förtydligat uppdrag att, genom att bland annat upphandla planerbar elproduktion, säkerställa driftsäkerheten i elsystemet. Därutöver får Energimyndigheten i uppdrag att planera och främja planerbar elproduktion där den bäst behövs för systemet.

  • Det bör utredas hur Svenska kraftnät kan reformeras för att förbättra ansvarsfördelningen, den politiska insynen och styrningen. Bland annat bör en uppdelning av Svenska kraftnät eller övergång till myndighetsform vara föremål för en sådan utredning, i syfte att utveckla elsystemet och transmissionsnätet.

  • Relevanta myndigheters planering kommer att läggas om. Det ska bli tydligt att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraften, är och förblir en naturlig del av energisystemet. Energiforskningen ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställning och att stärka svensk konkurrenskraft. En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.

  • En statsrådsgrupp för styrning av Vattenfall bildades under våren 2023 och utgör ett forum för att samordna synen på Vattenfalls uppdrag och styrning samt regulatoriska frågor avseende utbyggnaden av ny kärnkraft. Statsrådsgruppen har haft flera möten. Bolaget har även fått en delvis ny styrelse. Styrningen av Vattenfall sker enligt gängse principer för statens bolagsstyrning och bolagets uppdrag har inte ändrats då befintligt uppdrag inte hindrar investeringar i ny kärnkraft.

  • Regeringen beslutade i juni 2025 om nya instruktioner för Svenska kraftnät (KN2025/01387) och Energimyndigheten (KN2025/01386).

    Pressmeddelanden: Ny instruktion för Svenska kraftnät

    Pressmeddelande: Regeringen har beslutat om ny instruktion för Statens energimyndighet

  • Regeringen beslutade i december 2024 om förslag gällande forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning (prop. 2024/25:72).

    Pressmeddelande: Tydligare mål och ny inriktning för energiforskningen – fokusera, accelerera, leverera
  • Lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. Nödvändiga regelverk ska skyndsamt utvecklas för att skapa förutsättningar för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna bygga och nyttjas i Sverige.

  • Kortare tillståndsprocess och snabbspår för ny kärnkraft. Inför en ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende. Utpekad myndighet ska ansvara för samordning med ev. andra myndigheter med intresse i saken. Inför också ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen – en särskild regel i miljöbalken – som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Strålsäkerhetsmyndigheten får uppdraget att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft även i övrigt ska kunna kortas kraftigt.

  • Den höga ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned. Vid behov skjuts mer medel till mark- och miljödomstolarna för att snabbt kunna hantera tillståndsprövningen av ny kärnkraft. Uppdrag ges att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännande av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige, samt arbeta för typgodkännande även på europeisk nivå.
  • Regeringen beslutade i augusti 2022 att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdrag om utveckling av regelverk för befintlig och framtida kärnkraft (M2022/01731).

    Regeringsuppdrag: Uppdrag om utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft 

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Strålsäkerhetsmyndighetens i uppdrag att bygga kompetens särskilt kring typgodkännande och arbeta för att utveckla förutsättningar för typgodkännande av reaktorer, system och komponenter. Myndigheten skulle delta aktivt i arbetet på europeisk nivå. (M2022/02369).

  • Regeringen beslutade i oktober 2023 om förslag som innebär att förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer utvidgas. Förslaget innebär att förbudet mot att fler än tio reaktorer fick vara i drift vid tre platser tas bort (prop. 2023/24:19).

    Pressmeddelande: Ett första steg mot ny kärnkraft i Sverige – för första gången på 40 år 

  • Regeringen beslutade i november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag för att underlätta för ny kärnkraft med avseende på tillståndsprövning, ansökningsavgifter, avfallshantering och beredskap (dir. 2023:155).

    Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning om ny kärnkraft – ett andra steg  

  • Regeringen beslutade i januari 2025 ett uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten om kunskapshöjande dialog för ny kärnkraft (KN2025/00084).

  • Regeringen beslutade i september 2025 om förslag som innebär att anslagen för Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och Riksgäldskontoret förstärks (prop. 2025/26:1).

  • Regeringen beslutade i augusti 2025 om förslag som innebär att förbudet i miljöbalken mot att ge tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning som avser uranhaltigt material tas bort och att uran ska vara koncessionsmineral enligt minerallagen. Prövningen av sådana begränsade verksamheter kommer inte heller längre omfattas av det s.k. kommunala vetot (prop. 2024/25:203).

    Pressmeddelande: Regeringen vill tillåta utvinning av uran

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändringar i miljöbalken som möjliggör för ny kärnkraft på fler platser vid kusten (prop. 2025/25:160).

    Pressmeddelande: Regeringen gör det enklare att etablera ny kärnkraft

  • Regeringen beslutade i mars 2026 förslag som syftar till en ändamålsenlig tillståndsprövning av kärntekniska anläggningar (prop. 2025/26:171).

    Pressmeddelande: Fler åtgärder för ny kärnkraft 

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Förslaget innebär en tydligare definition av begreppet kärnteknisk anläggning i linje med andra jämförbara länder (prop. 2025/26:168).

    Lagrådsremiss: Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen 

  • Regeringen beslutade i maj 2024 om förslag som bland annat innebär att Kammarkollegiet tas bort som partsmyndighet (prop. 2023/24:152).

    Pressmeddelande: Regeringen ändrar i miljöbalken för att ta ytterligare steg mot en modern, effektiv och förutsebar miljöprövning

En ny fjärr- och kraftvärmestrategi. Pågående uppdrag till Energimyndigheten behöver kompletteras med skrivningar om sektorskopplingar (el, processvärme, fjärrvärme, vätgas) och med specifika skrivningar om att utvärdera kärnenergin och inkludera den i strategin. Kraftvärmeskatten, avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.

  • Regeringen beslutade i december 2022 om tillägg i Energimyndighetens uppdrag om att ta fram förslag till fjärr- och kraftvärmesstrategi, med innebörden att den även skulle inkludera en analys av förutsättningar för effektiva sektorskopplingar mellan fjärrvärme, el och vätgas (KN2023/02556).

  • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt (prop. 2022/23:17).

  • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att avfallsförbränningsskatten avskaffas (prop. 2022/23:1).

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Energimyndigheten i uppdrag att kartlägga potentialen i outnyttjad elproduktion (KN2023/02556).

  • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda stärkt leveranssäkerhet inom fjärrvärme- och kraftvärmesektorn (KN2025/02403).

  • Regeringen beslutade i augusti 2025 att ge Energimyndigheten i uppdrag att genomföra och ta fram förslag på åtgärder för att stärka och värna fjärrvärmen och kraftvärmen i Sverige (KN2025/01566).

  • Regeringen beslutade i december 2025 en förordning om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet (SFS 2025:1487).

Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Prövningen ska ta hänsyn till fiskvandringsvägar, men också återskapandet av strömmande vatten i fler tidigare torrlagda strömfåror. Det är också angeläget att ta hänsyn till att vissa äldre vattenkraftverk i sig utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

  • Regeringen beslutade i januari 2023 att flytta fram tidpunkten för när en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Regeringen beslutade vid tre tillfällen, i december 2023, i mars 2024 och i maj 2024, att ytterligare flytta fram tidpunkten för när en ansökan senast ska ha getts in, den sista gången till den 1 juli 2025.

    Pressmeddelanden: Omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd pausas 12 månader

    Pressmeddelande: Regeringen flyttar fram pausen av omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd till 1 juni för vissa aktörer

    Pressmeddelande: Regeringen förlänger pausen av vattenkraftens omprövning till 1 juli 2025

  • Regeringen beslutade i maj 2025 en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se över klassificering och normsättning av en vattenförekomst samtidigt som samverkan pågår inför det att verksamhetsutövarna ska ge in sina ansökningar om omprövning av vattenkraftverk och dammar.

    Pressmeddelande: Förbättrade villkor för omprövning av vattenkraften

  • Regeringen beslutade i maj 2025 en ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som innebär att ytterligare tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen.

    Regeringen beslutade samtidigt att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet (KN2025/01118).

    Pressmeddelande: Förbättrade villkor för omprövning av vattenkraften

  • Regeringen beslutade i juni 2025 om en ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som innebär att en ny definition införs för när en vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt modifierade.

    Regeringen beslutade samtidigt om en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas.

    Regeringen beslutade även om en ändring i förordningen (2017:872) om vattendelegationer som innebär att antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv, för att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot med vattenkraftkompetens.

    Pressmeddelande: Ytterligare förbättringar för vattenkraftens omprövning

  • Regeringen beslutade i juni 2025 förordningen (2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel.

    Pressmeddelande: Ny instruktion för Svenska kraftnät

    Pressmeddelande: Regeringen har beslutat om ny instruktion för Statens energimyndighet

  • Regeringen beslutade i januari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag (dir. 2026:7).

    Kommittédirektiv: Ett mer ändamålsenligt genomförande av de EU-rättsliga kraven på vattenmiljö inom Natura 2000-områden

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändrade bestämmelser som syftar till att säkerställa att det utrymme som art- och habitatdirektivet ger att ta särskild hänsyn till verksamheter som har ett väsentligt allmänintresse används fullt ut. Förslagen möjliggör för tillståndsmyndigheten att vid omprövning använda det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger, vilket idag bara är möjligt vid prövning av ny verksamhet eller ändring av en verksamhet. (prop. 2025/26:202).

    Pressmeddelande: Undantag från EU-krav vid vattenkraftens omprövning

Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs. Pågående uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda frågor om exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker behöver breddas till Svenska kraftnät (då den som får exklusiv rätt till ett område också behöver binda upp sig på något sätt för de investeringar de beställer av Svenska kraftnät). Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader. På samma gång får utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft Dir. 2022:27 ett tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad.

  • Regeringen beslutade i oktober 2023 om ändring av Svenska kraftnäts instruktion, för att genomföra principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen (KN2023/04092).

  • Regeringen beslutade i november 2022 om tilläggsdirektiv till utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft gällande verksamhetsutövarnas ersättning till kommuner vid vindkraftsutbyggnad (dir. 2022:135).

    Kommittédirektiv: Tilläggsdirektiv till utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft

  • Regeringskansliet remitterade i november 2025 promemorian Intäktsdelning från vindkraftsanläggningar – Kompletterande promemoria till betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) (KN2025/02059).

  • Regeringen beslutade i februari 2026 att ge Energimyndigheten i uppdrag att betala ut ersättning till kommuner med vindkraftverk med 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026 (KN2026/00312).

    Pressmeddelande: Vindkraftspengarna ska betalas ut till berörda kommuner

  • Regeringen beslutade i april 2026 om förslag som innebär att närboende ska få del av intäkterna från nya vindkraftsparker, så kallad vindkraftsersättning (prop. 2025/26:239).

Teknikutvecklingen för solceller är just nu mycket snabb. Kravet på bygglov för integrerade solceller ses över. Inom ramen för energiforskningen avsätts medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.

  • Regeringen beslutade i april 2025 om förslag som innebär att lovplikt för ändring av tak och fasad slopas för en‑ och tvåbostadshus (prop. 2024/25:169).

    Pressmeddelande: Reglerna för bygglov ska bli enklare och tydligare

  • Regeringen beslutade i december 2023 och december 2024, i Energimyndighetens regleringsbrev, att avsätta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan från solcellssystem under hela livscykeln (KN2023/04144 och KN2024/02381).

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning i UO21 justeras ned. Förslag som under en övergångsperiod kan ge hushåll extra incitament att minska sin elförbrukning bör utredas och tas fram. Stöd till energieffektivisering för privatpersoner förstärks och breddas genom att inkludera åtgärder för energieffektivisering. Tillfälliga krav införs på minskad elförbrukning i icke-samhällskritisk offentlig verksamhet. Energimyndigheten får ett uppdrag att stödja verksamheterna i arbetet – samt att ett nationellt elbesparingsmål införs för myndigheterna. Förutsättningarna för att stimulera nya energieffektiva produkter och tjänster från svenska företag ses över.

  • Regeringen beslutade i december 2023 om en nedjustering av de medel som Energimyndigheten får använda till lokal och regional kapacitetsutveckling för energi- och klimatomställning (KN2023/02473).

  • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att ca 1,2 miljarder kronor avsätts under åren 2023–2025 för att minska hushållens sårbarhet vid bland annat höga energipriser (prop. 2022/23:1).

  • Regeringen beslutade i november 2023 att ge Energimyndigheten i uppdrag att bistå övriga statliga myndigheter med informationsinsatser för minskad energianvändning i statlig verksamhet (KN2023/04281).

  • Regeringen beslutade i juni 2025 om en ny instruktion till Energimyndigheten som innebär att myndigheten ska stödja offentliga organ, upphandlande enheter samt andra relevanta aktörer genom kompetenshöjande informationsinsatser i syfte att förbättra energieffektiviteten, där det ingår att stödja offentliga icke-samhällskritiska verksamheter (KN2025/01386).

  • Regeringen beslutade i juni 2025 om en ny punkt i Energimyndighetens instruktion gällande myndighetens uppdrag att bidra till kommersialisering av forskningsresultat och spridning av nya produkter, tjänster och lösningar i Sverige och internationellt på energiområdet (KN2025/01386).

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till mål om effektiv energianvändning.

    Pressmeddelande: Nytt mål för effektiv energianvändning

Ett högkostnadsskydd till drabbade hushåll och företag så snart det är praktiskt möjligt – med retroaktiv utbetalning. Alla tillgängliga kraftanläggningar aktiveras av Svenska kraftnät. Utbyggnaden av exporterande elkablar, exempelvis Hansa Powerbridge, bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan prisområdena minskat betydligt. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar till stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

  • Regeringen har beslutat om fyra stöd för att stötta hushåll och företag. Dessa stöd reglerades i fyra förordningar: Förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021-september 2022, förordningen (2023:66) om elkostnadsstöd till vissa särskilt drabbade företag, förordningen (2023:108) om elstöd till konsumenter för november-december 2022 och förordningen (2023:233) om elstöd till företag.

    Pressmeddelande: Regeringen tar nästa steg för utbetalningarna av det nya tillfälliga elstödet 

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Svenska kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag att aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar (12022/02319).

  • Regeringen beslutade i juni 2024 att avslå Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession för linje (Hansa Power Bridge) för en 320 kV ledning från Hurva till svensk territorialgräns i Östersjön (KN2023/01290).

  • Regeringen beslutade i maj 2025 att ge Svenska kraftnät i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ändra den svenska elområdesindelningen (KN2025/01072).

    Pressmeddelande: Svenska kraftnät får i uppdrag att göra en förnyad analys av Sveriges elområdesindelning

Styrningen av Energimyndigheten ändras, instruktionen förändras i grunden. Målet för myndighetens arbete om att verka för en ökad användning av förnybara energikällor ska ändras till att genomföra omställningen till fossilfria energikällor. Den nya inriktningen för myndighetens arbete behöver bli att på ett kostnadseffektivt sätt på sikt fasa ut de fossila bränslena, samt att utveckla förutsättningarna för en fossilfri och planerbar energiförsörjning likväl som kostnadseffektiv energioptimering. Myndigheten får i uppdrag att ta fram förslag så att generationsmålet och miljömålet ”God bebyggd miljö” får ändrade lydelser genom att ”förnybara energikällor” ersättas av ”fossilfria energikällor”.

  • Regeringen beslutade i juni 2025 om ny instruktion för Statens energimyndighet för att tydliggöra myndighetens uppgifter och roll i genomförandet av regeringens energipolitik (SFS 2025:784).

    Pressmeddelande: Regeringen har beslutat om ny instruktion för Statens energimyndighet

  • Regeringen beslutade i september 2023 om förslag som innebär att preciseringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ändras på så sätt att begreppet förnybar elproduktion bytts ut till fossilfri elproduktion (prop. 2023/24:1).
  • Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv. Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.

  • Budgeten ses över i relevanta delar i syfte att fokusera medlen till de stöd som har störst påverkan på de centrala utmaningarna för att minska utsläppen av växthusgaser: industrins omställning – såväl befintliga verksamheter som banbrytande tekniker – samt laddinfrastrukturen för att möjliggöra transporternas elektrifiering. Ny kärnkraft stöttas genom särskilda kreditgarantier. Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas.

  • Nyttan hos stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspel med styrmedel på EU-nivå. Ett uppdrag om att ta fram beräkningskonventioner för klimatnyttan ges till relevant myndighet, liksom att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken. I uppdraget ingår även att utveckla och redovisa dataunderlag för exportens klimatnytta, med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat.

  • Regeringen har under mandatperioden beslutat om ett flertal förslag till budgetsatsningar för att stärka Sveriges klimatomställning. Senast i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1).

    Pressmeddelande: Nya satsningar för att stärka Sveriges klimatomställning

    Pressmeddelande: Satsningar på elektrifiering av transportsektorn

  • Regeringen beslutade i oktober 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning I uppdraget ingår att analysera och föreslå åtgärder för att konsumenter och verksamheter fullt ut ska kompenseras för effekterna på drivmedelspriserna som införandet av EU ETS 2 medför (dir. 2024:98).

    Pressmeddelande: Regeringen tillsätter Styrmedelsutredningen för att minska Sveriges utsläpp

  • Regeringen beslutade i november 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bidra till att stärka och utveckla det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund (dir. 2024:108).

    Pressmeddelande: Ett stärkt internationellt klimatarbete för Sverige

  • Regeringen har avsatt medel för att möjliggöra internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex.

    Pressmeddelande: Regeringen stärker möjligheterna för internationella klimatinvesteringar som sänker utsläppen globalt

  • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Statistiska Centralbyrån i uppdrag att vidareutveckla myndighetens mått på exportens effekter på de globala utsläppen (FI2024/02559).

  • Regeringen beslutade i september 2025 att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att utvärdera klimatpolitikens samhällsekonomiska effekt (Fi2025/01750).

  • Regeringen beslutade i oktober 2023 att ge Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att bedöma effekter och effektivitet av klimatåtgärder (KN2023/04098).

  • Regeringen beslutade i juni 2024 att ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att ta fram ett ramverk förvägledning för konsekvensutredningar för att bland annat bedöma effekter och effektivitet av klimatåtgärder (Fi2024/01483).

Medlen för utbyggd laddinfrastruktur fördelas mellan stöd till publika laddstolpar för lätt trafik, stöd till elektrifiering av tunga transporter med mera. Satsningen har två fokus: dels stötta utbyggnaden i områden där utbyggnaden idag går långsamt, till exempel i glesbygd där det behövs en tätare laddinfrastruktur och där de ekonomiska förutsättningarna för drift av denna är sämre, dels genom att riva hinder, sänka kostnaderna för och ställa krav på utbyggd laddinfrastruktur. De hinder som hämmar utbyggnaden av laddinfrastruktur, och som bland annat Energimyndigheten och Boverket analyserat, bör därför bedömas och relevanta åtgärder utformas. Vid sidan av detta fortsätter även uppbyggnaden av infrastrukturen för elektrifierade tunga transporter.

En utredning tillsätts för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft, svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. I uppdraget ska bland annat ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen. Antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden bör begränsas. Utredningen ges en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från näringslivet. Delar av Miljöprövningsutredningens förslag genomförs.

Energimyndigheten har lämnat förslag på omvända auktioner för genomförandet, och M/KD/SD-budgeten för 2022 utökade regeringens satsning markant. Utgångspunkten är att, om kostnadseffektivitet i åtgärden kan uppnås, under mandatperioden fatta beslut om att ytterligare öka de utauktionerade volymerna. Ambitionen är att genomföra minst två auktioner under mandatperioden. Energimyndigheten ges i uppdrag att utforma styrmedel för CCS, för att kunna stötta omställningen av cementfabriker och raffinaderier, samt CCU. Ett arbete för att driva på processerna för koldioxidlagring i Sverige inleds. SGU ges ett uppdrag att utreda och föreslå lagringsplatser i Sverige. Förutsättningarna för driften av lagringsplatserna utreds.

I november 2023 lanserade regeringen en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Inom ramen för färdplanen har följande åtgärder vidtagits:

Utöver Tidöavtalet och färdplan för ny kärnkraft har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om följande åtgärder inom projektet för klimat och energi under mandatperioden:

  • Regeringen beslutade i januari 2025 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att utvärdera Sveriges nationella etappmål (dir.2025:3).

    Pressmeddelande: Miljömålsberedningen föreslår bibehållen ambitionsnivå

  • Regeringen beslutade i december 2023 att Sverige avser nyttja flexibiliteten från ETS till ESR fullt ut för åren 2021–2025 (KN2023/04420) och gav i oktober 2025 Energimyndigheten ett bemyndigande att ingå internationella avtal för att genomföra förvärv av ESR- och LULUCF-utrymme från andra EU-medlemsstater (KN2025/02010).

  • Regeringen beslutade i oktober 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet (dir. 2024:98).

    Pressmeddelande: Regeringen tillsätter Styrmedelsutredningen för att minska Sveriges utsläpp

  • Regeringskansliet beslutade i maj 2025 att ge en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas (LI2025/01033).

    Pressmeddelande: Utredare ska ta fram handlingsplan för fossilfria drivmedel för sjöfart och luftfart

  • Regeringen beslutade i december 2025 om utformningen av investeringsstödet inom Kraftlyftet. Stödet får beviljas till åtgärder som upprätthåller leveranssäkerheten i elnätet och till åtgärder för att möta en ökad elanvändning (SFS 2025:1487).

    Pressmeddelande: Reglerna för Kraftlyftets investeringsstöd på plats 

  • Regeringen beslutade i december 2025 att ge Naturvårdsverket i uppdrag att analysera hur transparensen, tydligheten och träffsäkerheten i utsläppsscenarierna på klimatområdet kan förbättras. (KN2026/00244).

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Relaterat

Laddar...