Ordning på grunderna

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026.

Regeringen vill reglera lärares undervisningstid och satsa på stödundervisning för de elever som behöver det. Regeringen tillför cirka 1,3 miljarder kronor 2027, cirka 3,2 miljarder kronor 2028 och cirka 3,7 miljarder kronor årligen från och med 2029 för detta.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.

Sverige befinner sig i en läskris där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. En av regeringens åtgärder för att vända utvecklingen är att öka tillgången till böcker, bland annat genom ett statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive län kan få i år.

Regeringen har nu gått vidare med förslaget om att göra grundskolan tioårig. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

(Ny version) Regeringen har beslutat om ändringar i förskolans läroplan som bland annat innebär att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Dessutom har ändringar gjorts för att ytterligare betona vikten av läsning och rörelse i förskolan.

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme.

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen inrättade därför ett nytt statsbidrag för inköp av tryckt skönlitteratur och facklitteratur. Nu har Skolverket beslutat om 2024 års bidrag och intresset från förskolor och skolor har varit stort.

En av regeringens många satsningar för att stärka barns och ungas läsning är uppdraget till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor med olika typer av skönlitteratur. Nu har skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand tagit emot läslistorna.

Vart fjärde barn i förskolan har utländsk bakgrund. Det innebär att de allra flesta som arbetar i förskolan kommer att arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska och som kan behöva stöd i sin språkutveckling. Samtidigt finns det personal i förskolan vars kunskaper i svenska brister. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en förlängning av den pågående satsningen på språkträning för anställda i välfärden, där bland annat personal i förskolan ingår. Nu förlängs även Skolverkets uppdrag om satsningen.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. På sikt påverkar det också möjligheterna att klara av en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

Spetsutbildningar är viktiga för att möta högpresterande elever som behöver utmanas särskilt mycket i undervisningen. Spetsutbildningar i vissa ämnen har hittills bedrivits som försöksverksamhet, som nu kommer att avslutas. I stället införs spetsutbildning som en permanent del av skolväsendet med stramare regler för att garantera att de spetsutbildningar som startar håller en hög kvalitet.

Sverige befinner sig i en läskris och den utvecklingen behöver vända. Trots att vi vet att de bästa förutsättningarna för att lära sig läsa och skriva ges med böcker, papper och pennor förekommer det att elever saknar tillgång till läroböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek. Regeringen har nu beslutat om en proposition som ska stärka elevernas rätt till ett bemannat skolbibliotek.

Lärare och förskollärare behöver ges bättre förutsättningar att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag – undervisningen. Idag räcker ofta tiden för att planera och följa upp sin undervisning inte till. Samarbetspartierna vill nu ändra på det genom att reglera lärares och förskollärares undervisningstid samt tiden till planering och uppföljning.

Lagrådsremissen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevers tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek. Ändringarna innebär i huvudsak följande.

De bästa förutsättningarna för att lära sig läsa och skriva ges med böcker, papper och pennor. Trots detta förekommer det att elever saknar tillgång till läroböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek. Regeringen genomför därför stora satsningar för att öka lästiden, förbättra läsförståelsen och minska skärmtiden i skolan. Som ytterligare ett steg, beslutar nu regeringen om en lagrådsremiss som innebär att alla elever ska ha rätt till bemannade skolbibliotek.

(Ny version) Svenska elevers läsförmåga sjunker och senaste PISA-mätningen visade att var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Regeringen gör flera insatser för att vända utvecklingen. Från 2024 finns ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive kommun och län kan få.

Läroplanerna behöver vara tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Därför tillsatte regeringen Läroplansutredningen i december 2023, som leds av den särskilde utredaren Thomas Persson. Nu är det klart vilka sakkunniga och experter som ska stödja utredningen.