Artikel från Finansdepartementet

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

Publicerad · Uppdaterad

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är ett prioriterat arbete för regeringen. Det är ett arbete som sker på flera nivåer – globalt, inom EU och nationellt. I Sverige berörs flera myndigheter av frågan, både tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter, tillsammans med stora delar av privata sektorn.

Penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella problem som utgör allvarliga hot mot det finansiella systemet och dess institutioner, och i förlängningen även den reala ekonomin och den allmänna säkerheten. Förtroendet för det finansiella systemet kan snabbt skadas om dess institutioner förknippas med illegala tillgångar och penningtvätt eller används för att finansiera terrorister eller terroristorganisationer.

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är också ett av delmålen i Agenda 2030: "Till 2030 avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjligheterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa alla former av organiserad brottslighet" (mål 16.4).
Läs mer: www.globalamalen.se 

Om regeringens arbete

Regeringen arbetar kontinuerligt med att stärka systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Sedan 2017 gäller en ny penningtvättslag och en ny lag om registrering av verkliga huvudmän. Under 2019 har hittills två propositioner lämnats till riksdagen med förslag på ytterligare reformer.

Ett förebyggande system med många olika aktörer

Ett antal olika myndigheter har uppgifter inom området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Inom ramen för det förebyggande systemet ställs även krav på stora delar av privata sektorn. Att upptäcka försök till penningtvätt eller finansiering av terrorism kan jämföras med att hitta en nål i en höstack – ju fler som letar, ju bättre verktyg de har och ju bättre de samverkar, desto lättare blir det att hitta nålen.

Samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Bilden visar systemet som regleras huvudsakligen i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Aktörerna utan egen tillsynsmyndighet definieras i punkterna 15–16, 18–19 och 21–22 i lagens andra paragraf och står under tillsyn av länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Aktörerna med egen tillsynsmyndighet definieras i punkterna 13–14, 17 och 20 i lagen, i samma paragraf och står under tillsyn av Fastighetsmäklarinspektionen, Spelinspektionen, Revisorsinspektionen och Sveriges advokatsamfund. Illustration: Regeringskansliet

Vill du använda grafiken för att förklara systemet? Till höger hittar du nedladdningsbara filer.

Riskbedömningar och strategi för en effektivare bekämpning

Alla som har uppgifter inom ramen för systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har nytta av att känna till vilka risker det svenska och det internationella finansiella systemet utsätts för. Ju bättre man känner sina egna risker, desto mer effektiva och strategiska åtgärder kan man vidta för att begränsa dem. Svenska och internationella myndigheter och organisationer tar regelbundet fram riskbedömningar för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Nationella och supranationella riskbedömningar

Sveriges nationella riskbedömning 2019
EU-kommissionens supranationella riskbedömning 2019
EU-kommissionens supranationella riskbedömning 2017
Sveriges nationella riskbedömning för finansiering av terrorism 2014
Sveriges nationella riskbedömning för penningtvätt 2013

Ytterligare riskbedömningar och rapporter med specifikt fokus

Försvarshögskolans rapport: Finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak mellan 2013–2016
Brås rapport: Penningtvätt och annan penninghantering
Försvarshögskolans rapport: Understanding Terrorist Finance, Modus Operandi and National CTF-Regimes

Sveriges strategier

Sedan 2014 finns "En nationell strategi för en effektiv regim för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism". Strategin grundar sig på den kunskap som finns om de hot, sårbarheter och risker som Sverige är exponerat för och syftar till att ange målsättningar, prioriteringar och åtgärder som behöver vidtas på kort och lite längre sikt.

Skr. 2013/14:245 En nationell strategi för en effektiv regim för bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism

Det finns även en nationell strategi mot terrorism som samspelar med arbetet mot finansiering av terrorism.

Skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism

Organisationen FATF skapar det internationella ramverket 

Bild på finansminstern från ministermöte
Finansminister Magdalena Andersson talar på FATF:s ministermöte i april 2019 Foto: FATF

Den internationella organisationen Financial Action Task Force (FATF) har sedan 1989 varit kärnan i det gränsöverskridande arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Sverige är en av 39 medlemmar. FATF gör huvudsakligen tre saker:

1. Samlar regelbundet experter från hela världen för att dela erfarenheter och skapa en gemensam uppfattning om risker.
2. Utfärdar rekommendationer som världens länder förväntas följa på basis av den samlade kunskapen om risk. Rekommendationerna berör många politikområden och skapar tillsammans förutsättningarna för ett effektivt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
3. Utvärderar hur världens länder genomfört rekommendationerna, och hur effektiva de är i praktiken. De länder som inte är medlemmar i FATF utvärderas av FATF:s regionala underorgan. Om länder uppvisar tillräckligt allvarliga brister i sina system blir de föremål för sanktioner från FATF.

Centrala dokument från FATF

FATF:s 40 rekommendationer
FATF:s metodologi för utvärdering av hur länder uppfyller rekommendationerna
FATF:s mandat inkl. ministerdeklaration från april 2019

Vägledningar från FATF

FATF publicerar löpande olika typer av vägledning som kan rikta sig till staterna eller till den privata sektorn.

Risk-based Approach for the Banking Sector
Risk-based Approach for Legal Professionals  
Risk-based Approach for Trust and Company Service Providers
Risk-based Approach for the Accounting Profession
Risk-based Approach Guidance for the Life Insurance Sector
Risk-based Approach Guidance for the Securities Sector
Guidance for a Risk-based Approach to Virtual Assets and Virtual Asset Service Providers 
Guidance for a Risk-Based Approach for Money or Value Transfer Services 

Terrorist Financing Risk Assessment Guidance
Financing of the Terrorist Organisation Islamic State in Iraq and the Levant
Terrorist Financing in West and Central Africa
Financing of Recruitment for Terrorist Purposes
Risk of terrorist abuse in non-profit organisations
Best Practices on Combating the Abuse of Non-Profit Organisations (Recommendation 8)
Criminalising Terrorist Financing

Professional Money Laundering
Financial Flows from Human Trafficking
Financial flows linked to the production and trafficking of Afghan opiates
Money laundering and terrorist financing through trade in diamonds
Money laundering and terrorist financing risks and vulnerabilities associated with gold

Guidance on AML/CFT measures and financial inclusion, with a supplement on customer due diligence
Guidance on Correspondent Bank Services
Private Sector Information Sharing

Guidance on Transparency and Beneficial Ownership
Concealment of Beneficial Ownership

Anti-money Laundering and Counter-terrorist Financing for Judges and Prosecutors
Counter-Proliferation Financing

Pressmeddelanden från FATF plenarmöten och ministermöten

Juni 2019: Outcomes of the FATF Plenary, 16–21 June 2019
April 2019: FATF Ministers give FATF an open-ended Mandate
Februari 2019: Outcomes of the FATF Plenary, 20–22 February 2019
Oktober 2018: Outcomes of the FATF Plenary, 17–19 October 2018
Juni 2018: Outcomes of the FATF-MENAFATF Joint Plenary, 27–29 Juni 2018
April 2018: International conference on combating the financing of Daesh and Al-Qaeda, 25–26 April 2018
Februari 2018: Outcomes of the FATF Plenary, 21–23 February 2018
November 2017: Outcomes of the Joint FATF/GAFILAT Plenary, Buenos Aires, 1–3 November 2017
Juni 2017: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Valencia, 21-23 June 2017
Februari 2017: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Paris, 22-24 February 2017
Oktober 2016: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Paris, 19-21 October 2016
Juni 2016: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Busan Korea, 22–24 June 2016
Februari 2016: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Paris
December 2015: The Financial Action Task Force leads renewed global effort to counter terrorist financing
Oktober 2015: Outcomes of the FATF Plenary meeting, Paris
Juni 2015: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Brisbane
Februari 2015: Outcomes of the Plenary meeting of the FATF, Paris

FATF:s utvärderingar av medlemmarna

Under perioden 2012–ca 2024 ska världens alla länder utvärderas enligt FATF:s metodologi. Denna lista innehåller resultaten för alla FATF-medlemmar.

Sverige
Pressmeddelande: God nivå på Sveriges system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt FATF

Sveriges första uppföljningsrapport

Australien   (första uppföljningsrapport)
Belgien   (första uppföljningsrapport) 
Danmark   (första uppföljningsrapport)
Finland
Grekland
Hong Kong
Irland
Island   (första uppföljningsrapport)
Israel
Italien   (första uppföljningsrapport )
Kanada
Kina
Malaysia (första uppföljningsrapport)
Mexiko
Norge   (första) (andra uppföljningsrapport)
Portugal
Schweiz
Singapore
Spanien   (första uppföljningsrapport) 
Storbritannien
USA
Österrike  (första) (andra uppföljningsrapport)

Högriskjurisdiktioner och internationella sanktioner

FATF identifierar löpande de jurisdiktioner i världen som uppvisar allvarliga strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Efter varje plenarmöte publicerar FATF ett skriftligt uttalande med listning av dessa jurisdiktioner i två grupper:

1. Den s.k. svarta listan innehåller jurisdiktioner som inte samarbetar med det internationella samfundet och inte har visat intresse för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. FATF:s medlemmar och andra länder uppmanas att vidta aktiva motåtgärder gentemot dessa jurisdiktioner för att skydda det internationella finansiella systemet från löpande och allvarliga risker.

2. Den s.k. gråa listan innehåller jurisdiktioner som uppvisar strategiska brister men som gjort ett åtagande att komma till rätta med dem, vilket innefattar en grundlig handlingsplan och ett intensivt arbete tillsammans med FATF och det internationella samfundet. Beträffande dessa jurisdiktioner uppmanas medlemmarna av FATF att särskilt ta hänsyn till och hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan uppstå därifrån.

I Sverige publicerar och uppdaterar Finansinspektionen löpande en länk till FATF:s uttalanden som verksamhetsutövarna förväntas tillämpa i sin dagliga verksamhet.

FATF:s uttalanden på Finansinspektionens webbplats

Internationella sanktioner från FN:s säkerhetsråd och EU

FN:s säkerhetsråd har enligt FN-stadgan mandat att besluta om internationella sanktioner för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Därför finns ett antal sanktionsregimer på plats. På EU-nivå genomförs FN-beslutade sanktioner i förordningsform. Dessa förordningar är direkt tillämpliga i Sverige. Två relevanta sanktionsregimer för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är de som följer av resolutionerna 1267 (1999) och 1373 (2001).

Utrikesdepartementet har en webbsida med information om samtliga aktuella sanktionsregimer.

Sanktioner