Alla som kan jobba ska jobba

Foto: Maskot/Folio

Utöver att vara grunden för den gemensamma välfärden innebär ett arbete för individen både gemenskap, ekonomisk frihet och bättre möjlighet att forma sitt eget liv. Sedan regeringen tillträdde har 250 000 fler kvinnor och män ett arbete att gå till. Sysselsättningsgraden är den högsta som uppmätts i EU. Arbetslösheten har sjunkit och ungdomsarbetslösheten är den lägsta sedan 2003. Andelen personer som är beroende av bidrag och ersättningar har inte varit så låg sedan 1981.

Men det är inte tillräckligt. Fortfarande har alltför många svårt att få ett arbete, särskilt de som inte gått ut gymnasiet eller som är födda utanför Europa. Samtidigt är bristen på arbetskraft stor i många sektorer, och behovet av arbetskraft med minst en gymnasial utbildning är stort. Idag finns det 100 000 lediga jobb i Sverige samtidigt som 350 000 personer är arbetslösa.

Hela landet ska växa

En förutsättning för Sveriges välfärd är växande och innovativa företag, bostäder och fungerande infrastruktur i hela landet.

  • Fler och växande företag; regeringen har bl.a. infört ett växa-stöd på uppemot 63 000 kronor per år för enmansföretagare som anställer sin första medarbetare. Dessutom har regeringen infört lättnader i beskattning av vissa personaloptioner för att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelkompetens. Regeringen har också samlat exportfrämjande myndigheter och organisationer i regionala exportcentra i flera städer runtom Sverige för att få fler företag att växa internationellt. Regeringen har även inrättat ett innovationsråd och fem strategiska samverkansprogram, för att i samverkan med offentliga aktörer, näringsliv och akademi, identifiera nya, innovativa lösningar som stärker konkurrenskraften, bidrar till en hållbar utveckling och skapar fler jobb.
  • Stärkt regional utveckling; en ny, sammanhållen landsbydgspolitik har tagits fram med förslag om förbättrat företagsklimat och stärkta möjligheter till utbildning och kompetensförsörjning i hela landet. Sammanlagt har 21 myndigheter helt eller delvis omlokaliserats och en ny serviceorganisation ska skapas i Statens servicecenter. Det väntas omfördela över 2 000 nya arbetstillfällen från Stockholm till övriga delar av landet och förbättra den statliga servicen. Regeringen har också målsättningen att hela Sverige ska vara uppkopplat till 2025.
  • Fler bostäder och bättre infrastruktur; regeringen har gjort den största bostadspolitiska satsningen på 20 år med runt 6 miljarder kronor per år på ett investeringsstöd för hyresrätter med rimliga hyror, bonus till kommuner som tilldelar mark, upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammen, ett investeringsstöd för byggande av äldreboenden och ett stöd för marksanering. Förra året beviljades stöd för att bygga 10 000 hyresrätter och studentbostäder med rimliga hyror. Regeringen genomför också 22 åtgärder för fler bostäder. Det handlar bl.a. om kortare ledtider, sänkta kostnader, mer byggklar mark samt fler hyresrätter. Även satsningen på infrastrukturen är historiskt stor, och resurserna till järnvägsunderhåll har ökat med 20 procent.

Kompetensen ska motsvara de behov som finns

Investeringar i kunskap och matchning krävs för att arbetsgivare ska kunna anställa dem de behöver. Sveriges arbetsgivare står redo att anställa 100 000 personer om de hittar rätt kompetens.

  • Kunskapslyftet; utbildningsplatser inom högskola, yrkeshögskola, folkhögskola samt regionalt yrkesvux har byggts ut kraftigt. Lyftet kommer att omfatta cirka 100 000 utbildningsplatser 2021.
  • Stöd till studier; ett studiestartsstöd har införts med ett bidrag på ca 9 200 kronor per studiemånad för de med stora utbildningsbehov. Bidragsdelen inom studiemedlet har höjts med ca 300 kronor per studiemånad.
  • Lån för körkortsutbildning; vissa arbetslösa och unga kommer att erbjudas lån för körkortsutbildning för att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden.

Vägarna till jobb ska bli fler och enklare

Fler människor ska ges möjlighet att delta i arbetslivet. Vägarna till arbete stärks för fler och matchningen på arbetsmarknaden underlättas.

  • Extratjänster; kommuner, landsting och vissa ideella aktörer kan anställa personer på extratjänster där långtidsarbetslösa eller nyanlända kan gå sida vid sida med de som har utbildning och samtidigt vara till hjälp vid till exempel städning och matlagning. Statliga myndigheter kan också anställa personer på extratjänster, de kallas då moderna beredskapsjobb. I slutet av februari hade drygt 14 000 personer en extratjänst varav 1 000 är moderna beredskapsjobb.
  • Introduktionsjobb; regeringen förenklar och förstärker systemet för anställningsstöd. Fem olika stödformer blir ett. Med färre, enklare och mer kraftfulla stöd blir det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa de kvinnor och män som har svag förankring på arbetsmarknaden.
  • Lönebidrag: taket för den högsta bidragsgrundande lönen i lönebidragen höjs stegvis för att uppgå till 20 000 kronor per månad år 2020 och harmoniseras därmed med övriga anställningsstöd.
  • Etableringsjobb; regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv är överens om en helt ny modell för staten att stimulera att nyanlända och långtidsarbetslösa får jobb.
  • 90-dagarsgaranti; regeringen har infört en garanti som innebär att alla unga arbetslösa ska få ett erbjudande om jobb, utbildning eller annan insats inom 90 dagar.

Fler nyanlända ska in på arbetsmarknaden

Etableringen går snabbare. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu ser vi att nästan hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 hade jobb redan efter fem år. Men nyanländas integration behöver gå ännu snabbare än idag, inte minst kvinnornas. Regeringen har därför infört en rad åtgärder.

  • Mer insatser under asyltiden har införts bland annat genom att öka tillgången till samhällsinformation och insatser i svenska.
  • Samma krav som för andra arbetssökande; det finns möjlighet till etableringsinsatser men det ställer samma krav som för andra arbetslösa på att t.ex. söka och ta del av utbildning. Regeringen har också infört en utbildningsplikt.
  • Särskilda insatser för utrikes födda kvinnor; vårdnadsbidraget har avskaffats och föräldrapenningen begränsats för de föräldrar som kommer till Sverige med barn äldre än ett år. Möjligheter att lära sig svenska under föräldraledigheten, studieförbundens uppsökande och studiemotiverande insatser och bättre förutsättningar att kunna starta eget företag kan också bidra till att öka sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor.

Ordning och reda på arbetsmarknaden

Den svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden och jämbördiga parter. Svenska löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.

  • Lex Laval har rivits upp. Nya regler som innebär stärkt rätt att kräva kollektivavtal av utländska företag som skickar anställda på tillfälliga jobb i Sverige (så kallad utstationering) gäller från 1 juni 2017.
  • Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen; har införts för att skydda arbetstagare från utnyttjande och motverka fusk och kriminalitet. En arbetstagare som inte får lön ska kunna få betalt av det företag som anlitat arbetstagarens arbetsgivare. I andra hand ska huvudentreprenören ansvara.
  • Myndighetsgemensamma kontroller; Arbetsmiljöverket har tillsammans med sju andra myndigheter fått i uppdrag att utveckla metoder för gemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
  • Personalliggare i fler verksamheter; har införts även för fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossister samt kropps- och skönhetsvård. Sådana krav finns redan idag för restauranger, frisörer, tvätterier och byggarbetsplatser och är ett effektivt sätt att förebygga svartarbete. Det är inte bara fler verksamheter som omfattas av kravet på personalliggare, reglerna har också skärpts. Skatteverket får därmed bättre förutsättningar att besluta om rätt skatter och avgifter.
  • Sociala villkor vid offentlig upphandling; målet är att göra den offentliga delen av samhällsekonomin fri från lönedumpning och oschysta villkor. Under 2017 trädde nya lagar i kraft på området.
  • Stärkt a-kassa och avdragsgill fackavgift; regeringen har stärkt a-kassan under mandatperioden och föreslår att den som är med i facket fr.o.m. den 1 juli 2018 får en skattereduktion med 25 procent av medlemsavgiften.

Tabell: Satsningar för fler jobb