Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del

Illustration: Finansdepartementet/Regeringskansliet

När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen också för pensionärer, barnfamiljer och studenter. Den ekonomiska ojämlikheten ska bekämpas med en aktiv fördelningspolitik.

Inkomstskillnaderna – mätt som både löne- och kapitalinkomst – har ökat såväl i Sverige som i omvärlden de senaste 20 åren. Gemensamt finansierad välfärd bidrar till ökad jämlikhet, varför regeringen gjort historiskt stora satsningar på vård, skola och omsorg. Men regeringen har också gjort riktade satsningar på hushåll med låga inkomster. Mycket har gjorts, varav några exempel nämns nedan, men mer behövs.
(Se vårpropositionens fördelningsbilaga för en fullständig lista över samtliga reformer som har påverkat de disponibla inkomsterna under mandatperioden.)

Familjer med barn ska ha bättre villkor

Den ekonomiska familjepolitiken är en grundläggande del av den svenska modellen.

  • Höjt barnbidrag; med 200 kronor i månaden från och med mars 2018. Det hade inte höjts på 12 år.
  • Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet från 454 till 580 kronor från den 1 januari 2017.
  • Höjt studiebidrag respektive bidragsdel i studiemedlen; med 200 kronor i månaden för bl.a. gymnasieelever fr.o.m. mars 2018, men med utbetalningar från juli. Samtidigt höjs bidragsdelen i studiemedlen med ca 300 kr per månad fr. o. m. juli 2018.
  • Höjt underhållsstöd; med 150 kronor i månaden för barn som har fyllt 15 år. Höjningen trädde i kraft januari 2018. Regeringen har också föreslagit ytterligare höjningar med 350 kronor i månaden för barn över 15 år som ska träda i kraft 1 augusti 2018 och 150 kronor i månaden för barn 11-14 år som ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Pensionärer ska ha större ekonomisk trygghet

Pensionärer med ett långt yrkesliv bakom sig har bidragit till att bygga vår välfärd. Jobbskatteavdragen som den förra regeringen införde innebar att pension beskattades hårdare än lön. Regeringen har tagit flera steg för att sluta den oanständiga skatteklyftan och har då börjat med de som har lägst inkomst. Skatteklyftan ska vara borta till 2020.

  • Minskad skatteklyfta och sänkt skatt för alla över 65; de över 65 år med inkomster upp till ca 17 000 kr i månaden har nu samma skattesats som de som arbetar. Regeringen avser att sluta hälften av den återstående klyftan 2019 och resten 2020. Men alla över 65 år som har inkomster på upp till 35 000 kr i månaden har fått sänkt skatt. Det motsvarar ungefär 85 procent av alla personer över 65 år.
  • Höjt bostadstillägg; har höjts i flera steg och kommer att höjas ytterligare. 290 000 pensionärer, 75 procent kvinnor, har hittills fått ett höjt bostadstillägg med upp till 470 kronor i månaden.

Den som blir arbetslös ska ha bättre skydd

  • Ny och effektivare arbetslöshetsförsäkring; regeringen tillsätter en utredning som ska ge ett förslag senast 31 januari 2020.
  • Höjt tak i a-kassan; den högsta dagpenningen höjdes från 680 till 910 kr fr.o.m. september 2015, vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna. Det är den första höjningen sedan 2002.
  • Höjt grundbelopp; grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjdes från 320 kronor till 365 kronor per dag fr.o.m. september 2015.
  • Bättre möjlighet till ersättning för deltidsarbetslösa; fr.o.m. 15 maj 2017 går det att vara deltidsarbetslös och få ersättning under 60 veckor istället för 75 dagar. Detta för att den som söker jobb inte ska känna sig tvingad att tacka nej till deltidsarbete under tiden.

Sjukförsäkringen ska fungera som skydd

Sjukförsäkringen ska skydda mot inkomstbortfall när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och samtidigt ge drivkrafter till omställning och arbete.

  • Höjt tak i sjukförsäkringen; från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018.
  • Avskaffande av den bortre tidsgränsen från och med den 1 februari 2016.
  • Nytt åtgärdsprogram för bättre stöd; regeringen har presenterat ett åtgärdsprogram för att den som är sjukskriven ska kunna få bättre stöd i vägen mot bättre hälsa och arbetsförmåga.

De med sjuk- och aktivitetsersättning ska ha större ekonomisk trygghet

Personer som har sin försörjning från sjuk- eller aktivitetsersättning får varken jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre.

  • En skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning har införts fr.o.m. 2018.
  • Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen; från och med den 1 juli 2018.
  • Höjt bostadstillägg; ersättningsgraden har höjts i flera steg precis som för pensionärer och är fr.o.m. den 1 januari 2018 96 procent för kostnader upp till 5000 och 70 procent för kostnader på upp till 5 600 kronor.

Tabell: Satsningar för minskade klyftor