Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

Foto: Maskot/Folio

I skolan läggs grunden för resten av våra liv. Alla elever ska ges möjligheter att rustas för vidare studier, arbetsmarknad och samhällsliv. Ingen elev ska lämnas efter och ingen ska hållas tillbaka.

Regeringen har sedan början av mandatperioden gjort stora investeringar i skolan och satsat dubbelt så mycket på skolan under fyra år som den förra regeringen gjorde på åtta. Dubbelt så mycket, dubbelt så fort således. I år uppgår satsningarna till över 13 miljarder kronor. Resultatet är 28 000 fler anställda, de minsta barngrupperna i förskolan på 25 år och högre lärarlöner. Och kunskapsresultaten förbättras i internationella mätningar. Men samtidigt har ojämlikheten i skolan ökat. För att kunskaperna ska fortsätta öka och ojämlikheten i skolsystemet brytas krävs fortsatta insatser.

Alla skolor ska vara bra skolor

För att regeringens mål om en jämlik kunskapsskola för alla ska nås krävs att resurserna i större utsträckning fördelas efter behov.

  • Nytt statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling; införs i enlighet med Skolkommissionens förslag. Därmed fördelas resurserna till skolan i större utsträckning efter behov. Fördelningen baseras på socioekonomiska faktorer och sammanställs i ett index som SCB räknar fram varje år. De kommuner som får ta störst del av stödet är de med högst indexvärde, men alla får mer resurser. Under 2018 avsätts 1 mdr kr, under 2019 3,5 mdr kr och för 2020 och framåt avsätts 6 mdr kr årligen.
  • Samverkan för bästa skola; skolor med låga kunskapsresultat eller där många elever inte fullföljer sina studier ska få stöd. Regeringen har därför gett i uppdrag till Skolverket att i dialog med kommunen eller den som ansvarar för dessa skolor identifiera de utvecklingsinsatser som kan stärka deras förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Alla elever ska få samma möjligheter

Alla barn har rätt att få en bra och likvärdig grund för fortsatt lärande. För att alla elever ska få det stöd de behöver i sin utveckling och lärande är det avgörande att stödinsatser sätts in tidigt.

  • Tidiga insatser är avgörande; mer personal anställs och skolplikten förlängs och blir tioårig genom att förskoleklassen blir obligatorisk. Barngrupperna minskar och är i förskolan mindre än de varit på 25 år. Regeringen har också föreslagit en läsa-skriva-räkna-garanti för att alla elever i förskoleklassen och lågstadiet ska få rätt stöd i rätt tid. Fler specialpedagoger anställs och utbildas och den specialpedagogiska kompetensen stärks.
  • Minska skolsegregationen; regeringen har förslagit att kommunen eller den som är ansvarig för förskoleklass, grundskola eller gymnasieskola aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever i enlighet med Skolkommissionens förslag. Rektor ska på samma sätt ansvara för sammansättningen i undervisningsgrupperna.
  • Fler ska bli behöriga till gymnasieskolan; kvaliteten på gymnasieskolans introduktionsprogram ska bli bättre så att fler blir behöriga till nationella program. Nyanlända ungdomar som kommer till Sverige först i högstadiet ska få bättre förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan.
  • Kvaliteten i gymnasieskolan ska bli bättre; målet är att alla ungdomar ska slutföra en gymnasieutbildning eftersom det är avgörande för att få jobb och läsa vidare. Idag är det bara två tredjedelar av eleverna som tar en examen inom tre år och av de som börjar på ett introduktionsprogram är det knappt en femtedel som tagit examen fem år senare. Regeringen har därför lämnat förslag för att förbättra kvaliteten och öka genomströmningen – introduktionsprogrammen ska förbättras och yrkesprogrammen göras mer attraktiva. Elever ska få bättre stöd och rektorer ska ha ett tydligare ansvar att utreda frånvaro.

Läraryrket ska bli mer attraktivt

Det måste finnas legitimerade och behöriga lärare i skolan. Vägen dit går såväl via ökade möjligheter att utbilda sig som via högre löner.

  • Ökade möjligheter att utbilda sig; regeringen har byggt ut lärarutbildningen med mer än 10 000 platser och infört sommarkurser för att öka genomströmningen i lärarutbildningen. Insatser har också gjorts för att göra det lättare att vidareutbilda sig till lärare.
  • Högre löner; Lärarlönelyftet är en statlig satsning på 3 mdr kr per år som ger 65 000 lärare i snitt 2 600 kr mer i månaden.

Tabell: Satsningar på skolan