Välfärden ska stärkas

Foto: Maskot / Folio

Sverige ska fortsatt vara ett ledande välfärdsland. Om välfärden fungerar väl så främjar det en god ekonomisk utveckling – inte minst genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet att arbeta heltid – och bidrar till ökad trygghet, jämlikhet och jämställdhet.

Behoven av välfärdstjänster ökar när befolkningen växer, särskilt när det blir fler barn och äldre. Det är därför regeringen gjort historiskt stora satsningar - över 35 mdr kr på vård, skola och omsorg 2018 och mer än så för åren framöver. Det har gjort det möjligt att öka sysselsättningen. Idag arbetar över 100 000 fler i välfärden än när regeringen tillträdde. Till exempel har regeringen satsat 2 mdr kr per år för att öka bemanningen i äldrevården, som enligt utvärderingarna resulterat i omkring 5 000 nya heltidsanställningar. I utbildningsväsendet har antalet anställda, i kommunala och privata verksamheter, ökat med 45 000 personer, i hälso- och sjukvården med 13 000 personer och i omsorgen med 14 000 personer.

Den generella välfärden ska stärkas

I budgetpropositionen för 2017 gjorde regeringen en historisk satsning på välfärden genom att skjuta till 10 miljarder kronor per år permanent till kommunsektorn. Det är den största enskilda förstärkningen av statsbidragen till kommunerna någonsin. Välfärden ska fortsätta att utvecklas och regeringen vill fortsätta att höja bidraget till kommuner och landsting med 5 miljarder kronor fr.o.m. 2019 och ytterligare 5 miljarder kronor fr.o.m. 2020. Regeringen bedömer att det kommer krävas ytterligare statliga tillskott framöver för att hantera den demografiska utmaningen och behovet av mer personal.

Vården ska gå att lita på i hela landet

Alla ska ha samma förutsättningar att ha en god hälsa. Regeringen vill sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vården ska vara både jämlik och jämställd. Mellan 2017 och 2018 ökade tillskotten till sjukvården med 5,5 miljarder kronor, vilket är det största resurstillskottet till vården i modern tid.

  • Mer tillgänglig vård genom mer personal; vårdpersonalen är fundamentalt viktig för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.

    Förutom de tio välfärdsmiljarderna som också gått till landstingen har också riktade satsningar gjorts på vårdens anställda. I budgetpropositionen för 2016 infördes en professionsmiljard för att höja kvaliteten, förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Ytterligare 1 miljard kronor sköts till 2016 och 500 miljoner kronor från och med 2017 för en allmän förstärkning av sjukvården.

    I budgeten för 2018 sköt regeringen till ytterligare 2 miljarder kronor till sjukvårdens personal. Detta för att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter genom förbättrade arbetsvillkor, kompetensutveckling, ökad bemanning och utvecklade arbetssätt.

  • Regeringen har ökat utbildningsplatserna och tillfört resurser som motsvarar 2 600 nya utbildningsplatser för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Regeringen har även byggt ut yrkesvux och tillfört medel specifikt för utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård och därmed möjliggjort att fler ska kunna utbilda sig till undersköterska. Regeringen fortsätter även att bygga ut läkarutbildningen.
  • Mer jämlik vård; flera riktade satsningar har gjorts. Bland annat på en mer jämlik cancervård genom kortare köer och mindre regionala skillnader, förbättrad tandhälsa genom både avgiftsfri tandvård upp till 23 år och genom att det allmänna tandvårdsbidraget dubbleras fr.o.m. den 15 april 2018. En patientmiljard per år 2018-2021 satsas för att korta köer och förbättra samordningen genom en skärpning av vårdgarantin i primärvården och införande av patientkontrakt för ökad kontinuitet.
  • Bättre vård för dem med psykisk ohälsa; att den psykiska ohälsan har ökat är ett samhällsproblem, inte minst när den ökar bland barn och unga. Regeringen har därför gjort ett antal satsningar. I budgetpropositionen för 2016 satsades 280 miljoner kronor per år 2016–2019. Dessa fylldes på med ytterligare 100 miljoner kronor för 2017 i vårändringsbudgeten. Denna satsning ska fortsätta under 2018–2020. I budgetpropositionen för 2018 gjordes tillskott på 650 miljoner kronor för 2018 och 1,05 miljarder kronor för de efterföljande åren. Regeringens nya satsningar för att komma tillrätta med psykisk ohälsa uppgår därmed till nästan 1 miljard kronor totalt.
  • Mer jämställd hälsa; flera insatser har gjorts för att förbättra kvinnors hälsa. En historiskt stor satsning på 1,8 miljarder kronor har gjorts i år för fler anställda och en bättre förlossningsvård. Screening för livmoderhalscancer och mammografi har också gjorts avgiftsfria.

Sverige ska hålla ihop

Med tillit och samhörighet mellan människor byggs ett starkare Sverige. Men ojämlika livsvillkor mellan människor och segregation hotar tilliten. Regeringen vill motverka detta genom såväl generella som riktade insatser i socialt utsatta områden.

  • Stärkt lokal ekonomisk och social utveckling; en långsiktig satsning genomförs på kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar. För 2018 avsätts 425 mkr, för 2019 1,35 mdr kr och därefter 2,2 mdr årligen 2020–2027. De 32 kommuner som under 2018 kan ansöka är områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller lågt valdeltagande, hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad.
  • Mer resurser för att motverka hemlöshet; regeringen har ökat resurserna för att motverka hemlöshet, både genom stora generella tillskott till kommunerna och riktade satsningar på 165 miljoner kronor per år som bland annat går till skuldsanering och till de kommuner som har flest personer som är akut hemlösa.

Förutsättningar för barn och unga ska förbättras

Barn och unga ska ha likvärdiga förutsättningar oavsett socioekonomisk bakgrund. Alla barn ska få växa upp i en trygg och stimulerande miljö. Att inget barn far illa är vårt gemensamma ansvar.

  • Mer resurser till den sociala barn- och ungdomsvården. Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät och ska vara en ryggrad i den svenska modellen. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka och utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. I budgeten för 2016 sköts 250 miljoner kronor till, som sedan ökades med 150 miljoner för 2017 i vårändringsbudgeten 2017. I budgeten för 2018 förstärktes satsningen med ytterligare 250 miljoner kronor per år jämfört med budgeten för 2016.
  • Aktiviteter och kollektivtrafik under loven samt avgiftsfri simskola; barn från socioekonomiskt svagare hem har sämre möjligheter till en meningsfull fritid. Det kan i vissa fall inte bara leda till stillasittande och en sämre hälsa, utan också till ensamhet. Barn ska ha rätt till lek, aktivitet och samvaro. Därför har regeringen satsat på lovstöd respektive sommarlovsaktiviteter, avgiftsfri simskola samt avgiftsfri kollektivtrafik för skolbarn- och ungdomar under loven.
  • Kostnadsfria läkemedel och ökade bidrag till glasögon; föräldrar ska inte tvingas välja mellan hyran och att köpa glasögon eller läkemedel till sina barn. Därför har regeringen infört kostnadsfria läkemedel och ökat bidragen till glasögon för barn och unga 8-19 år.

Tabell: Satsningar på välfärd (exkl skola)