Regeringens politik för mer kultur i hela landet

Kultur i hela landet är en förutsättning för att uppnå det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Regeringen har under mandatperioden på olika sätt stärkt förutsättningarna och flyttat fram positionerna för kultur i hela landet. Nya stödformer har införts, ny politik har utvecklats och befintliga verksamheter har förstärkts för att främja kulturens utveckling. Den statliga kulturbudgeten, som har ökat med ca 1,5 miljarder kronor under mandatperioden, möjliggör att många nya och befintliga verksamheter runt om i Sverige kan vidareutvecklas och att besökare och publik kan ta del av ett brett och mångfacetterat kulturliv.

Copyright: Kulturdepartementet

De nationella kulturpolitiska målen återspeglar regeringsformens bestämmelse om att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. De nationella kulturpolitiska målen är styrande för statliga aktörer och vägledande för offentliga aktörer utanför det statliga området.

Regeringen har översiktligt sammanfattat mandatperiodens kulturpolitiska satsningar i skrivelsen Kultur i hela landet (skr. 2017/18:264). Skrivelsen fokuserar på de statliga insatserna - på regeringens kulturpolitik - mer kultur till fler i hela landet.

Skr. 2017/18:264 Kultur i hela landet

Kulturens offentliga finansiering – ett gemensamt ansvar

En grundbult i den svenska kulturpolitiken är att den offentliga finansieringen av kulturpolitiken delas av kommuner, regioner och stat. Detta fastslogs redan i den kulturpolitiska propositionen från 1974 (prop.1974:28). Sammantaget satsade stat, kommun och landsting ca 27 miljarder kronor på kulturområdet 2016. Staten står för 44 procent av kulturutgifterna, kommunerna för 41 procent och landstingens andel ligger på 15 procent. Denna fördelning har varit konstant under de senaste tio åren.

En stark statlig kulturbudget

Den statliga kulturbudgeten har under mandatperioden haft en historisk ökning med nära 1,5 miljarder kronor och uppgår till dryga 8,3 miljarder kronor 2018. Kulturbudgeten motsvarar därmed 0,84 procent av statsbudgeten vilket är en ökning från 2014 då den var 0,8 procent.

Överblick över statliga medlens regionala utfall 2014 och 2016

Det är angeläget att de statliga medlen inom kulturpolitiken kommer hela landet till del. Regeringen följer därför upp fördelningen av det statliga stödet ur denna aspekt, bl.a. utifrån myndigheters rapporteringar och genom särskilda uppföljningsuppdrag. Exempelvis redovisar Statens kulturråd vartannat år det regionala utfallet av 28 myndigheters och institutioners verksamheter och bidrag som kan härledas och fördelas i ett regionalt perspektiv. Det regionala utfallet avser hur myndigheterna och organisationerna kunnat följa upp eller uppskatta hur deras bidragsgivning och kostnader kommit olika län till del.

Kultursamverkansmodellen – statens stöd till regional och lokal kultur

Staten lämnar ett betydande stöd till regional och lokal kultur, ca 1,4 miljarder kr. Stödet fördelas länsvis till landstingen av Statens kulturråd. Landstingen får därefter fördela stödet till verksamheter i länet. Regeringen har under mandatperioden förstärkt och aviserat tillfälliga förstärkningar på totalt ca 429 miljoner kronor fram till år 2020. 2015 förstärktes modellen permanent med 15 miljoner kronor.

I samband med landsbygdspropositionen (prop 2017/18:179) har regeringen aviserat att kultursamverkansmodellen kommer att förstärkas med 20 miljoner per år 2019-2020. I propositionen bedömer regeringen att tillgången till kultur bör vara god i hela landet och att skillnader över landet bör minska. Relevanta myndigheter kommer att få i uppdrag att se över landsbygdens tillgång till och deltagande i kultur, samt hur uppföljningen av hur statens medel når landsbygden kan vidareutvecklas.

Kultur i hela landet genom andra politikområden

Kulturlivets förutsättningar för att utvecklas runt om i landet påverkas av hur andra politikområden arbetar med och påverkar kulturområdet. Kulturverksamheter bidrar samtidigt på många sätt till nationella mål inom flertalet politikområden.
Exempel på verksamheter inom andra politikområden:

  • Det civila samhällets roll för kultur i hela landet
  • Regional tillväxt, inkl. medel från EU:s struktur- och investeringsfonder
  • Konstnärliga utbildningar
  • Folkbildningen med studieförbunden
  • Public service företagens kulturuppdrag
  • Nytt mediestöd för stärkt lokal journalistik
  • Landsbygdspolitiken

Regeringens kulturpolitiska mål

De nationella kulturpolitiska målen (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10: KrU5, rskr. 2009/10:145) är styrande för hur regeringen utformar politiken. Målen för kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, och
  • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Sveriges befolkning och geografi

Sveriges befolkning och geografi ser olika ut runt om i landet. Förutsättningarna för att skapa och ta del av kultur ser därmed olika ut. Ca 53 procent av alla Sveriges medborgare bor i storstadslänen och därmed är en stor del av landets medborgare bosatta i övriga landet, utanför storstadslänen.

Kultur i hela landet

Kultur i hela landet stärker förutsättningarna för engagerade medborgare och bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle. Kultur i hela landet skapas genom att de statliga insatserna samverkar väl med insatser som landsting och kommuner genomför. Staten står för 44 procent av de 27 miljarder kronor som det offentliga totalt lägger på kulturområdet.

Större satsningar under mandatperioden

Bland de större kulturpolitiska satsningarna märks bland annat:

  • Nationell strategi för den kommunala kulturskolan: 100 miljoner kronor per år som kommunerna kan söka till sin verksamhet, 25 miljoner kronor 2018 för Kulturskoleklivet, 40 miljoner per år därefter för att utbilda fler kulturskolelärare samt 10 miljoner kronor per år till ett kulturskolecenter inom Kulturrådet,
  • 250 miljoner kronor avsätts årligen under 2018 till 2020 för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet,
  • 130 miljoner kronor till Äga rum – en satsning på kultur i socialt utsatta bostadsområden 2016–2018,
  • 115 miljoner kronor per år till den fria konsten. Musiker och kompositörer, bild- och formkonstnärer, författare, dansare och skådisar får bättre förutsättningar att kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap,
  • 80 miljoner per år till fri entré till statliga museer,
  • 429 miljoner i stärkt stöd till regional och lokal kultur inom ramen för kultursamverkansmodellen. I detta belogg ingår 75 miljoner från bibliotekssatsningen, samt en särskild satsning på landsbygden på totalt 21 miljoner kronor per år 2019–2020,
  • en ny museilag som stärker museernas oberoende och stadgar deras status som kunskapsinstitutioner, och
  • ny politik för film-, kulturarv- respektive gestaltad livsmiljö.