Ett rundabordssamtal om konstens frihet

Den 12 juni bjöd kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke in till samtal om konstens frihet. Nio forskare och aktörer inom kulturlivet med olika ingångar och perspektiv träffades för att bland annat belysa betydelsen av konstnärlig frihet utifrån dess egenvärde och roll i samhället.

  • Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bjöd in till samtal om konstens frihet.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Forskare och aktörer i samtal om den fria konsten.

    Nio forskare och aktörer inom kulturlivet bjöds in för att ge olika perspektiv på och belysa betydelsen av konstnärlig frihet utifrån dess egenvärde och roll i samhället.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Statssekreterare Per Olsson Fridh i samtal om den fria konsten.

    Statssekreterare Per Olsson Fridh modererade samtalet om konstens frihet.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

- Jag är djupt oroad över vad som sker i vår omvärld. Men tongångar och gränsförflyttningar sker även i Sverige, lokalt och regionalt. Jag vill därför rusta inför arbetet när villkor och ramar ska förhandlas, för att bidra till att den konstnärliga friheten bibehålls och förstärks, sade Alice Bah Kuhnke när hon inledde samtalet.

Syftet med samtalet var att bland annat att i ett fritt samtal mellan deltagarna belysa olika former av förutsättningar, ansvar och beroenden som omger konstnärligt skapande utifrån utgångspunkter som: Vad betyder den konstnärliga friheten för ett samhälle? Hur ska den konstnärliga friheten försvaras? och Hur ser hoten mot den konstnärliga friheten ut just nu och historiskt?

Samtalet kom bl.a. att beröra olika perspektiv och utmaningar som uppstår när man hävdar konstens egenvärde. I det sammanhanget efterlystes behovet av en djupare diskussion om begreppets innebörd och tolkning. Vidare gjordes flera jämförelser mellan det konstnärliga skapandet och den fria forskningen. Nära kopplat till denna fråga var även resonemanget om statens styrning med armslängds avstånd. Vikten av robusta myndigheter som kan tåla samhälleliga påfrestningar underströks som ett fundament samtidigt som styrningen av dessa ska vara tydliga och transparanta. Frågan om konstnärers utsatthet och därmed risken för konstnärlig självcensur var ett annat viktigt tema.

Statssekreteraren Per Olsson Fridh sammanfattade avslutningsvis samtalet med att bland annat lyfta fram att han tog med sig tankar om vikten av institutionell robusthet, utmaningarna i att bedöma kvalitet, behovet av långsiktighet och transparens i bidragsstöd, maktdelningens olika förutsättningar och roller, samt att hot och hat aldrig får normaliseras.

Bakgrund till samtalet

Konstnärspolitiska utredningen Konstnär – oavsett villkor? togs emot av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke den 28 mars. Den 12 maj gick betänkandet ut på remiss. I den sedvanliga processen med att lägga fram en proposition sker vid behov även inhämtande av kompletterande underlag, perspektiv och kunskap. Detta samtal var ett sådant tillfälle.

Deltagare vid samtalet var:

  • Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
  • Stefan Ingvarsson, kulturråd i Moskva.
  • Ann-Christine Nykvist, fd utredare Konstnärernas villkor.
  • Jenny Johannisson, docent biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan Borås.
  • My Klockar Linder, idé- och lärdomshistoriker vid Uppsala universitet.
  • Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
  • Susanne Rydén, preses vid Musikaliska akademien.
  • Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola.
  • Bo-Erik Gyberg, senast rektor för Stockholm dramatiska högskola.

Den konstnärspolitiska utredningen 

Betänkandet Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) lämnar en rad bedömningar och förslag till förändringar och utveckling av konstnärspolitiken.

Betänkandet Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) har remitterats och synpunkter ska lämnas senast den 31 augusti.

Regeringens åtgärder för den fria konsten

Regeringen avsätter totalt 115 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att förbättra förutsättningarna för den fria konsten i hela landet. Satsningen innebär en förstärkning med 60 miljoner kronor av stipendier och ersättningar som fördelas direkt till konstnärer. Anslagen till fria grupper inom scenkonstområdet tillförs 25 miljoner kronor och Konstnärsnämndens stöd till enskilda konstnärer inom teater-, dans och musikområdet förstärks med 18 miljoner kronor.

Regeringens övriga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för den fria konsten är:

  • Handlingsplan för det fria ordets försvar. Med handlingsplanen stärker regeringen arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet.
  • Var sjätte författare och bildkonstnär har varit utsatt för hot, trakasserier, stöld, våld eller skadegörelse det senaste året. Nästan var femte författare har utsatts för hot eller trakasserier och ungefär hälften av alla hot kommer via internet. Det som utmärker bildkonstnärerna är att nästan en tiondel har varit utsatta för våld, stöld, eller skadegörelse av verk. Konstnärsnämnden har haft regeringens uppdrag att utveckla former för att vägleda konstnärer som utsätts för hot, hat och trakasserier. Myndigheten lanserade inom ramen för detta uppdrag i mars 2018 webbguiden Motverka hot och hat – en vägledning.

  • Statens kulturråd har regeringens uppdrag att verka för fler fristäder samt för en utveckling av fristadssystemet i Sverige. För 2018 öronmärks medel i Kulturrådets RB för en nationell samordnare av fristadsystemet. Frågan uppmärksammas också under det svenska ordförandeskapet i nordiska ministerrådet. Sverige är idag det land som har flest kommuner eller regioner anslutna till organisationen ICORN International Cities of Refuge Network.

Nationella kulturpolitiska målen

Enligt de nationella kulturpolitiska målen som riksdagen antagit ska kulturen vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Målen ska styra den statliga kulturpolitiken men ska även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting.