EU:s långtidsbudget, rättsstaten och brexit på EU-möte

När EU- och handelsminister Ann Linde möter sina kollegor från EU:s medlemsländer på höstens första ministerrådsmöte 18 september är dagordningen diger. EU:s långtidsbudget, rättsstatens ställning i Polen och Storbritanniens utträde ur EU är några av mötets frågor.

Ann Linde
Ann Linde, EU- och handelsminister, företräder Sverige när EU:s långtidsbudget, läget i brexitförhandlingarna och rättsstatens ställning i Polen behandlas på höstens första rådsmöte i Bryssel. Foto: EU-representationen

EU:s långtidsbudget

På mötet kommer medlemsstaterna få möjlighet att ge sin syn på EU:s fleråriga budgetram 2021–2027 inför att förhandlingarna om budgeten fortsätter. EU-kommissionens förslag på en ny långtidsbudget för EU lades fram under maj och juni i år.

I EU-kommissionens förslag motsvarar utgifterna totalt 1,14 procent av EU:s samlade BNI. Regeringen kan inte ställa sig bakom EU-kommissionens förslag utan anser att de totala utgifterna i nästa långtidsbudget högst får vara cirka en procent av EU:s totala bruttonationalinkomst, BNI, det vill säga samma andel som för närvarande gäller för budgeten 2014–2020. För att uppnå detta vill regeringen se att utgifterna minskar. Det gäller framförallt inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, så att åtgärder som främjar tillväxt och EU:s konkurrenskraft och stärker säkerhet och gränsskydd kan prioriteras. Det handlar till exempel om att på ett mer effektivt sätt hantera migrationen och bekämpa klimatförändringarna.

Regeringen anser att rabatten som Sverige haft på EU:s medlemsavgift under innevarande period är motiverad. Regeringen är därför emot den utfasning av rabatten som EU-kommissionen föreslår. Anledningen är att utfasningen skulle innebära en stor ökning av den svenska avgiften.

Regeringen anser också att EU-budgeten ska minska proportionellt som en följd av att Storbritannien lämnar EU eftersom utträdet innebär att intäkterna till EU-budgeten minskar. Regeringen anser dock att det är bra att det införs en möjlighet att villkora EU-medel i budgeten så att medlemsstater som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken eller brister i sin respekt för gemensamma värden inte ska kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som idag.

Rättsstatens principer i Polen

Ministrarna kommer också att fortsätta sin utfrågning av Polen om situationen för rättsstatens principer i landet. Utfrågningen började på mötet i Allmänna rådet 26 juni. Bakgrunden är att EU-kommissionen i december 2017 lade fram ett förslag om att aktivera artikel 7 (1) i EU-fördraget. I artikeln står det att ministerrådet kan slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter EU:s grundläggande värden.

EU-kommissionen har haft en omfattande dialog med polska myndigheter sedan januari 2016.

Regeringen anser att utvecklingen för rättsstatens principer i Polen är mycket oroande och stöttar EU-kommissionens hantering av problemet.

Lagstiftningsplanering

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, höll 12 september sitt årliga tal i Europaparlamentet om tillståndet i unionen, det så kallade ”State of the Union-talet”.

På mötet 18 september kommer ministrarna att diskutera EU-kommissionens förslag inför det kommande arbetsåret. De ska också gå genom lagstiftningsprioriteringarna för 2018–2019.

Prioriteringar och förberedelser inför Europeiska rådet

Österrike tog över ordförandeskapet i ministerrådet efter Bulgarien 1 juli i år. På mötet kommer Österrike att presentera sitt program för rådets arbete fram tills 31 december. Österrike har valt att lyfta tre huvudfrågor: Säkerhet och kampen mot illegal migration, att genom digitalisering säkra EU:s tillväxt och konkurrenskraft samt stabilitet i EU:s närområde med fokus på Västra Balkan.

Ministrarna kommer också ta upp dagordningen inför Europeiska rådets möte 18 oktober.

Läget i brexitförhandlingarna

Chefsförhandlare Michel Barnier kommer att inleda med att ge ministrarna en bild av förhandlingsläget. Fokus är utvecklingen efter mötet i Europeiska rådet i slutet av juni och efter att den brittiska regeringen samlats på premiärministerns lantställe Chequers för att diskutera en gemensam linje. Efter mötet publicerade den brittiska regeringen ett så kallat vitpapper om hur den ser på den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. I vitboken föreslår
Storbritannien bland annat ett förenklat tullarrangemang.

Förhandlingarna har med ett kortare uppehåll fortsatt under sommaren efter det Europeiska rådets möte i juni. Framsteg har gjorts men en reservlösning för gränsen till Irland i väntan på en slutlig överenskommelse mellan EU och Storbritannien om vad som ska gälla efter den 21 månader långa övergångsperioden är inte löst.

Ministrarna kommer att diskutera förhandlingsläget på mötet.

Mötet äger rum i Bryssel.

Producerat av EU-representationen

Österrikiska ordförandeskapet

Mer om Allmänna rådets möte 18 september

Mer om arbetet i EU:s råd för allmänna frågor (GAC)

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.