Standardisering – en förutsättning för samhällsutveckling

Publicerad

Nya teknologier, digitalisering och en hållbar samhälls-omställning innebär nya krav på standardiseringsarbetet.
Hur Sverige ska möta dessa utmaningar diskuterades på Innovationsrådets möte.

Annika Andreasen VD på SIS, Anna Hallberg utrikeshandelsminister, Claes Erixon chef för forskning och utveckling på Scania
Annika Andreasen VD på SIS, Anna Hallberg utrikeshandelsminister och Claes Erixon chef för forskning och utveckling på Scania. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Annika Andreasen, VD för Svenska institutet för standarder och Claes Erixon, chef för forskning och utveckling på Scania, inledningstalade tillsammans med utrikeshandelsminister Anna Hallberg, inför rådets diskussion om standardiseringsarbetet.

– Arbetet har blivit mer prioriterat. Dess betydelse kan inte nog understrykas – många framgångsrika innovationer som vi använder i vår vardag, till exempel mobiltelefoni, hade inte varit möjlig utan standardisering, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg.

Anna Hallberg understryker vikten av standardisering för att bidra till ett positivt handelsklimat.

– För att arbetet inte ska tappa fart i tider av protektionism och handelskonflikter tror jag det är särskilt viktigt att vi är många som pekar på vilka möjligheter som kommer med standardiseringen., säger Anna Hallberg.

Flera områden gynnas

Standarder har stor ekonomisk betydelse genom att de skapar enhetliga metoder, reducerar hinder och underlättar handel. Men inte bara ekonomin stärks av standardisering - att ställa om från ett konsumtionssamhälle till en hållbart cirkulär ekonomi underlättas. Detta ställer höga krav på att produkter är ­återvinningsbara, håller längre och att de går att reparera.

– Eftersom världen runt omkring oss förändras så behövs det ständigt nya vägledningar och gemensamma lösningar. Nya krav på hållbarhet, klimat- och miljöpåverkan och cirkulär ekonomi ger också upphov till nya standardiseringsbehov, säger Annika Andreasen VD SIS.

Ett annat aktuellt område som påverkas i hög grad är hälso- och sjukvården, som i takt med teknikens framsteg blir allt mer avancerad. Här är utmaningen å andra sidan inte avsaknad av standarder utan snarare att det finns många olika standarder som används parallellt.

– Det är viktigt för både näringsliv och offentlig sektor att i standardiseringen följa utvecklingen och att ha ett tätt samarbete med våra intressenter, deltagare och experter. Där är det såklart en fördel att SIS inte bara verkar nationellt utan också på den internationella arenan tillsammans med andra länder och deras standardiseringsorgan, säger Annika Andreasen.

Standardisering i framtiden

Historiskt har standarder främst använts inom näringslivet, men behoven har ökat inom servicesektorn och den offentliga sektorn. Teknikutvecklingen påverkar standardiseringen och nya områden växer ständigt fram inom bland annat AI, e-hälsa, automation, robotik och transportlösningar.

– För att Sverige ska fortsätta att vara i framkant behöver vi utveckla standarder på nya områden och i minst vad gäller tjänster som är i ständig förändring. Tillsammans med Sveriges Standardiseringsförbund har vi kommit överens om att lägga särskilt fokus på ett antal frågor framöver, däribland digitalisering. Vi behöver få med oss de privata aktörerna, inte minst små och medelstora företag, genom att visa på möjligheterna, säger Utrikeshandelsminister Anna Hallberg,

Fakta

Formell internationell standardisering grundar sig på Technical Barriers to Trade-avtalet (TBT) om tekniska handelshinder under WTO. Avtalet erkänner staters rätt att reglera för att skydda hälsa, miljö och säkerhet. Regleringar får inte vara mer handelshindrande än nödvändigt för att uppnå sådana legitima mål.

I Sverige finns tre av staten erkända standardiseringsorganisationer, nämligen Sveriges Institut för Standarder (SIS), Svensk Elstandard (SEK) och Svenska Informations- och Tele-kommunikationsstandardiseringen (ITS). Dessa ingår i sin tur i Sveriges standardiseringsförbund (SSF).

SSF tilldelas ett årligt anslag om drygt 31 miljoner kronor av regeringen. SSF ska bidra till att Sverige har en standardiseringsorganisation som på ett effektivt sätt tillvaratar svenska intressen i det europeiska och internationella arbetet. I den rollen ligger även att styra organisationens prioriteringar och arbete avseende det statliga bidraget till standardiseringen. Tre prioriterade områden har hittills identifierats: digitalisering, hållbarhet och jämställdhet.