Artikel från Justitiedepartementet

Ny lag ger ökade möjligheter att skjuta upp villkorlig frigivning

Publicerad

Den 1 maj träder en ny lag i kraft som innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten och alltså få sitta längre tid i fängelse. Den nya lagen träffar i synnerhet den som dömts för sexualbrott eller har en våldsproblematik.

Foto: TT

Nu stramar regeringen upp regelverket kring villkorlig frigivning och ställer högre krav på den som sitter i fängelse att sköta sig och visa motivation till att förändra ett skadligt beteende.

Syftet med de nya reglerna är att skapa ett kraftigt incitament för den som ska avtjäna ett fängelsestraff att delta i den verksamhet och behandling som behövs för att den dömde inte ska återfalla i brott. 

– Det är inte rimligt att den som inte ens försöker lämna kriminaliteten bakom sig ska få villkorlig frigivning på samma sätt som den som vill ta tag i sina problem. Med de nya reglerna kommer den intagnes ambition att bättra sig i högre grad påverka när villkorlig frigivning sker, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.   

Lagen ska tillämpas på den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Det kan handla om att den intagne vägrar att delta i behandlingsprogram för att bryta missbruk eller för att komma tillrätta med en våldsproblematik.

Lagen gör det också lättare att skjuta upp villkorlig frigivning på grund av annan misskötsamhet i fängelset. Det kan till exempel handla om att man bryter mot ordningsreglerna i fängelset eller beter sig aggressivt mot Kriminalvårdens personal eller andra intagna. Då det tidigare krävts synnerliga skäl, blir det nu tillräckligt att det finns särskilda skäl för att fatta beslut om uppskjuten villkorlig frigivning.