Artikel från Justitiedepartementet

Nya regler i Europakonventionen efter den 1 augusti

Publicerad

Den 1 augusti 2021 trädde ändrings­protokoll nr 15 till Europa­konventionen i kraft. Ändringarna innebär i huvudsak nya regler som syftar till att öka effekti­viteten hos Europa­domstolen. Bland annat blir tids­fristen för att lämna in klagomål till Europa­domstolen kortare. Den nya tids­fristen tillämpas dock först från och med den 1 februari 2022.

Samtliga 47 konventionsstater har nu ratificerat ändrings­proto­kollet och det trädde därför i kraft den 1 augusti 2021. Sverige ratificerade proto­kollet redan i mars 2016 efter att riksdagen hade godkänt det.

Ändringarna i protokoll nr 15 innebär i huvudsak följande.

Principerna om subsidiaritet och staternas bedömnings­marginal synliggörs

Konventions­staterna har många gånger en bedömnings­marginal när de tillämpar bestäm­melserna i Europa­konven­tionen (principen om staternas bedömnings­marginal). Principen återspeglar det faktum att det i första hand är konventions­staterna som ansvarar för att rättig­heterna i Europa­konven­tionen upp­rätt­hålls. Europa­dom­stolens roll att övervaka att kon­ven­tions­staterna fullgör sina skyldig­heter är subsidiär (sub­sidiaritets­principen). Genom ändringarna görs en hän­visning till principerna i ingressen till kon­ven­tionen.

Tidsfristen för att ge in klagomål till Europa­domstolen minskas från sex till fyra månader 

Den tekniska utveck­lingen har ansetts medföra att klago­fristen kan minskas till fyra månader. Den nya klago­fristen överens­stämmer också väl med klago­fristen i de flesta konven­tionsstater.

Genom en övergångs­bestäm­melse följer att den nya tids­fristen för att lämna in klagomål till Europa­domstolen kommer att börja tillämpas först sex månader efter att ändrings­proto­kollet har trätt i kraft. Den nya klago­fristen har inte någon retro­aktiv verkan, dvs. den är inte tillämplig på ansök­ningar som rör ett slutligt avgörande som med­delats innan ikraft­trädandet. Den nya fyra­månaders­fristen ska alltså tillämpas i fråga om slutliga avgöranden av den högsta klago­instansen i varje nationellt förfarande från och med den 1 februari 2022.

En ändring görs i bestäm­melsen om att domstolen ska avvisa ett klagomål om klaganden inte har lidit avsevärt men av en kon­ven­tions­kränkning

Europa­domstolen ska som utgångs­punkt avvisa mål där klaganden inte har lidit avsevärt men av en påstådd kränkning. Avvisning får dock inte ske på denna grund om respekten för de mänsk­liga rättig­heterna kräver en prövning i sak. Genom proto­kollet ändras regleringen på så sätt att ett tidigare uppställt villkor som inne­burit att det för avvisning på denna grund krävts att ett mål fått en veder­börlig prövning av nationell domstol har tagits bort.

Parterna ska inte längre kunna förhindra domstolens kammare att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor samman­sättning

Tidigare har parterna kunnat hindra att dom­stolen hänskjuter ett mål till att avgöras i s.k. stor kammare. Denna möjlighet har nu tagits bort. Ändringen förväntas förenkla processen i mål som rör svåra tolknings­frågor och mål där Europa­domstolen avser att ändra sin praxis. 

Kandidater för domartjänst måste vara under 65 år det datum till vilket den parlamenta­riska församlingen begärt in en lista på kandidater

Genom ändringarna har kravet att en domare måste avsluta sin tjänst när han eller hon fyller 70 år tagits bort. I stället regleras en högsta ålder på kandidater som knyts till den tidpunkt då Europa­rådets parlamenta­riska församling ska pröva vem som ska utses till nationell domare i domstolen. Genom bestäm­melsen säkerställs att högt kvali­ficerade domare kan fullgöra sin mandat­period och samtidigt stärks kontinuiteten i domstolen.

För mer information, se länkar här intill.