Arbetsmarknadspolitiska satsningar i budgetpropositionen för 2022

Publicerad

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en förstärkt jobbpolitik med nya åtgärder så att alla kan vara med och ta Sverige framåt efter pandemin. Fler ska till exempel få en arbetsmarknadsutbildning, långtidsarbetslösheten ska motverkas, äldre arbetssökande ska få förlängd möjlighet till nystartsjobb och fler arbetslösa med funktionsnedsättning ska få introduktion till arbete.

Här finns ytterligare information om regeringens förslag till satsningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde:

Förstärkning av Arbetsförmedlingen
1, 2 miljarder kronor för att fler arbetssökande ska få en matchningstjänst
425 miljoner kronor för att fler arbetssökande ska få en arbetsmarknadsutbildning
701 miljoner för att fler ska få en extratjänst eller ett introduktionsjobb
Fler arbetslösa med funktionsnedsättning ska få Introduktion till arbete
52 miljoner kronor för fler deltagare i praktikplatser
85 miljoner kronor för stärkta nystartsjobb
Möjlighet till förlängt nystartsjobb för äldre arbetssökande
Förlängt uppdrag till Dua och främjandemedel
Etableringsjobb ska införas i enlighet med parternas förslag
Tidiga insatser för asylsökande
Förstärkning av insatser för snabbare etablering
Förstärkningar av a-kassan
Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal ska erbjudas grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Förstärkning av Arbetsförmedlingen

Arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa har ökat i spåren av pandemin och bedöms ligga kvar på en hög nivå även under 2022. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och därmed bland annat motverka att människor fastnar i långvarig arbetslöshet.

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen därför att Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser förstärks med 502 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas tillskottet till 620 och 696 miljoner kronor. Utöver detta föreslås 45 miljoner kronor tillföras förvaltningsanslaget 2022–2024 för stärkt kontrollarbete. Vidare minskas anslaget med 72 mnkr per år för att istället direkt tilldelas Statistiska centralbyrån respektive Statens servicecenter för verksamhets som idag betalas av Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen ansvarar för den statliga arbetsmarknadspolitiken. En förstärkning av förvaltningsmedlen ökar förutsättningarna för Arbetsförmedlingen att erbjuda en likvärdig service i hela landet och att arbeta aktivt för att motverka att kvinnor och män fastnar i långvarig arbetslöshet.

1, 2 miljarder kronor för att fler arbetssökande ska få en matchningstjänst

Matchningstjänster vänder sig till breda grupper av arbetssökande och införs stegvis över hela landet. I en matchningstjänst får den som behöver stöd för att hitta jobb eller börja studera individuellt anpassade aktiviteter. Det kan handla om att få kontakt med arbetsgivare, stöd att hitta och söka jobb, information om utbildningsmöjligheter, vägledning och kortare kurser. 

Under 2021 har de matchningstjänster som utförs av fristående aktörer ökat som en del i att möta den ökade arbetslösheten och reformera Arbetsförmedlingen. Ersättningen är till stor del resultatbaserad och differentierad utifrån hur långt från arbetsmarknaden deltagarna står. Fler deltagare i matchningstjänster kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och en effektivare matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare som söker arbetskraft. 

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 att 1,2 miljarder kronor tillförs 2022 för att fler ska kunna ta del av dessa insatser i syfte att motverka arbetslöshet, stärka matchningen på arbetsmarknaden och som ett fortsatt led i reformeringen av Arbetsförmedlingen. För 2023 och 2024 beräknas tillskottet till 173 respektive 2 690 miljoner kronor.

425 miljoner kronor för att fler arbetssökande ska få en arbetsmarknadsutbildning

Många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och behöver därför fylla på sin kompetens eller lära sig ett bristyrke. Arbetsmarknadsutbildningar ökar arbetssökandes jobbchanser och bidrar samtidigt till att lösa arbetsgivares rekryteringsbehov. Tillgång till relevanta arbetsmarknadsutbildningar är viktig både under den pågående krisen och i ett läge då ekonomin har återhämtat sig men det finns brist på arbetskraft.

Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2022 att 425 miljoner kronor tillförs för att fler arbetssökande ska få en arbetsmarknadsutbildning. För 2023 beräknas 856 miljoner kronor tillföras och för 2024 beräknas 974 miljoner kronor tillföras. Syftet med förslaget är att möjliggöra en hög och jämn nivå i volymerna i arbetsmarknadsutbildning under perioden 2022–2024. Sammantaget innebär detta en beräknad volymökning på cirka 2 100 personer i genomsnitt under 2022, 4 400 personer 2023 och 5 000 personer 2024.

Genom att upprätthålla volymerna i arbetsmarknadsutbildning får Arbetsförmedlingen möjlighet att erbjuda fler arbetssökande utbildning till bristyrken, vilket är viktigt inte minst i ljuset av den gröna och digitala strukturomvandling som Sverige står inför.

701 miljoner för att fler ska få en extratjänst eller ett introduktionsjobb

Långtidsarbetslösheten har stigit i spåren av Covid 19-pandemin och riskerar att bita sig fast på en högre nivå. Extratjänster och introduktionsjobb kan skapa arbetstillfällen, inte minst för utrikes födda kvinnor, och öka möjligheten till arbete. Därför föreslår regeringen en satsning på 701 miljoner kronor under 2022 för att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska få tillgång till extratjänster och introduktionsjobb. Satsningen beräknas till 778 miljoner kronor 2023 och 677 miljoner kronor 2024. Förslaget innebär en högre långsiktig nivå på antalet personer med anställningsstöd.

En extratjänst är ett jobb hos en arbetsgivare inom välfärden, offentlig, kulturell eller ideell sektor som subventioneras med 100 procent av arbetsgivarens kostnad. Introduktionsjobb subventioneras med 80 procent av arbetsgivarens kostnad och är möjligt inom såväl privat som offentlig verksamhet.

Fler arbetslösa med funktionsnedsättning ska få Introduktion till arbete

Förutsättningarna att komma i arbete behöver ytterligare förbättras för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att 31 miljoner kronor tillförs för att öka antalet platser i tjänsten Introduktion till arbete, INAB.

Långtidsarbetslösheten har stigit i spåren av Covid 19-pandemin. Många långtidsarbetslösa har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Tjänsten Introduktion till arbete, INAB, riktar sig till arbetssökande som är i behov av förberedande aktiviteter innan de kan delta i andra arbetsmarknadspolitiska insatser och program. INAB utformas efter deltagarens individuella behov men kan bland annat omfatta kartläggning av deltagarens förutsättningar, orientering inför arbete och arbetsprövning. Många deltagare har en funktionsnedsättning.

Regeringen tillförde 7,8 miljoner kronor i Vårändringsbudgeten 2021 till tjänsten Introduktion till arbete, INAB, under 2021. Fler arbetssökande med behov av rehabilitering och förberedande insatser behöver få del av detta. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2022 att satsningen förlängs och blir permanent samt att 31 miljoner kronor tillförs fr.om. 2022 för att möjliggöra ytterligare 1 000 personer att per år ska kunna ta del av tjänsten INAB. Satsningen bedöms leda till att fler personer som ännu inte är redo att matchas mot arbete, studier eller ett arbetsmarknadspolitiskt program kan stärka sina förutsättningar för detta.

52 miljoner kronor för fler deltagare i praktikplatser

Arbetslösheten har ökat kraftigt under pandemin. Under 2021 sker en återhämtning av ekonomin i takt med att restriktionerna minskar och alltfler personer har vaccinerats. För personer med svagare ställning på arbetsmarknaden finns dock risken att fastna i långvarig arbetslöshet. Fler arbetssökande behöver få stöd tidigare för att undvika långtidsarbetslöshet.

För att personer som blivit arbetslösa men ännu inte kvalificerar till garantiprogrammen ska öka sina chanser att komma in på arbetsmarknaden igen föreslår regeringen en förstärkning av medel till Arbetsförmedlingen för arbetspraktik. Genom arbetspraktik får arbetssökande möjlighet att pröva ett arbete, stärka sina kontaktnät eller visa sina färdigheter för en arbetsgivare.

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen ska tillföras medel för en ökning av praktikplatser för personer utanför garantiprogrammen med 52 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas tillskottet till 65 miljoner kronor. Detta motsvarar omkring en fördubbling av antalet årsplatser till i genomsnitt 2 000 platser för 2022 och 2 500 platser i årsgenomsnitt för 2023 och 2024. 2000 årsplatser beräknas motsvara ca 12 000 personer med insatsen under 2022.

85 miljoner kronor för stärkta nystartsjobb

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att medel ska avsättas för att delvis motverka att subventionsgraden för nystartsjobben sjunker om de kombineras med anställning av en person som arbetsgivaren betalar reducerade arbetsgivaravgifter för.

De tidigare beslutade reformerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och det så kallade växa-stödet får konsekvensen att subventionsgraden sjunker när de kombineras med anställning med nystartsjobb. Det eftersom stödet vid nystartsjobb baseras på de arbetsgivaravgifter som har fastställts. Detta riskerar att minska incitamenten för arbetsgivare att anställa arbetssökande med nystartsjobb.

Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2022 att medel avsätts för att delvis motverka denna effekt. Utgiften för åtgärden beräknas uppgå till 85 miljoner kronor 2022, 41 miljoner kronor 2023 och 21 miljoner kronor 2024.

Möjlighet till förlängt nystartsjobb för äldre arbetssökande

Äldre arbetssökande löper större risk för långvarig arbetslöshet. Därför avsätter regeringen 20 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2022 för att personer som är 55 år eller äldre ska kunna ta del av nystartsjobb under en längre period.

Arbetssökande som är 55 år eller äldre tillhör en grupp som enligt Arbetsförmedlingen har en genomsnittligt svagare konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. För att motverka långtidsarbetslöshet bland äldre föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 att reglerna för nystartsjobb ändras så att de som är 55 år eller äldre ska kunna ta del av nystartsjobb dubbelt så länge som nuvarande regelverk tillåter, dock som längst 48 månader.

Nystartsjobb syftar till att stimulera anställning av personer som varit utan arbete en längre period. Den arbetsgivare som vill anställa en person på ett nystartsjobb har rätt att göra det under förutsättning att villkoren för stödet uppfylls.

Förslaget syftar till att stärka möjligheterna för äldre personer som är långtidsarbetslösa att återinträda och etablera sig på arbetsmarknaden genom ett nystartsjobb.

Satsningen beräknas till 21 miljoner kronor 2022, 40 miljoner kronor 2023 och 41 miljoner kronor 2024. 

Förlängt uppdrag till Dua och främjandemedel

En väl fungerande samverkan mellan staten och kommunerna är betydelsefull för att individer ska komma i arbete. Samverkan är särskilt viktig kring individer som står långt från arbetsmarknaden och som riskerar långvarig arbetslöshet. Regeringen inrättade därför 2014 Delegationen för unga till arbete, Dua, som fick i uppdrag att verka för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. 2017 kompletterades uppdraget till att även inkludera nyanlända.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2022 att uppdraget för Dua förlängs till och med den 28 februari 2023. I sin slutredovisning av uppdraget ska delegationen särskilt beskriva hur de nya arbetsformer som utvecklats till följd av delegationens arbete ska kunna integreras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.

Samtidigt föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 att 20 miljoner kronor tillförs 2022 för att främja samverkan mellan kommuner och staten. Medlen utlyses av Dua och kan sökas av företrädesvis kommuner för att täcka delar av kostnader för samverkan.

Etableringsjobb ska införas i enlighet med parternas förslag

Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag, första halvåret 2022.

Etableringsjobb är en helt ny modell för staten att stimulera anställningar som bygger på ett förslag från LO, Unionen och Svenskt Näringsliv. Utformningen skiljer sig från dagens befintliga subventionerade anställningar på så sätt att subventionen betalas direkt till individen, i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av lönen från staten. Etableringsjobben kommer att införas i enlighet med parternas förslag för företag med kollektivavtal om etableringsjobb.

Etableringsjobb kommer leda till att fler nyanlända och arbetslösa får en väg in i arbete men de kommer även underlätta företagens kompetensförsörjning. Etableringsjobb ska i normalfallet leda till en tillsvidareanställning på heltid.

Att etableringsjobb införs i enlighet med parternas förslag innebär en besparing för kostnaderna för etableringsjobb med 32 miljoner kronor 2022, 41 miljoner kronor 2023 och 52 miljoner kronor 2024. Det är en halvering jämfört med vad som avsatts i tidigare budget och en följd av att införandet riktas till företag med kollektivavtal om etableringsjobb.

Tidiga insatser för asylsökande

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att medel till civilsamhälle och kommuner för tidiga insatser för asylsökande med flera förstärks med 30 miljoner kronor 2022 i syfte att säkerställa tillgång till bland annat samhällsinformation och hälsofrämjande insatser.

Tidiga insatser för asylsökande med flera bidrar till att motverka passivisering under asyltiden, underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och främja en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd. Genom att fler asylsökande får möjlighet att ta del av svenskundervisning och samhällsinformation redan under asyltiden bör inträde på arbetsmarknaden kunna underlättas och påskyndas. Tidiga insatser kan vara särskilt betydelsefulla för asylsökande kvinnor. Utöver asylsökande omfattas även personer med uppehållstillstånd som bor på Migrationsverkets anläggningsboende i väntan på att bli mottagna i en kommun.

Förstärkning av insatser för snabbare etablering

Det är angeläget att nyanlända som under en längre period är borta från arbetsmarknaden för att ta hand om barn samtidigt kan använda tiden till insatser som stärker möjligheten till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Regeringen föreslår därför en förstärkning med 20 miljoner kronor årligen 2023 och 2024 till kommuner och civilsamhälle i syfte att främja delaktighet i arbets- och samhällslivet, så kallade 37a-medel.

Förslaget innebär att regeringens pågående satsning 2018 – 2022 på språkutvecklande insatser som riktar sig till föräldralediga och andra personer med små barn i syfte att främja delaktighet i arbets- och samhällslivet kan fortsätta. Förslaget är framförallt inriktat på att tillvarata tiden under föräldraledighet för nyanlända kvinnor.

Etableringen i arbets- och samhällslivet tenderar att ta längre tid för nyanlända kvinnor än för nyanlända män, och att särskilt försenas för nyanlända kvinnor som under längre perioder är föräldralediga. Insatser som riktar sig till föräldralediga bedöms stärka jämställdheten mellan kvinnor och män, då kvinnor i betydligt högre utsträckning än män tar ut föräldraledighet.

Pandemins följdverkningar på arbetsmarknaden har medfört att många arbetstillfällen som normalt fungerar som inträde till arbetslivet har försvunnit. Insatser som bedrivs av kommuner och kommuner i samverkan med civilsamhället kan ha större möjligheter att nå målgrupper som annars inte tar del av det offentligas utbud. Medlen bedöms därmed möjliggöra insatser som når grupper som till exempel inte deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Kommunernas roll i de aktuella verksamheterna kan även underlätta för insatskedjor och uppmuntra föräldralediga att efter föräldraledigheten ta del av ordinarie utbud av insatser för ökad sysselsättning, exempelvis sfi, kommunal vuxenutbildning och Arbetsförmedlingens program.

Förstärkningar av a-kassan

Arbetsmarknaden är fortsatt starkt påverkad av pandemin och det innebär ekonomiska svårigheter för enskilda. Regeringen har gjort flera förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen under pandemin. Bland annat har regeringen höjt ersättningsnivåerna och justerat arbetsvillkoret så att fler kan kvalificera sig till ersättning. Dessa två förstärkningar ligger kvar under hela 2022, vilket aviserades i budgetpropositionen för 2021.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin föreslås att antalet dagar i karensvillkoret tillfälligt minskas från sex till två under 2022. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning tidigare än med nuvarande regler. Utgifterna för förslaget beräknas uppgå till 345 miljoner kronor för 2022. Det tillfälliga karensvillkoret ska träda i kraft den 3 januari 2022 och upphör att gälla den 1 januari 2023.

Regeringen lämnar också förslag som möjliggör förlängda lättnader i reglerna för företagare. Regeringen förlänger lättnaderna gällande vilande företag genom undantag från den s.k. femårsregeln under 2022. Regeringen avser också att under 2022 förlänga den tillfälliga möjligheten för företagare att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning.

Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal ska erbjudas grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Dagens arbetsmarknad ställer höga krav på kompetens och på förmåga att ställa om till nya arbetsuppgifter eller nytt jobb. Arbetstagare utan kollektivavtal har i mindre utsträckning möjlighet att få tillgång till omställningsstöd som finansieras av arbetsgivaren. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 att en ny offentlig omställningsorganisation ska erbjuda grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska också kunna få ersättning för detta. En offentlig omställningsorganisation ska inrättas vid Kammarkollegiet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 att 75 miljoner kronor avsätts för att finansiera det nya offentliga grundläggande omställnings- och kompetensstödet genom den offentliga omställningsorganisationen. För 2023 beräknas medlen öka till 1 miljard kronor och 3,2 miljarder kronor under 2024. Inom detta ingår även resurser för kompensation för avgiften för omställningstjänster fr.o.m. 2023 med knappt 700 miljoner kronor 2023 och 2,9 miljarder kronor 2024. I höständringsbudgeten föreslår regeringen 10 miljoner till Kammarkollegiet och 5 miljoner kronor till Skatteverket under 2021 för uppstartskostnader för reformen.

För 2022 föreslår regeringen även att resurser tillförs till Kammarkollegiets förvaltningsanslag med 37 miljoner kronor för myndighetens arbete med den nya offentliga omställningsorganisationen samt att 5 miljoner kronor tillförs till Skatteverkets förvaltningsanslag för att genomföra It-utveckling för att kunna lämna information på arbetsgivarnivå till Kammarkollegiet. För Kammarkollegiet beräknas även medel för kommande år.

Förslaget ligger i linje med partsöverenskommelsen som träffats mellan Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall (IF Metall) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) om trygghet, omställning och anställningsskydd.

Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med förslag om hur stödet närmare ska utformas.