Så ska kompetensförsörjningen i Sverige stärkas

Publicerad

Under årets första månader har regeringen fattat beslut om flera viktiga reformer som ska stärka kompetensförsörjningen i hela landet. Förslagen syftar till att skapa goda förutsättningar för omställning och kompetensutveckling, bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning, grundläggande behörighet på yrkesprogram samt ökad validering. Riksdagen väntas rösta om propositionerna före sommaren.

Foto: Johnér bildbyrå

Arbetsmarknaden förändras till följd av bland annat digitaliseringen och klimatomställningen. Samtidigt råder det brist på personal med rätt kompetens och utbildning. För att omställningen på arbetsmarknaden ska kunna fungera måste det finnas förutsättningar för ett livslångt lärande, kompetensutveckling och omställning samt ett utbud av utbildning som är anpassat efter arbetsmarknadens behov.

Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd

Som en del av regeringens omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden ska ett nytt offentligt omställningsstudiestöd införas. Detta är ett helt nytt studiestöd, som kompletterar det reguljära studiestödet och syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Därmed får alla arbetstagare bättre förutsättningar för omställning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet och Sveriges konkurrenskraft stärks. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

Omställningsstudiestöd

Dimensionering av gymnasial utbildning

Behovet av arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning beräknas öka kraftigt de kommande åren. Utbudet av utbildning inom gymnasieskolan samt yrkesinriktad utbildning inom komvux på gymnasial nivå behöver därför anpassas för att bättre svara mot kompetensförsörjningsbehoven inom både offentlig och privat sektor. Det är centralt både för att säkra gymnasieungdomarnas framtidsmöjligheter och för att förse vuxna med möjligheter för att ställa om mitt i livet. Regeringen föreslår därför att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän, såväl offentliga som enskilda, bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.

Dimensionering av gymnasial utbildning ska förbättra kompetensförsörjningen

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

Många arbetsgivare har svårt att trygga sin kompetensförsörjning, och samtidigt har ungdomars intresse för yrkesutbildning minskat. Regeringen föreslår därför att de nationella yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att elever ska uppnå grundläggande behörighet till högskolan. För att det ska vara möjligt, utan att minska yrkesförberedelsen, ska yrkesprogrammens omfattning utökas både när det gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska dock vara möjligt att välja bort grundläggande behörighet.

Gymnasiets yrkesprogram ska bli mer attraktiva

Ökad validering inom komvux

Att kunna få sina tidigare förvärvade kunskaper synliggjorda och erkända genom intyg eller betyg är ett effektivt sätt att ge fler tillgång till arbetsmarknaden eller vidare studier. För att öka antalet valideringar i Sverige föreslår regeringen bland annat att hemkommunen ska vara skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) erbjuds en inledande kartläggning. Huvudmannen ska även vara skyldig att se till att en elev i komvux erbjuds validering, om eleven behöver det och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser eller nivåer som bekostas av elevens hemkommun.

Ökad validering inom komvux ska stärka kompetensförsörjningen