"Försvaret får fem miljarder extra år 2022"

Publicerad

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att det militära försvaret tillförs fem miljarder kronor år 2022 och att ytterligare fem miljarder kronor årligen tillförs det militära försvaret under den resterande försvarsinriktningsperioden, i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Det skriver Stefan Löfven (S), statsminister, Isabella Lövin (MP), miljö- och klimat­minister samt vice stats­minister och Annie Lööf (C), partiledare och Nyamko Sabuni (L), partiledare i en debattartikel i DN Debatt den 30 augusti 2019.

Det finns en bred uppslutning bakom beredningens beskrivning av det försämrade omvärldsläget, kring den huvudsakliga inriktningen för det militära försvarets utveckling och kring behovet av att förstärka den militära förmågan.

I maj i år presenterade Försvarsberedningen ett väl genomarbetat förslag för det militära försvarets utveckling. Helheten i Försvarsberedningens förslag ska nu genomföras i den försvarspolitiska propositionen på ett sådant sätt att det ryms inom den ekonomiska ramen.

Under den försvarspolitiska inriktningsperiod som nu närmar sig sitt slut, har ungefär 33 miljarder kronor tillförts det militära försvaret. Parallellt med detta har bland annat mönstring och grundutbildning med värnplikt återaktiverats, ett nytt regemente har etablerats på Gotland samt det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot beställts. Viktiga åtgärder för att kunna stärka landets försvarsförmåga har vidtagits, men mycket måste göras de kommande åren.

Inom ramen för arbetet med att stärka den samlade förmågan i totalförsvaret, har planeringen av det civila försvaret återupptagits. Sverige ska stå starkt mot alla typer av hot. Cyberattacker, desinformation eller klimatrelaterade störningar av viktiga samhällsfunktioner är alla exempel på hot som ett förstärkt civilt försvar bygger motståndskraft inför.

Försvarsberedningen konstaterar i sin rapport att det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde försämrats de senaste åren bland annat som ett resultat av den politiska utvecklingen i Ryssland och undergrävandet av den europeiska säkerhetsordningen. Beredningen konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och det manar till handling. Hybridkrigsföring, gråzonsproblematik, den militärtekniska utvecklingen och Sveriges militärstrategiska läge i en allt mer viktig Östersjöregion ställer nya krav på det svenska försvaret, bland annat var gäller uthållighet, beredskap och krigsduglighet. 

Försvarsberedningen konstaterar även att landets förmåga att möta ett väpnat angrepp måste förstärkas. Därför anser vi det nödvändigt att fortsätta den förstärkning av landets militära förmåga som påbörjats under den innevarande inriktningsperioden.

Dagens besked innebär att stora och nödvändiga ekonomiska medel tillförs det militära försvaret under de kommande åren. Som på alla områden är det centralt att försvarets medel används på ett resurseffektivt sätt. Därför måste anslagsökningarna ske samtidigt som berörda myndigheter fortsätta vidta åtgärder för att säkerställa ett effektivt och rationellt nyttjande av tilldelade medel.

Regeringen kommer under hösten 2020 att återkomma till riksdagen med en försvarspolitisk proposition utifrån försvarsberedningens rapport. Målet är ett försvarsbeslut som ska kunna nå så bred uppslutning som möjligt. En bred enighet kring landets försvarspolitik är en styrka då det är såväl en viktig säkerhetspolitisk signal som en viktig markering om stabilitet i förhållande till svenska folket.

Stefan Löfven (S), statsminister

Isabella Lövin (MP), miljö- och klimat­minister samt vice stats­minister

Annie Lööf (C), partiledare

Nyamko Sabuni (L), partiledare