Margot Wallström har entledigats, utrikesminister

-
Debattartikel från Utrikesdepartementet

Idag uppmärksammar vi trettioårsjubiléet av ”den baltiska vägen”

Publicerad

Debattartikel av utrikesminister Margot Wallström i lokalpress i Litauen med anledning av trettioårsjubiléet av ”den baltiska vägen”.

År 1989 såg vi i Sverige med beundran och respekt på när folket i Litauen – liksom i Lettland och Estland - bildade en mänsklig kedja, som uttryck för sin strävan efter frihet och demokrati. Detta var inledningen av en våg av demokratisering som svepte över stora delar av Europa.

När vi nu uppmärksammar trettioårsjubiléet av denna ”baltiska väg” ska vi minnas deltagarnas mod och drömmar. Men låt det också vara en påminnelse om att frihet och demokrati aldrig kan tas för givet. De måste vinnas och värnas – varje dag.

Sverige och Litauen har nära relationer, en gemensam historia och en gemensam framtid. Förutom de många ekonomiska och mellanfolkliga banden mellan våra länder, är vi medlemmar i den Europeiska unionen och aktiva i den internationella politiken. FN och OSSE är gemensamma plattformar för att verka för fred, säkerhet och utveckling i vår omvärld. Vi har också väl utnyttjat våra mandat i FN:s säkerhetsråd och som ordföranden i EU för att stå upp för demokrati och en regelbaserad världsordning, och i kampanjarbetet till FN:s säkerhetsråd var Litauens hjälp mycket uppskattad. 

Det nordisk-baltiska samarbetet är en viktig komponent inte enbart på det utrikes- och säkerhetspolitiska området, utan även inom andra områden. Gemensamma försvarsövningar och samarbeten med Litauen bidrar till en ökad säkerhet i vårt närområde. Säker tillgång till energi är en viktig fråga och Sverige har genom Nordbalt bidragit till en säkrare energisituation i Litauen.

Vårt gemensamma regionala engagemang och betydelsen av en demokratisk utveckling återspeglas även i EU:s viktiga Östliga partnerskapspolitik som fyller 10 år i år. Vi stöttar på så sätt EU:s grannländer i sin utveckling mot stabila demokratier. Vi har en samsyn på utvecklingen i Ukraina och i flera fall ett delat engagemang i landet. Jag välkomnar att Litauen står värd för 2020 för nästa Ukraine Reform Conference och jag ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med Litauen både inför och under konferensen.

För den svenska regeringen är genomförandet av Agenda 2030 och FN:s globala mål av högsta prioritet. Den slår fast vad som behöver göras för en mer hållbar, jämlik och demokratisk värld. Många är engagerade i det arbetet, och det var glädjande att se intresset inte minst hos litauiska ungdomar i samband med Kronprinsessan Victorias besök i Litauen februari förra året i samband med 100-årsfirandet av återupprättandet av republiken Litauen.

Den samarbetsfond som bildades med den svenska regeringens nationalgåva om 10 miljoner kronor till Litauen i samband med 100-årsjubileet har nu påbörjat sitt arbete för att verka för ytterligare utbyte och mellanfolkligt samarbete mellan Sverige och Litauen. Fonden syftar till att skapa varaktigt goda förbindelser genom att bidra till ömsesidigt utbyte och kunskapsförmedling om kultur, näringsliv och samhällsförhållanden mellan befolkningarna i våra länder. Fonden har ett särskilt fokus på unga människor och social sammanhållning och vi hoppas att den kommer att utgöra grunden till många framgångsrika projekt och satsningar som kan bidra till demokratins fördjupning och förankring i våra länder.

Den yngre generationens engagemang är särskilt viktigt för att bevara och utveckla det demokratiska samhället. Sverige har många samarbetsprojekt med litauiska partners som syftar till att stärka civilsamhället och uppmuntra till mellanfolkliga kontakter. Sverige stöder den årliga demokratifestivalen i Butent och tillsammans med litauiska partners arbetar vi för att stärka civilsamhället och att utveckla oberoende media. Jämställdhet mellan kvinnor och män, liksom ekonomisk och social jämlikhet är också viktiga områden för samarbete mellan våra länder.

Kampen mot desinformation och påverkanskampanjer är en gemensam utmaning för våra länder där vi kan lära från varandra, exempelvis delade vi erfarenheter mellan de svenska och litauiska valen.

Under de trettio år som gått sedan ”den baltiska vägen” har Litauen skapat en enastående demokratisk samhällsutveckling. Idag är denna påminnelse särskilt viktig. Utmaningarna i vår region är på många sätt gemensamma och behovet av stärkt samarbete likaså. Det ställer krav på likasinnade länder att agera kraftfullt tillsammans. Och att göra det nu. År 2019 var nämligen det första året på flera decennier, då fler människor i världen levde i länder som rörde sig i auktoritär riktning, än i länder som gjorde demokratiska framsteg. Konkret innebär det att journalister får svårare att verka. Att civilsamhället begränsas, och att aktivister får utstå hat och hot. Att regeringar lägger sig i domstolars rättsskipning och att samhällsdebatten förgiftas av lögner och hets. Samtidigt minskar folkens förtroende för samhällets institutioner – ofta till följd av en växande ojämlikhet.

Det finns inget förutbestämt i detta. Vi kan vända det om vi vill. Därför har Sveriges regering inlett en demokratioffensiv. Den innebär att vi ska öka stödet för demokrati världen över. Vi ska främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi ska stödja journalister, bekämpa korruption och främja jämställdhet och jämlikhet. Litauen har mycket att bidra med i detta viktiga arbete och jag ser fram emot att fortsätta att utveckla vårt samarbete.

Jag tänker ibland på historien om en farfar som berättar för sitt barnbarn om hur det inom varje människa pågår en strid mellan två vargar; en god och en ond. Vilken vinner, frågar barnbarnet. Den du matar, svarar farfadern. 

Detsamma gäller för vår värld. Vi behöver mata de goda krafterna. Genom att värna demokratin, värnar vi också freden, friheten och jämlikheten: de värden som de människor som gemensamt trotsade förtrycket för trettio år sedan drömde om och strävade efter. Låt oss hedra minnet av deras mod genom att gemensamt föra den kampen vidare.

Margot Wallström, Sveriges utrikesminister

Kontakt

Elin Tibell
Pressekreterare
Telefon (växel) 08-405 10 00