Faktapromemoria från Klimat- och näringslivsdepartementet

Förslag till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens 2022/23:FPM125

Publicerad 05 september 2023

Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens, COM(2023) 416 final.

Ladda ner:

• Förslag till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens, 2022/23:FPM125 (pdf 426 kB)

Kommissionen presenterade den 5 juli 2023 ett förslag till nytt direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens inom EU. Förslaget grundar sig på markstrategin för 2030 och syftar till att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. Förslaget till direktiv gäller för all mark och alla markanvändningar inom unionen och har som ambition att täppa till de luckor som identifierats i befintlig lagstiftning avseende markskydd.

Förslaget innehåller en skyldighet för medlemsstater att skapa nationella markdistrikt och etablera ett övervakningssystem för markhälsa. Genom övervakningssystemet ska medlemsstaterna regelbundet mäta och följa upp tillståndet för jordarna. Medlemsstaterna ska även definiera metoder för ett hållbart brukande och gradvis implementera dessa metoder på all brukad mark. Förslaget innehåller även en skyldighet för medlemsstaterna att identifiera alla nationella områden som är förorenade eller potentiellt förorenade och att utföra riskbedömningar och åtgärder för att riskerna ska hållas på en nivå som är acceptabel för människors hälsa och miljön.

Regeringen anser att marken är en viktig resurs som behöver värnas och att den på sina håll är hotad till skada för klimatet, den biologiska mångfalden, människors hälsa livsmedelsproduktionen och den cirkulära ekonomin. Markens många ekosystemtjänster behöver upprätthållas. God markhälsa ökar till exempel förutsättningarna för att marken ska kunna fungera som kolsänka och bidrar till att upprätthålla en långsiktig produktion av livsmedel och skogsråvaror. Regeringen är dock tveksam till om det behövs en gemensam EU lagstiftning.

Mot bakgrund av att direktivet kan komma att reglera frågor som kan anses ligga inom nationell kompetens, avser regeringen att beakta och värna om att kompetensfördelningen i fördraget respekteras, såväl som subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen och vikten av att respektera och ge utrymme för olika nationella och lokala förutsättningar i form av stor flexibilitet. Det är till exempel viktigt i förhållande till den fysiska planeringen och anpassning till svenska jordarter och markslag. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet värna det kommunala självstyret, det kommunala planmonopolet och den militära tillväxten inom totalförsvaret. Vidare värnar regeringen om de berörda företagens konkurrenskraft i Sverige som övriga EU på både kort och lång sikt.