Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Ungdomsövervakning ny påföljd för unga lagöverträdare

Publicerad

Det är viktigt med tydliga och konsekventa påföljder för att förebygga och hindra att unga personer fortsätter att begå brott. I dag saknas i vissa fall ett påföljdsalternativ som är trovärdigt och lämpligt vid allvarlig brottslighet och i återfallssituationer. Därför har regeringen beslutat en lagrådsremiss med förslag på en ny påföljd för unga lagöverträdare, nämligen ungdomsövervakning.

– Den här påföljden kommer att täppa till en lucka i påföljdssystemet i de fall där en ung person har begått allvarlig brottslighet, men det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning kommer därmed att kunna väljas som påföljd vid bland annat allvarligare våldsbrott och rån, men också vid till exempel grova vapenbrott och narkotikabrott, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Lagrådsremiss: Ungdomsövervakning

Enligt regeringens förslag ska den som är under 21 år kunna dömas till ungdomsövervakning i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Den som är över 18 år ska få dömas till ungdomsövervakning endast om det finns särskilda skäl för det. Domstolen ska få bestämma tiden för påföljden till mellan sex månader och ett år och Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten.

Den som dömts till ungdomsövervakning ska bland annat vara skyldig att följa en verkställighetsplan. Planen ska innehålla föreskrifter om rörelseinskränkningar, som utgångspunkt i form av ett förbud att lämna bostaden under helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest. Förbudet ska övervakas med fotboja. Vid behov får en sådan inskränkning ersättas med till exempel ett förbud att under vissa tider vara på en viss plats. Även ett sådant förbud ska övervakas med fotboja.

I påföljden ingår också en skyldighet att regelbundet träffa en särskild koordinator, som ska utses av Kriminalvården. Den dömde får inte använda alkohol eller narkotika under verkställigheten, vilket kan kontrolleras med provtagning. Dessutom kan påföljden innehålla föreskrifter om bland annat skolgång och vård, i syfte att förebygga återfall i brott eller annan ogynnsam utveckling hos den dömde.

Lagändringarna är en punkt i regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminaliteten och föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Kontakt

Sofie Rudh
Pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och pressamordnare på Justitiedepartementet
Mobil 072-545 74 21
e-post till Sofie Rudh