Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet

Omfattande satsningar i budgeten för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Publicerad

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är en prioriterad fråga för regeringen. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar om permanenta medel och statsbidrag, samt en reform för skyddat boende för våldsutsatta vuxna och barn.

Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra har varit en prioriterad fråga för regeringen både under den här och den förra mandatperioden. I juni i år presenterade regeringen ett åtgärdspaket med 40 åtgärder för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Paketet omfattar åtgärder för att förebygga att våld utövas, stöd och skydd till utsatta samt skärpt lagstiftning när det kommer till att lagföra personer som utsatt sin partner eller före detta partner för våld. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen dels omfattande resurser för att kunna realisera åtgärdspaketet, dels ytterligare åtgärder som tillsammans med åtgärdspaketet kommer att utgöra det åtgärdsprogram som presenteras senare i höst.

- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Genom permanenta medel och statsbidrag skapar vi stabila och långsiktiga förutsättningar för arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation samt arbetet med att skydda de som utsätts för våld. Nu kan vi bygga vidare på det åtgärdspaket som presenterades innan sommaren, säger jämställdhetsminister Märta Stenevi.

Permanenta medel för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

För att åtgärderna ska bli långsiktiga och för att aktörerna inom området bättre ska kunna planera sin verksamhet föreslår regeringen att det 2022 tillförs 215 miljoner kronor till arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, vilket innebär att det finns totalt 350 miljoner kronor under året. Regeringen föreslår också att medlen från och med 2024 permanentas på en nivå av 300 miljoner kronor per år.

Satsningen gör det möjligt att komma bort från kortsiktiga projekt och att istället bedriva ett långsiktigt och uthålligt arbete, vilken den här typen av samhällsproblem kräver. Åtgärderna omfattar alla de områden som beskrivs i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, såsom hbtqi-personers och mäns utsatthet för våld i nära relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Även barn drabbas hårt av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, både genom att bevittna våld och att själva bli utsatta. Barnets rättigheter och barnets bästa är en av utgångspunkterna för den nationella strategin.

Permanenta statsbidrag till kvinno- och tjejjourer

Regeringen föreslår att statsbidragen till kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer samt andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta blir permanenta. För 2022 föreslår regeringen ett tillskott på 50 miljoner kronor utöver de 100 miljoner kronor som sedan tidigare finns avsatta. Från 2023 och framåt föreslår regeringen 150 miljoner kronor årligen. 

De ideella organisationernas verksamhet på brottsofferområdet är sedan lång tid tillbaka ett betydelsefullt komplement till det offentliga åtagandet att bereda skydd och stöd till brottsoffer. De ideella jourerna bedriver utåtriktat förebyggande arbete och de representerar kunskap, kompetens och erfarenheter som är värdefulla i utvecklingen av offentlig brottsofferverksamhet.

Reform för skyddade boenden för våldsutsatta vuxna och barn

Insatsen skyddat boende till våldsutsatta personer (oftast kvinnor) och deras barn är i dag inte tydligt lagreglerad och det saknas specifika kvalitetskrav och krav på tillstånd. Barn i skyddat boende får inte alltid sina rättigheter i form av stöd, insatser från hälso- och sjukvården liksom skolgång tillgodosedda. Det är därför nödvändigt att stärka barnrättsperspektivet till barn som följer med en våldsutsatt vårdnadshavare till skyddat boende. Regeringen avser att lämna lagförslag i syfte att öka kvaliteten samt stärka barnrättsperspektivet i dessa boenden. Regeringen planerar att lämna propositionen under 2022 och bedömer att reformen kan träda i kraft den 1 januari 2023.

Förslagen föranleder att finansieringsprincipen tillämpas. Regeringen avsätter 30 miljoner kronor för förberedelser under 2022. År 2023 beräknas reformkostnaden till 345 miljoner kronor och därefter till 375 miljoner kronor per år.

Vid stärkta kvalitetskrav utifrån ny lagstiftning kan vissa ideella organisationer som driver skyddade boenden behöva utveckla sitt arbete för att leva upp till nya krav. Regeringen föreslår därför att det avsätts medel för ett tillfälligt riktat statsbidrag med syfte att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och behöver utveckla kvaliteten i verksamheten. Det tillfälliga statsbidraget beräknas att uppgå till 50 miljoner kronor för 2022, 50 miljoner kronor för 2023 och 20 miljoner kronor för 2024.

Satsning på stadigvarande boende för våldsutsatta kvinnor och barn

Våldsutsatta kvinnor och barn ska inte behöva gå från en vistelse i skyddat boende tillbaka till gärningsmännen för att de saknar en varaktig bostad. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 att en expertgrupp tillsätts för att stärka kommunernas arbete med att tillhandahålla varaktigt boende för våldsutsatta personer. För expertgruppens inrättande föreslås att det avsätts 15 miljoner kronor för 2022 och 30 miljoner kronor för 2023 respektive 2024. En del av medlen ska betalas ut till verksamheter i ett antal pilotkommuner.

Medel till Kvinnofridslinjen och Preventell permanentas

Det är av största vikt att våldsutsatta har någonstans att vända sig för att få hjälp och vidare vägledning om hur de kan ta sig ur sin situation. En sådan möjlighet finns genom den nationella stödtelefonen för våldsutsatta, den s.k. Kvinnofridslinjen. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet. Regeringen föreslår därför att 8 miljoner kronor årligen tillförs Uppsala universitet för att ge långsiktiga och goda förutsättningar för verksamheten med Kvinnofridslinjen.

Med stöd av regeringen startades 2012 den nationella stödtelefonen Preventell för att förebygga sexuellt våld. Stöd till behandling mot sexuellt våld är en del i regeringens brottsförebyggande arbete för att förhindra allvarliga brott riktade mot framför allt kvinnor och barn. Preventell riktar sig både till förövare som erbjuds adekvata behandlingsinsatser och närstående och vårdgivare som behöver råd och hjälp att hantera frågor kring sexuellt våld och oro för sexuella övergrepp. Regeringen vill ge långsiktiga förutsättningar för att verksamheten med Preventell ska kunna fortsätta och föreslår i budgetpropositionen för 2022 att 5 miljoner kronor avsätts årligen till Preventell.

Ökade resurser till Kriminalvården, SiS och hälso- och sjukvården

2020 års sexualbrottsutredning hade bland annat i uppdrag att se över straffskalorna för sexualbrott. I somras överlämnade utredningen sitt betänkande som har remitterats. Utredningen föreslår att straffskalorna för flertalet sexualbrott ska skärpas. Med anledning av förslagen beräknas utgifterna för Kriminalvården öka. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 att Kriminalvårdens anslag ökas med 8 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med 23 miljoner kronor 2023 och med 155 miljoner kronor 2024.

Mot bakgrund av vissa av de förslagna straffskärpningarna bedömer regeringen att fler ungdomar kommer att dömas till sluten ungdomsvård, vilket i sin tur kommer att medföra ökade kostnader för Statens institutionsstyrelse (SiS). För detta ändamål föreslås SiS tillföras 8 miljoner kronor 2022 och 17 miljoner kronor per år från och med 2023.

I sexualbrottsutredningen föreslås även att en ny lag ska införas om hälso- och sjukvårdens spårsäkring efter sexualbrott. Med anledning av förslaget om spårsäkring efter sexualbrott beräknas att utgifterna för hälso- och sjukvården kommer att öka. Regeringen föreslår därför att det allmänna bidraget för kommuner ökas med 2 miljoner kronor årligen från och med 2022.

Presskontakt

Frida Färlin
Pressekreterare hos jämställdhets- och bostads­minister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Märta Stenevi
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0785224
e-post till Frida Färlin
Henrik Jalalian
Pressekreterare hos jämställdhets- och bostads­minister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Märta Stenevi
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0348338
e-post till Henrik Jalalian