Pressmeddelande från Infrastrukturdepartementet

Regeringen presenterar rekordsatsning på Sveriges infrastruktur

Publicerad

Regeringen har beslutat om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige. Totalt fördelas 881 miljarder kronor i en historisk satsning för att öka takten i utvecklingen av
Sveriges infrastruktur.

– Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Historisk satsning på 881 miljarder kronor

Sammantaget omfattar planen 881 miljarder kronor. Den ekonomiska ramen omfattar 799 miljarder kronor. Därutöver tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna fördelas på följande sätt:

  • 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar,
  • 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och
  • 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.

Sverige ligger långt framme i klimatomställningen, tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Sverige ska ta sin del av ansvaret för att minska utsläppen, men också visa omvärlden hur snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter.

Den nationella planen innehåller omfattande åtgärder för att underhålla och utveckla den svenska transportinfrastrukturen. Planen ska bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och till att nå klimatmålen.

– Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd. Vi nästan trefaldigar satsningarna på sjöfart. Infrastrukturplanen kommer att ge jobb, nya bostäder och ett klimatsmartare transportsystem, säger Tomas Eneroth.

Namngivna investeringar

Namngivna investeringar är de projekt som kostar mer än 100 miljoner kronor.

Bland satsningarna på namngivna investeringar finns exempelvis:

  • Utbyggnad av Ostkustbanan. Projektet fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle–Kringlan förstärks jämfört med Trafikverkets förslag. Satsningarna innebär att åtgärderna kan genomföras tidigare än i Trafikverkets förslag.
  • Medlen utökas betydligt för Sydostlänken, dubbelspår Maria–Helsingborg C och Västra stambanan Laxå–Alingsås. Regeringen har också lagt till helt nya järnvägsobjekt, som Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Räppe och kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan Östersund–Storlien.
  • Regeringens satsning på nya stambanor fullföljs. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping. Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner.
  • Flera järnvägsprojekt i norra Sverige tidigareläggs, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan samtidigt som medel tillförs till helt nya projekt på Malmbanan.
  • Satsningen på E4 förbifart Skellefteå utökas.
  • Regeringen satsar på vägnätet genom E22 Ronneby Ö–Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–Månseryd. Dessutom har regeringen lagt till ombyggnad av E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv till mötesfri landsväg och Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten. Tvärförbindelse Södertörn fullföljs.
  • Nya isbrytare för att möjliggöra sjötransporter året runt i hela Sverige. Det är första gången det finns nya isbrytare med i den nationella planen för transportinfrastruktur.
  • Hjulstabron (Mälaren/Rv 55) byggs om för att underlätta för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
  • Farlederna till hamnarna i Göteborg och i Luleå muddras för att möjliggöra för större fartyg.
  • Slussarna i Trollhättan och Södertälje uppgraderas.

Ovanstående är endast exempel – se fullständig lista under rubriken namngivna investeringar.

Trimnings- och miljöåtgärder

Trimnings- och miljöåtgärder är åtgärder som var för sig har en totalkostnad av högst 100 miljoner kronor och som utvecklar och förbättrar den befintliga transportinfrastrukturen.

Av de medel som går till trimnings- och miljöåtgärder avsätts pengar till flera särskilda potter.

Samfinansieringen av länsplanerna med 1,25 miljarder kronor till trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet ska förkorta restiden på landsbygd och bidra till att nå etappmålet för trafiksäkerheten. Det kan till exempel handla om åtgärder i form av mittseparering av vägar eller andra åtgärder för att undvika hastighetssänkningar.

Näringslivspotten, som introducerades i den förra nationella planen har, tillsammans med bland annat den av regeringen beslutade godstransportstrategin, blivit en viktig del i att stärka konkurrenskraften och främja näringslivets utveckling i hela landet. Mot den bakgrunden ska Trafikverket i dialog med näringslivet fördela upp till 600 miljoner kronor under perioden 2022–2027. Åtgärderna ska bidra till hållbara transportlösningar som ökar intermodaliteten mellan samtliga trafikslag, det vill säga att en godstransport utförs med fler än ett trafikslag.

Regeringen utökar satsningarna på cykelåtgärder och ger Trafikverket i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor av medlen för trimningsåtgärder till en särskild pott för cykelåtgärder längs statliga vägar. Av dessa ska Trafikverket fördela upp till 1 miljard kronor under perioden 2022–2027 till samfinansiering av länsplanernas cykelåtgärder längs statliga vägar. Samfinansieringen skapar förutsättningar för att utforma infrastrukturen för cykling trafiksäkert och på ett sätt så att fler väljer att använda cykel.

Stadsmiljöavtal

För att främja hållbara stadsmiljöer får Trafikverket, genom så kallade stadsmiljöavtal, ge stöd till kommuner och regioner för åtgärder i städer som leder till ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik eller till hållbara godstransportlösningar. Trafikverket ska fördela upp till 6 miljarder kronor under perioden 2022–2027. Trafikverket bör eftersträva att medel från stadsmiljöavtalen fördelas jämnare och kommer hela landet till del.

Definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna

Regeringen har fastställt den ekonomiska ramen till cirka 42 miljarder kronor för länsplanerna, vilket är en ökning med åtta procent, i reala termer, jämfört med planperioden 2018–2029.

Prioriterade utredningar och uppdrag

Planbeslutet innebär också att Trafikverket ska genomföra ett antal prioriterade utredningar inför nästa planrevidering. Bland dessa kan nämnas: Transporter över Öresund, landtransporter till och från Arlanda, Stångådals- och Tjustbanornas funktion för regional utveckling samt förutsättningarna för delelektrifiering av banor, tex Stångådalsbanan och Inlandsbanan.

Trafikverket ska även fortsätta att utreda förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad till dubbelspår på stambanan genom övre Norrland mellan Luleå och Boden.

Utöver beslutet om nationell plan har regeringen också beslutat att Trafikverket får i uppdrag att tillsammans med Jernbanedirektoratet i Norge, utreda förutsättningarna för åtgärder på järnvägen på sträckorna Göteborg–Oslo och Stockholm–Oslo.

Inlandsbanan

Till årliga driftbidrag till Inlandsbanan fördelas 2,1 miljarder kronor under planperioden, vilket medger en ökning med 75 miljoner kronor per år under perioden 2023–2026.

Drift och underhåll

De ökade resurserna till drift och underhåll av de statliga järnvägarna möjliggör att det befintliga järnvägssystemet kan rustas upp. Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av de statliga järnvägarna uppgår till 165 miljarder kronor under planperioden.

Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av statliga vägar uppgår till 197 miljarder kronor Regeringen fortsätter att stärka vägnätet för att 90 procent av de vägar som är viktigast för näringslivet ska klara tunga fordon, det vill säga bärighetsklassen BK4. Även det finmaskiga vägnätet på landsbygden som har särskild betydelse för god tillgänglighet behöver underhållas för att säkerställa framkomligheten. För att värna om framkomligheten på landsbygden och det lågtrafikerade vägnätet har regeringen ökat statsbidraget för enskild väghållning med en miljard jämfört med föregående plan, till 15 miljarder kronor.

Skärpt kostnadskontroll

Regeringen ser allvarligt på kostnadsutvecklingen och kostnadskontrollen ska skärpas. Trafikverket behöver vidta kraftfulla åtgärder och på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder. Detta gäller inte minst genomförandet av det nya signalsystemet, ERTMS. Regeringen följer noga, i nära dialog med Trafikverket, myndighetens arbete, och avser också att återkomma med ett uppdrag till en myndighet som ska granska och följa kostnadskontrollarbetet.

Presskontakt

Jennie Zetterström
Pressekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-053 92 70
e-post till Jennie Zetterström