Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Litauen

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Litauen samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Litauen är en demokrati med oberoende institutioner samt fria och rättvisa val. Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god. Konstitutionen garanterar ett oberoende rättsväsende, men korruption är fortsatt ett samhällsproblem. Regeringen har stärkt arbetet mot korruption, bland annat genom förstärkt skydd för visselblåsare.

Konstitutionen garanterar yttrande- och mediefrihet. Oberoende medier kan granska statsmakten. Sedan Rysslands aggression mot Ukraina, inklusive den olagliga annekteringen av Krim, inleddes har litauiska myndigheter tillfälligt stängt ner vissa proryska tv-kanaler i syfte att förhindra desinformation. Hatbrott och hets mot folkgrupp förekommer, framförallt mot minoriteter såsom romer, judar liksom hbtqi-personer.

Samhället och politiken domineras av en könsstereotyp syn på familjen och kvinnans roll. Kvinnors lika rättigheter påverkas bland annat av diskriminering på arbetsmarknaden och utbredd förekomst av våld i nära relationer. Över tid har befolkningens inställning till jämställdhet och hbtqi-personers lika rättigheter blivit mer tolerant. Samtidigt har denna utveckling lett till motstånd från konservativt håll. Pågående diskussioner om en ratificering av Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor och erkännande av samkönade partnerskap visar tydligt på de motsättningar som finns.

Civilsamhällesorganisationer kan verka fritt i landet, men avsaknaden av statligt eller kommunalt kärnstöd försvårar deras möjligheter till finansiering.

Den polska minoritetens krav på att få använda sitt språk har orsakat debatt och lagstiftning för att stärka denna möjlighet är att vänta. Den romska minoriteten är särskilt utsatt ekonomiskt och socialt. Flyktingar tas emot inom ramen för EU:s omfördelningsmekanism, men många lämnar landet, bland annat på grund av den relativt låga levnadsstandarden i jämförelse med andra EU-länder. Efter presidentvalet i Belarus i augusti 2020 har landet beviljat uppehållstillstånd för personer från Belarus.

De ekonomiska klyftorna är stora. Pensionärer, personer med funktionsnedsättning, kvinnor och befolkningen på landsbygden är särskilt utsatta ekonomiskt, inte minst som en konsekvens av coronapandemin.

Litauen har infört omfattande restriktioner för att hantera coronapandemin. Förskolor och skolor har varit stängda eller haft distansundervisning under stora delar av 2020. Tillgången till sjukvård har begränsats, framförallt tidigt i pandemin, och många vårdgivare slutade erbjuda aborter. Preliminära siffror tyder på att våld mot kvinnor har ökat under pandemin. Liksom i andra länder har konsekvenserna av pandemin, inklusive nedstägningarna, slagit särskilt hårt mot redan marginaliserade och utsatta grupper i samhället.

Litauen har ratificerat ILO:s åtta kärnkonventioner. Lagstiftningen ger anställda rätt till facklig verksamhet, kollektiva förhandlingar och att genomföra lagliga strejker, och förbjuder diskriminering av fackföreningsmedlemmar. Under sovjettiden var medlemskap i de regimstyrda fackförbunden obligatoriskt och det finns därför idag kvar en viss misstro mot fackföreningar.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.