Departementsserien och promemorior från Justitiedepartementet

Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning Ds 2020:22

Publicerad

Den 20 juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet. Förordningen ska tillämpas från och med den 2 augusti 2021.

Ladda ner:

Förordningen skärper säkerhetskraven i fråga om identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina medborgare och uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet inom unionen. För svensk del är förordningen tillämplig på följande handlingar:

  • Nationellt identitetskort som utfärdas av passmyndigheterna, dvs. Polismyndigheten samt vissa ambassader och konsulat.
  • Intyg om permanent uppehållsrätt som utfärdas av Migrationsverket.
  • Uppehållskort och permanent uppehållskort som utfärdas av Migrationsverket.

De skärpta säkerhetskraven innebär i huvudsak att identitetskort, uppehållskort och permanent uppehållskort ska utfärdas i enhetliga format och med ett visst innehåll. Ansiktsbild och fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i de handlingarna. Vidare gäller att intyg om permanent uppehållsrätt ska innehålla vissa minimiuppgifter.

Svensk rätt behöver anpassas till förordningen i vissa avseenden och i promemorian föreslås därför ett antal författningsändringar.
Förslagen innebär sammanfattningsvis följande:

  • Det klargörs att nationella identitetskort, intyg om permanent uppehållsrätt, uppehållskort och permanenta uppehållskort ska ha den utformning och det innehåll som följer av den nya förordningen.
  • Giltighetstiden för nationella identitetskort som utfärdas till barn under tolv år förkortas från fem till tre år.
  • Inför utfärdandet av nationellt identitetskort, uppehållskort eller permanent uppehållskort ska den enskilde vara skyldig att låta sig fotograferas och, med vissa undantag, lämna fingeravtryck.
  • Den som har ett nationellt identitetskort, ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort ska i vissa situationer vara skyldig att på nytt låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar de uppgifter som finns sparade i kortet.

Den nya regleringen gör det lättare att kontrollera om en handling är äkta och tillhör den person som visar upp den. Regleringen kan därigenom bidra till att motverka förfalskade dokument, bedrägerier och annan brottslighet liksom olaglig invandring.

De nya nationella bestämmelserna föreslås träda i kraft samma dag som förordningen ska börja tillämpas, dvs. den 2 augusti 2021.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv

Departementsserien (1 st)

Statens offentliga utredningar

Lagrådsremiss

Proposition