Statens offentliga utredningar från Justitiedepartementet

Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap SOU 2022:57

Publicerad 07 november 2022

Utredningens uppdrag har sin bakgrund i ett försämrat säker­hets­politiskt läge i Sveriges närområde, vilket föran­lett en åter­upp­byggnad av det civila försvaret.

Ladda ner:

• Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, SOU 2022:57 (pdf 4 MB)

Utredningens uppdrag har bestått i att lämna förslag till hur ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civil­befolk­ningen mot direkta konse­kvenser av krigs­hand­lingar på svenskt terri­torium bör vara utformat. Uppdraget har omfattat tre sak­områden som enligt utred­ningens direktiv är starkt för­bundna med varandra; skydds­rum, utrym­ning och inkvarte­­ring samt behovet av en stöd­organisation, som under ledning av en myndig­het eller annat offentligt organ kan genom­föra insatser exempel­vis inför eller i samband med använd­ning av skydds­rum och vid utrym­ning och inkvarte­ring.

Under utred­ningens gång har det säkerhets­politiska läget hastigt blivit mycket allvarligt på grund av det anfalls­krig som Ryssland inledde mot Ukraina den 24 februari 2022. Rysslands agerande har bedömts utgöra ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säker­hets­ordningen. Stora säker­hets­politiska föränd­ringar har därför behövt genom­föras under en mycket kort tids­period. Den 18 maj 2022 lämnade Sverige in en ansökan om medlemskap i Nato.

Utredningen bedömer att de fysiska konse­kvenserna för civil­befolk­ningen i händelse av ett väpnat angrepp mot Sverige generellt sett kan bli desamma eller likartade som de som befarades under kalla kriget och den hotbild som då gällde. Utred­ningens bedöm­ning påverkas också i hög grad av det som hittills har känne­tecknat det pågående kriget i Ukraina. Ryska militära angrepp har i stor omfatt­ning riktats direkt mot den ukrainska civil­befolk­ningen. Det har varit fråga om omfat­tande rysk artilleri- och robot­beskjut­ning av flera städer, bl.a. har staden Mariupol nästan helt och hållet lagts i ruiner. Miljontals ukrainare har därför tvingats att fly från sina hem­städer till mer säkra områden i Ukraina eller till utlandet. De många civila ukrainare som inte har kunnat eller velat fly har varit kvar i städer som varit utsatta för omfat­tande rysk beskjutning. Den humani­tära situationen för civil­befolk­ningen i flera ukrainska städer har i krigs­rapporteringen beskrivits som katastrofal.

Mot denna bakgrund är det enligt utred­ningens bedöm­ning realistiskt att utgå från att det kan finnas en påtaglig risk för att civil­befolkningen i Sverige kan komma att drabbas hårdare av ett väpnat angrepp än enligt tidigare gjorda bedöm­ningar. Det är därför av stor betydelse att det finns ett väl samman­hållet system till skydd för civil­befolkningen. Det fysiska skyddet för civil­befolkningen ska bestå av flera grund­läggande delar i form av tillgång till skydds­rum och andra skyddade utrymmen, möjlig­heter till utrymning och inkvarte­ring, inrättandet av en statlig bered­skaps­organisa­tion för för­stärk­ning av kommunernas räddnings­tjänst­organisationer, såvitt avser genom­förandet av rädd­nings­tjänst eller särskilda uppgifter under höjd beredskap enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, samt utveck­lingen av annat nöd­vändigt bistånd i skyddet för civil­befolkningen. Det finns också andra väsent­liga delar i ett samlat system till skydd för civil­befolk­ningen, såsom varning och information till all­män­heten. Det är realistiskt att utgå från att det i varierande omfattning kommer att finnas behov av samtliga dessa delar vid ett väpnat angrepp. Det är därför av stor vikt att förstärka och utveckla alla dessa delar i systemet.

Beställ tryckta exemplar

• Beställ tryckta exemplar av SOU 2022:57