Insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet

Uppdaterad

Regeringen har fattat beslut om ett antal insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet som genomförts och pågår. Insatserna utförs av såväl regeringen som myndigheter på uppdrag av regeringen.

Centralt för arbetet är involveringen av den judiska nationella minoriteten i de frågor som berör den, exempelvis genom regelbundna samråd inom ramen för minoritetspolitiken och i genomförandet av den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Dialog med judiska organisationer förs även i specifika frågor såsom säkerhetshöjande åtgärder, interreligiöst samarbete och Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.

Flera av insatserna genomförs inom ramen för den nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen antog 2016. Planen utgör ett samlat grepp i arbetet och inbegriper strategier och insatser för att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism genom förbättrad samordning och uppföljning, mer utbildning och forskning, ökat stöd till och fördjupad dialog med civila samhället, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet och ett mer aktivt rättsväsende.

Här följer några exempel på insatser:

Hågkomst av Förintelsen

  • En särskild utredare lämnade i april 2020 förslag om hur ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen ska inrättas (SOU 2020:21). En utgångspunkt är att berättelser från överlevande med anknytning till Sverige ska stå i centrum för verksamheten. Betänkandet har remissbehandlats. I mars 2021 gav regeringen Statens historiska museer i uppdrag att lämna förslag till inrättandet av Sveriges museum om Förintelsen som ett museum inom myndigheten. Uppdraget redovisades den 18 juni 2021.
  • Vetenskapsrådet ska genomföra en kartläggning av svensk forskning om Förintelsen och antisemitism i syfte att långsiktigt stärka det aktuella forskningsfältet. Med utgångspunkt i kartläggningen ska Vetenskapsrådet lämna rekommendationer till regeringen rörande fortsatta insatser med det långsiktiga syftet att stärka forskningsfältet i Sverige.
  • Regeringen har avsatt medel för att stödja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser 2018–2022.
  • Den 13 oktober 2021 står Sverige värd för Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Hågkomstfrågor, utbildning om Förintelsen, antisemitism i sociala medier och åtgärder mot antisemitism, antiziganism och andra former av rasism kommer att stå i fokus för forumet. Till forumet bjuds stats- och regeringschefer från cirka 50 länder, judiska organisationer samt experter, forskare och företrädare för det civila samhället i övrigt.

Insatser för utbildning och kunskapshöjande insatser

  • Myndigheten Forum för levande historia genomför en omfattande utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag, i vilken antisemitism ingår. Myndigheten framställer bland annat informationsmaterial och utbildar skolpersonal och andra offentliganställda, till exempel inom Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten.
  • Forum för levande historia har presenterat en studie (juni 2021) som undersöker förekomsten och utbredningen av antisemitiska attityder och föreställningar i den svenska befolkningen och jämför resultaten med en liknande studie från 2005. Av studien framgår att stödet för både traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar respektive antisemitiska föreställningar relaterade till Israel har minskat bland befolkningen. Samtidigt framgår att 5 procent av befolkningen hyser starka antisemitiska attityder (6 procent 2005). I rapporten, som visar hur attityder utvecklats i befolkningen, inte förekomsten av hot och hat, konstateras att risken för hatbrott kan öka även om attityder generellt förbättras.
  • Statens medieråd arbetar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare genom medie- och informationskunnighet. Myndigheten har även genomfört kampanjen No Hate Speech Movement och har nu i uppdrag att ta fram metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga.
  • Med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism genomför regeringen en nationell satsning för att öka kunskaperna i skolan och samhället. Satsningen består av följande fyra uppdrag.
    • Forum för levande historia genomför en nationell satsning med förstärkta utbildningsinsatser om Förintelsen, antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Myndighetens utbildningsinsatser syftar, i linje med bl.a. IHRA:s icke-juridiskt bindande arbetsdefinitioner om antisemitism och antiziganism, till att både öka kunskapen om antisemitism historiskt men även skapa förståelse för hur antisemitism tar sig i uttryck i vår tid. Satsningen ska särskilt riktas mot målgrupper som sällan nås av myndighetens verksamhet. Olika delar av skolväsendet och folkbildningen ska vara i fokus för insatserna. Även samhällsorienteringen för nyanlända ska omfattas av uppdraget.
    • Statens historiska museer utvecklar en svenskspråkig version av installationen Dimensions in Testimony (utvecklad av Shoah Foundation) där besökare kan samtala med personer som överlevt Förintelsen via förinspelade svar på frågor som möjliggörs genom artificiell intelligens-teknik.
    • Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet) tar fram en forskningsöversikt och genomföra ett forskarseminarium om undervisning i skolan som kan motverka antisemitism och andra former av rasism.
    • Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tar fram en rapport om antisemitism i sociala medier och andra digitala miljöer. Som en del av uppdraget har FOI publicerat en kortare rapport om antisemitiska stereotyper i digitala medier.
  • Barnombudsmannen har i uppdrag att ta fram och sammanställa kunskap om barns och ungas utsatthet för olika former av rasism, däribland antisemitism.

Stöd till det civila samhället

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar årligen bidrag i enlighet med förordningen om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Myndigheten har de senaste åren fått mer medel för att öka fördelningen av statsbidrag till projekt som specifikt syftar till att bekämpa bland annat antisemitism.

Insatser inom rättsväsendet

  • Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Det finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polismyndigheten gör kontinuerligt bedömningar av hotbilden mot religiösa byggnader och trossamfund. Beslut om relevanta skyddsåtgärder fattas därefter i varje enskilt fall.
  • Polismyndigheten har haft i uppdrag att fortsatt vidta åtgärder mot rasism, hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Inom ramen för uppdraget har myndigheten tagit fram och spridit information, bland annat genom olika utbildningsmaterial. I genomförandet av uppdraget har Polismyndigheten samverkat med berörda aktörer, både myndigheter och civila samhället.
  • Åklagarmyndigheten har fortsatt arbetet med att utveckla kompetensen hos hatbrottsåklagarna och bidra till enhetlighet i åklagarnas rättstillämpning, bl.a. genom utbildning och framtagande av vägledande styrdokument och metodstöd på området.
  • Brottsförebyggande rådet (Brå) har på uppdrag av regeringen gjort en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott i Sverige (2019). I studien framgår att antisemitism förekommer i breda lager av befolkningen, och långt ifrån alla personer som utsätter andra för antisemitism tillhör en organiserad grupp.

Insatser mot våldsbejakande extremism

  • Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet inrättades 2018. CVE:s uppdrag är att bland annat ge behovsanpassat stöd till yrkesverksamma på lokal nivå, att vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna.
  • Sedan 2016 har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer. De kartläggningar som har genomförts har bl.a. ökat kunskapen om innehållet i den antisemitiska propaganda som sprids av radikalnationalistiska och högerextrema miljöer.
  • En parlamentariskt sammansatt kommitté har föreslagit att det ska införas ett förbud mot rasistiska organisationer genom ny straffrättslig lagstiftning. Enligt förslaget ska det införas två nya brott, organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Vidare föreslås en särskild straffskala för grova fall av organiserad rasism. Straffet för organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism föreslås vara fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska straffet enligt förslaget vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Betänkandet har remitterats.
  • Sedan 2018 har anslagen till säkerhetshöjande åtgärder för det civila samhället och skolor höjts.

Internationellt samarbete

  • Sverige deltar aktivt i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA), som Sverige tog initiativ till 2000. Forum för levande historia företräder Sverige i IHRA under ledning av ambassadören för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, Utrikesdepartementet. Sverige ska vara ordförande i IHRA fr o m mars 2022 till mars 2023.
  • I januari 2020 tydliggjorde regeringen att Sverige står bakom den icke-juridiskt bindande arbetsdefinitionen av antisemitism med dess exempellista, som IHRA antagit.
  • Regeringen har utsett ett särskilt sändebud för interreligiös och interkulturell dialog, inklusive för det internationella arbetet mot antisemitism och islamofobi, med placering i Utrikesdepartementet. Det särskilda sändebudet arbetar för att stärka samordningen av mellanstatliga insatser och stärka Sveriges samarbete med viktiga internationella aktörer och internationella judiska organisationer.
  • Inom ramen för EU-samarbetet driver Sverige och Finland ett projekt om högerextremism som bl.a. syftar till att ta fram en definition av den våldsbejakande högerextrema miljön. Syftet med definitionen är att underlätta utvecklandet av förebyggande insatser.
  • Sverige deltar aktivt i arbetet inom EU-kommissionens arbetsgrupp för att genomföra EU:s rådsdeklaration om bekämpande av antisemitism och utarbetande av en gemensam säkerhetsstrategi för att bättre skydda judiska gemenskaper och institutioner i Europa. Arbetsgruppen inrättades 2018 och samlar företrädare från medlemsländerna, nationella och internationella judiska organisationer och andra relevanta organisationer.