Äktenskap

Uppdaterad

Denna sida handlar om bestämmelserna i äktenskapsbalken om giftermål och skilsmässa och om hur äktenskapet påverkar makarnas ekonomi.


   De svenska reglerna om äktenskap är sedan år 2009 könsneutrala,
   vilket innebär att även två personer av samma kön kan ingå
   äktenskap. Den tidigare gällande partnerskapslagen har upphört
   att gälla. Det är alltså inte längre möjligt att ingå registrerat
   partnerskap i Sverige. Ett registrerat partnerskap kan omvandlas
   till ett äktenskap om partnerna gemensamt anmäler till Skatteverket
   att de önskar det. 

   På dessa sidor används konsekvent beteckningen makar 
   både för gifta makar och registrerade partner
.


Vilka får gifta sig?

Äktenskap ingås mellan två vuxna personer, oavsett kön.

Tidigare kunde två personer av samma kön ingå ett registrerat partnerskap, vilket med vissa undantag motsvarade ett äktenskap. Sedan 2009 kan två personer av samma kön ingå äktenskap och möjligheten att ingå registrerat partnerskap har därför tagits bort.

I vissa fall är ett äktenskap inte önskvärt av sociala eller medicinska skäl. Därför finns det regler om hinder mot äktenskap.

För att få ingå äktenskap i Sverige måste man vara 18 år. Regeln gäller utan undantag.


    För att få gifta sig i Sverige
    måste man vara 18 år.


Personer som är släkt med varandra i rätt upp- eller nedstigande led, till exempel far och dotter, får inte gifta sig med varandra. Helsyskon får inte heller ingå äktenskap. Däremot kan halvsyskon få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig med varandra.

Personer som genom adoptivförhållande är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led får inte heller gifta sig med varandra. Två adoptivsyskon eller ett adoptivbarn och adoptivföräldrarnas gemensamma barn kan dock få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig med varandra.

Den som redan är gift eller registrerad partner får inte ingå nytt äktenskap så länge det tidigare äktenskapet eller partnerskapet består.

Hindersprövning inför äktenskap

Innan man får ingå äktenskap ska man göra en så kallad hindersprövning. Prövningen görs av Skatteverket och ska begäras gemensamt av dem som ska gifta sig. Skatteverket prövar att det inte finns något hinder mot äktenskapet och paret får ett intyg om detta. Intyget om hindersprövningen gäller i fyra månader och måste visas upp för vigselförrättaren.

Foto: Bill Nilsson/Regeringskansliet

Kyrklig eller borgerlig vigsel

Äktenskap kan ingås genom antingen kyrklig eller borgerlig vigsel.

Kyrklig vigsel förrättas inom ett trossamfund som har fått Kammarkollegiets tillstånd till detta. Omkring 40 olika trossamfund har ett sådant tillstånd. Kyrklig vigsel sker enligt den ordning som gäller inom trossamfundet. Kontakta aktuellt trossamfund för mer information.

Borgerlig vigsel förrättas av särskilda borgerliga vigselförrättare som utses av länsstyrelsen. Det finns två formulär för borgerlig vigsel. Det ena har en mera högtidlig form, medan det andra bara innehåller de grundläggande momenten i vigseln. Paret väljer själva vilket vigselformulär som ska användas. Kontakta kommunen för mer information.

Både kyrklig och borgerlig vigsel måste föregås av hindersprövning.

Makarnas efternamn

Ett äktenskap innebär inte någon automatisk ändring av makarnas efternamn. Utgångspunkten är alltså att makarna behåller sina efternamn när de gifter sig. Den som vill kan dock byta till sin makes efternamn. Ena eller båda makarna kan också välja att ha bådas efternamn, alltså dubbelt efternamn. Ansökan om namnbyte görs hos Skatteverket. Om ansökan görs senast samma dag som vigseln anses efternamnet vara förvärvat vid vigseln. Vidare kan makarna ansöka hos Skatteverket om att byta till ett gemensamt nytt efternamn.

Det är möjligt att byta efternamn flera gånger under äktenskapet.

Tidigare fanns regler om mellannamn, en make kunde till exempel bära den andras efternamn som mellannamn. Sedan den 1 juli 2017 är det inte längre möjligt att ta nya mellannamn, men den som redan har ett mellannamn får behålla det.

En frånskild make behåller efter skilsmässan det efternamn som han eller hon har burit under äktenskapet. Han eller hon kan också byta efternamn genom en ansökan till Skatteverket.

Underhållsskyldighet mellan makar

Under äktenskapet

Under äktenskapet har var och en av makarna ett ansvar för sitt eget och den andra makens underhåll. Arbete i hemmet är ett sätt att bidra till underhållet. Lagen förutsätter att båda makarna tar ansvar för både ekonomin och sysslorna i hemmet. Makarna är också skyldiga att informera varandra om det som behövs för att familjens ekonomi ska kunna bedömas.

Om den ena maken inte kan försörja sig helt själv, är den andra skyldig att bidra till makens personliga behov. Pengar eller annat som den ena maken får av den andra för sitt personliga behov blir den personens egendom. Har makarna barn är de skyldiga att sörja för barnets underhåll.

Om makarna lever åtskilda, till exempel under betänketid inför en skilsmässa, är de fortfarande skyldiga att bidra till varandras underhåll.

Efter skilsmässa

Efter en skilsmässa ansvarar varje make som regel för sin egen försörjning (se vidare avsnittet om bodelning nedan).

Om den ena maken under en övergångstid behöver pengar till sitt underhåll, kan han eller hon ha rätt till bidrag av den andra maken. Underhållsbidrag kan bli aktuellt bland annat för att den behövande maken ska få möjligheter att genom utbildning eller omskolning skaffa förvärvsarbete eller förbättra sina inkomster. Hur lång omställningstiden ska vara bedöms i varje enskilt fall.

Har den behövande maken svårigheter att försörja sig själv efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap, kan han eller hon undantagsvis få underhållsbidrag för mer än bara en övergångstid.

Ett underhållsbidrag kan alltid avtalas om och ändras fritt av makarna gemensamt. Är makarna överens om en ändring kan de alltså skriva ett nytt avtal. Detta gäller även när det tidigare underhållsbidraget är bestämt i en dom.

Om makarna inte kan komma överens i en fråga om underhåll kan de i första hand vända sig till en advokat eller en annan jurist för råd och hjälp. I sista hand får domstol pröva tvisten.

Underhållsbidrag till make är indexreglerade, det vill säga de rättar sig efter prisutvecklingen. Indexet följer ändringarna av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Detta gäller dock inte om andra regler för indexering har bestämts i den dom eller det avtal som reglerar bidraget.

En make som är skyldig att betala underhållsbidrag till den andra maken får göra avdrag vid taxeringen för hela det bidrag som har betalats. Maken som tar emot underhållsbidrag beskattas för det som den har tagit emot.

Aktuellt prisbas­belopp, på Statistiska central­byråns webbplats

Makarnas tillgångar och skulder

Makarnas egendom – giftorättsgods och enskild egendom

En makes egendom kan vara av två slag: giftorättsgods eller enskild egendom. Giftorättsgods är tillgångar som omfattas av så kallad giftorätt, vilket innebär att egendomen som huvudregel ska ingå i en bodelning mellan makarna. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Giftorättsgods är det vanligaste och det som gäller när ingenting särskilt har bestämts.

En makes egendom kan bli enskild egendom på flera olika sätt. Dels genom äktenskapsförord som är en form av avtal mellan makarna. Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt och registreras vid Skatteverket. Några vittnen behövs inte. Dels genom villkor vid gåva, villkor i testamente eller villkor om förmånstagare vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller individuellt pensionssparande.

Om egendom som är enskild byts ut mot annan egendom, blir också den nya egendomen enskild. Men i äktenskapsförordet, gåvovillkoren eller testamentet kan det bestämmas att den nya egendomen ska bli giftorättsgods, och i så fall gäller det.

Avkastning av enskild egendom, som till exempel bankränta, blir enskild egendom bara om detta direkt har angetts i äktenskapsförordet, gåvovillkoren eller testamentet. 


    All egendom
    som inte är enskild
    är giftorättsgods.


Makarnas skulder

Var och en av makarna ansvarar själv för sina skulder. En makes fordringsägare har alltså inte rätt att få betalt ur den andra makens egendom, oavsett om det är giftorättsgods eller enskild egendom.

Om det blir utmätning för skulder hos den ena i ett par som varaktigt bor tillsammans, utgår Kronofogden från att all lös egendom som makarna har gemensamt tillhör den skuldsatta maken. Kronofogden har då rätt att utmäta egendomen. Om den andra maken äger egendomen måste han eller hon styrka detta för att den inte ska bli utmätt, till exempel genom kvitton, köpebrev eller gåvobrev. Kan de visa att de äger egendomen tillsammans, till exempel genom en faktura där båda makarna står som köpare, så utmäts bara den skuldsatta makens del i egendomen.

Makarnas egendom under äktenskapet

Under äktenskapet bestämmer vardera maken över sin egendom. Den ena maken har i princip ingenting att säga till om vad gäller den andra makens tillgångar. Men för att skydda övriga familjemedlemmar får vissa åtgärder inte vidtas utan att den andra maken godkänner det.

En make får inte utan den andra makens godkännande sälja, ge bort, pantsätta eller hyra ut makarnas gemensamma bostad och bohag. Det gäller även om denne är ensam ägare till egendomen och oavsett om bostaden är en egen fastighet, en bostadsrättslägenhet eller en hyreslägenhet. Undantag gäller bara för sådan egendom som är enskild enligt ett villkor vid gåva eller i testamente. Däremot omfattas egendom som är enskild enligt ett äktenskapsförord av kravet på godkännande.

Godkännande av andra maken behövs i första hand när det gäller det gemensamma hemmet. Men inte heller andra fastigheter får säljas utan godkännande om de är giftorättsgods.

Något godkännande behövs inte om den andra maken till exempel på grund av sjukdom inte kan lämna ett giltigt samtycke. Om en make utan rimliga skäl vägrar att gå med på en viss åtgärd, kan tingsrätten lämna tillstånd till åtgärden.

Makarnas egendom när äktenskapet upplöses

Ett äktenskap kan upplösas på två sätt, genom att den ena maken dör eller genom skilsmässa. I båda fallen ska det göras en bodelning mellan makarna.

Information om skils­mässa och bodelning, på Sveriges Domstolars webbplats

Allmänt om bodelning

Huvudregeln är att giftorättsgodset ska ingå i bodelning, men det finns flera undantag från huvudregeln.

Varje make får ta undan så mycket av sitt giftorättsgods som motsvarar hans eller hennes skulder. Vissa skulder ska i första hand avräknas mot enskild egendom, om det finns. Varje make får också ta undan kläder och annan egendom som han eller hon personligen använder, liksom personliga presenter.

Utanför bodelningen faller också rätt till pension från arbetsgivare eller från det allmänna och, i viss utsträckning, privata pensionsförsäkringar.

Det finns också regler om att man ibland ska göra tillägg till det giftorättsgods som ska ingå i bodelningen. Om en make under de tre åren närmast före en skilsmässa har minskat sitt giftorättsgods väsentligt, till exempel genom att ge bort egendom eller teckna en pensionsförsäkring för egen räkning, ska den makens giftorättsgods beräknas som om den förbrukade egendomen fortfarande hade funnits kvar. 


    Huvudregeln vid bodelning är
    att makarna delar lika på det som återstår
    av giftorättsgodset efter att skulderna räknats av.


Det som återstår av giftorättsgodset efter avräkning för skulder ska i princip delas lika mellan makarna. Från denna så kallade hälftendelningsregel finns det vissa undantag.

Om bodelningen beror på skilsmässa kan den make som har mest giftorättsgods få behålla mer av sin egendom om en hälftendelning skulle vara orimlig. Detta kallas jämkning. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomi och övriga omständigheter. I särskilda fall kan jämkningen gå så långt att vardera maken helt enkelt behåller sin egen egendom.

Särskilt om bodelning efter dödsfall

Om den ena maken dör, är det hans eller hennes arvingar som ska göra bodelning med den efterlevande maken.

Vid bodelningen kan den efterlevande maken bestämma att den döda maken och efterlevande maken behåller sin egendom i bodelningen. Maken kan också bestämma att båda ska behålla till exempel en fjärdedel av sin egendom och att resten fördelas enligt hälftendelningsregeln.

Vid en makes död gäller en särskild så kallad basbeloppsregel till förmån för den efterlevande maken.

Aktuellt prisbas­belopp, på Statistiska central­byråns webbplats

Makarnas gemensamma bostad och bohag vid bodelning

Vid bodelning ska makarnas gemen­samma bostad och bohag, till exempel husgeråd, tilldelas den make som bäst behöver egen­domen. Detta gäller även om egen­domen helt och hållet ägs av den andra maken. Över­tagande­rätten omfattar dock inte egendom som är enskild på grund av villkor vid gåva eller i testamente.

Om värdet av den egen­dom som på detta sätt tilldelas ena maken överstiger dennes andel vid bodel­ningen, har maken ändå rätt att få egen­domen om han eller hon betalar mellan­skillnaden till den andra maken eller dennes arvingar. Det finns vissa möjlig­heter att få anstånd med betalningen.

Bodelning under äktenskapet

Makar kan också göra en bodelning medan de fortfarande är gifta, om de är överens om hur bodelningen ska göras. Huvudregeln är att det är makarnas giftorättsgods som ska fördelas genom bodelningen. Makarna kan komma överens om att även sådan egendom som de har gjort till enskild egendom genom ett äktenskapsförord ska ingå. Däremot kan makarna inte ta med sådan egendom som är enskild på grund av villkor vid gåva eller i testamente.

Gåvor mellan makarna

En gåva som en make ger den andra maken blir bindande mellan makarna enligt samma regler som gäller för andra. Gåvan måste registreras hos Skatteverket för att den inte ska ses som givarens tillgång i en situation då givaren har skulder som måste betalas. Om gåvan är en personlig present som står i proportion till givarens ekonomi, behöver den inte registreras. Äktenskapsförord ska inte användas för gåvor mellan makar.

Skilsmässa mellan makar

Det är domstol, tingsrätten, som beslutar om skilsmässa. En make som vill skiljas har rätt att få skilsmässa utan att inför domstolen ange några skäl för sin önskan. Lagen innehåller inga regler om att domstolen ska pröva makarnas personliga förhållande till varandra.


    En make som vill skiljas
    har rätt att få skilsmässa
    utan att ange några skäl för sin önskan.


Makar som är överens om att skiljas kan få skilsmässa omedelbart. Vill endast den ena maken skiljas, har han eller hon rätt till skilsmässa efter sex månaders betänketid.

Skilsmässan måste också föregås av en betänketid på minst sex månader om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som maken har vårdnad om. Vidare har makarna rätt att få betänketid om de själva begär det.

Om makarna bor åtskilda sedan minst två år har var och en av makarna rätt till skilsmässa utan betänketid. Det gäller även om de är oense om skilsmässan och även om det finns barn under 16 år som står under en makes vårdnad.

Betänketiden räknas från den dag då makarnas gemensamma ansökan kom in till domstolen. Om det endast är den ena maken som vill skiljas räknas betänketiden från den dag då den andra maken fick del av ansökan.

Under betänketiden behöver makarna inte leva på skilda håll. Domstolen kan fatta ett tillfälligt beslut om underhållsskyldighet fram till skilsmässan och bestämma vem av makarna som ska få bo kvar i hemmet fram till dess att bodelning skett. Domstolen kan också förbjuda makarna att besöka varandra.

När betänketiden har löpt ut måste någon av makarna bekräfta att man fortfarande vill skiljas. Om domstolen inte får in en sådan bekräftelse inom ett år från betänketidens början, blir det ingen skilsmässa.

Om makarna ångrar sig under betänketiden och inte längre vill skiljas, kan de gemensamt återkalla sin ansökan hos domstolen.

Vårdnad om barn i samband med skilsmässa

Föräldrar som är på väg att skiljas bör noga tänka igenom hur vårdnaden om barnen ska ordnas efter skilsmässan. Normalt står barnen under båda föräldrarnas vårdnad under betänketiden. Om föräldrarna är överens om att även efter skilsmässan utöva den rättsliga vårdnaden tillsammans, så kallad gemensam vårdnad, krävs det inte något särskilt vårdnadsbeslut. Men om någon av föräldrarna anser att det inte går att fortsätta att ha gemensam vårdnad efter skilsmässan, måste han eller hon begära hos domstol (tingsrätten) att den gemensamma vårdnaden blir upplöst. Se vidare under avsnittet om ändring i vårdnaden på sidan Om barn.

Internationella förhållanden och äktenskap

För förhållanden med internationell anknytning, genom utländskt medborgarskap eller genom att man är fast boende utomlands, gäller särskilda regler.

Om två personer vill ingå äktenskap inför en svensk myndighet i utlandet ska det enligt svensk lag föregås av hindersprövning. Om ingen av dem är svensk medborgare eller bor i Sverige, ska det dessutom prövas att var och en av dem har rätt att ingå äktenskap enligt lagen i den stat där han eller hon är medborgare eller bor. I en sådan situation kan det krävas att de kan visa upp dokument som utvisar deras medborgarskap eller hemvist, till exempel ett pass eller hemvistintyg, och intyg från en utländsk myndighet om att det inte finns något hinder mot att ingå äktenskapet enligt det landets lag, ett så kallat äktenskapscertifikat.

I en del fall kan det finnas risk för att ett äktenskap inte betraktas som giltigt i ett annat land. Till exempel om hindersprövningen har skett enligt svensk lag och det enligt det andra landets lag finns ytterligare hinder mot äktenskapet, om lysning krävs enligt det andra landets lag eller om det andra landet bara godtar en viss vigselritual.

Det är svårt att förutse i vilken utsträckning ett äktenskap mellan två personer av samma kön, som är vigda av en svensk vigselförrättare, kommer att erkännas i ett annat land. Vilka juridiska följder ett sådant äktenskap kommer att få beror på de rättsregler som gäller i det andra landet.

Man bör därför redan före vigseln ta reda på vad som gäller. Kontakta en jurist, det aktuella landets ambassad eller Skatteverket för mer information.