Föräldrar och barn
Uppdaterad
Mycket av lagstiftningen som rör relationen mellan föräldrar och barn handlar om situationer där föräldrarna inte bor tillsammans eller med barnet. Regeringens arbete på området går ut på att hålla gällande lagstiftning aktuell.
Vårdnad
Alla barn under 18 år ska stå under en eller två vuxna personers vårdnad. Det är oftast barnets föräldrar, eller en av dem, som har vårdnaden om barnet.
Att ha vårdnad om ett barn innebär vissa plikter, till exempel se till att barnet får den omvårdnad, trygghet och fostran som barnet behöver samt se till att barnet inte far illa. Vårdnadshavaren har även rätten och skyldigheten att besluta i personliga frågor som är viktiga för barnet, till exempel om barnets utbildning. Ju äldre barnet blir, desto större hänsyn ska tas till vad barnet själv vill.
Med vårdnad menas det juridiska ansvaret som en vårdnadshavare har. Vårdnadshavaren har oftast också den faktiska vårdnaden, det vill säga bor med och sköter om barnet.
Gemensam vårdnad
Gemensam vårdnad betyder att föräldrarna tillsammans har ett juridiskt vårdnadsansvar för sitt barn. Föräldrarna ska tillsammans besluta om frågor som rör barnet. Gemensam vårdnad innebär inte att barnet ska bo lika lång tid hos varje förälder.
Gifta föräldrar har automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Är de inte gifta står barnet under moderns vårdnad. Föräldrarna kan dock anmäla till Skatteverket att de vill ha gemensam vårdnad. Vanligen görs det i samband med att faderskapet bekräftas hos socialnämnden. Skiljer sig föräldrarna fortsätter den gemensamma vårdnaden utan att en myndighet behöver fatta beslut.
Ändring i vårdnaden
Är föräldrarna överens om att de vill ändra i vårdnaden, kan de avtala om det. För att avtalet ska vara giltigt måste det vara skriftligt och godkännas av socialnämnden. Nämnden godkänner avtalet om det föräldrarna har bestämt är det bästa för barnet.
Vill bara en av föräldrarna ändra på vårdnaden, måste den föräldern väcka talan i domstol. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande för domstolens beslut.
Barnets boende
Är föräldrarna överens kan de själva avtala om var barnet ska bo. För att avtalet ska vara giltigt måste det vara skriftligt och godkännas av socialnämnden. Den kan bara godkänna avtalet om det som föräldrarna har kommit överens om är det bästa för barnet.
Har föräldrarna gemensam vårdnad kan domstolen besluta om vem av dem barnet ska bo med. Barnet kan bo hos en förälder eller växelvis hos båda föräldrarna. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande för domstolens beslut.
Umgänge
Barnet har rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med. Det är föräldrarna som gemensamt har ansvar för att barnets behov av umgänge med båda sina föräldrar tillgodoses.
Är föräldrarna överens kan de avtala om umgänget. Avtalet måste vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Är föräldrarna inte överens kan domstolen besluta om umgänge. Beslutet ska alltid baseras på vad som är bäst för barnet.
Underhåll
Föräldrarna ska betala underhåll för sina barn. De ska betala så mycket som är rimligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Underhåll ska betalas tills barnet fyller 18 år, eller om barnet går i grund- eller gymnasieskolan under skoltiden. Dock längst till dess att barnet fyllt 21 år.
Underhållsbidrag ska betalas av den förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet. Även en förälder som har vårdnaden om barnet men inte bor med barnet ska betala bidraget. Underhållsbidraget bestäms genom ett avtal eller genom en dom.
Om föräldern inte betalar något eller ett lägre belopp än det som har bestämts har barnet rätt till underhållsstöd. Stödet betalas av Försäkringskassan. Den bidragsskyldige föräldern ska, helt eller delvis, betala tillbaka det som Försäkringskassan betalat till barnet.
Förmyndarskap
Ett barn ska ha en förmyndare till dess han eller hon blir myndig vid 18 års ålder. Det är barnets förmyndare som sköter barnets ekonomiska angelägenheter. Det vanligaste är att den som är vårdnadshavare också är förmyndare. I vissa fall måste förmyndaren begära tillstånd från den kommunala överförmyndaren. Det gäller bl.a. vid avtal som innebär att barnets sätts i skuld.
För barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan vuxen och söker uppehållstillstånd utses en god man. Den gode mannen företräder barnet och tillvaratar barnets intresse innan en särskild förordnad vårdnadshavare utses.
Föräldrarnas ersättningsansvar för skador
En förälder som har vårdnaden om ett barn är skyldig att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att barnet orsakar skador för någon annan. En förälder som inte uppfyller detta krav, t.ex. genom att tillåta lekar med farliga föremål, kan anses som vårdslös och därmed bli skadeståndsskyldig för skador som barnet orsakar.
Regeringen har i propositionen 2009/10:142 Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare till riksdagen föreslagit ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra att de bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar.
Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret förutsätter inte att föräldern varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning som barnet vållar genom brott. Förälderns ansvar är enligt förslaget begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet (för närvarande ungefär 8 500 kr) för varje skadehändelse.
Den nya skadeståndsgrunden kompletterar det nuvarande skadeståndsansvar som föräldrarna har till följd av bristande tillsyn. Om en förälder ansvarar redan på grund av egen vårdslöshet, vilket är ett beloppsmässigt obegränsat ansvar, blir det inte aktuellt att tillämpa det nya ansvaret.