Regeringens prioritering: Säkerhetspolitiska läget

I dag, den 12 februari, har utrikesminister Maria Malmer Stenergard presenterat regeringens utrikespolitiska deklaration för 2025 i riksdagen. Regeringens viktigaste utrikespolitiska prioriteringar är stödet till Ukraina, säkerhetspolitiskt samarbete, jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Regeringens utrikesdeklaration presenterades av utrikesminister Maria Malmer Stenergard vid 2025 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 12 februari 2025. Det talade ordet gäller.

Denna strategi utgör en del av Sveriges samlade bistånds- och utrikespolitik och ska bidra till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete under perioden den 13 juli 2023 till den 31 december 2027. Strategin omfattar totalt 9 miljarder kronor.

Den 4 februari tog försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin emot Moldaviens försvarsminister Anatolie Nosatîi på Karlbergs slott.

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2025. Förslagen är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Med anledning av den senaste tidens kabelbrott i Östersjön har Sverige deltagit i möten om stärkt samarbete för att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Sverige representerades av ställföreträdande nationella säkerhetsrådgivaren Annika Brändström och andra medarbetare från den nationella säkerhetsrådgivarens organisation.

Regeringen ger Försvarsmakten och Kustbevakningen i uppdrag att stärka sin operativa samverkan i syfte att höja den samlade förmågan till sjöövervakning. Detta meddelade regeringen vid en pressträff under Folk och försvars rikskonferens under söndagen. Uppdraget handlar bland annat om en mer effektiv användning av resurser och delning av sjö- och underrättelseinformation.

Sverige köper 44 nya stridsvagnar av typen Leopard 2 A8, och renoverar 66 befintliga stridsvagnar av Leopard 2-typ. Dessutom kommer en stor renovering av stridsfordon att genomföras. Totalt handlar det om en satsning på drygt 22 miljarder kronor under de kommande åren.

Den 16–17 december deltar statsminister Ulf Kristersson i ett toppmöte i Tallinn inom ramen för det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF).

Under FN-förbundets seminarium på FN-dagen den 24 oktober höll utrikesminister Maria Malmer Stenergard ett anförande. Seminariet hölls på konserthuset i Stockholm. Det talade ordet gäller.

(Ny version) Regeringen har nu beslutat om och lagt fram en totalförsvarsproposition för åren 2025–2030. Det handlar om kraftiga förstärkningar till totalförsvaret. I tillskott får det militära försvaret över 170 miljarder extra och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder extra till 2030. Det är historiska satsningar. Försvarsutgifterna kommer därmed att uppgå till 2,6 procent av BNP redan 2028.

Propositionen innehåller förslag om ett nytt mål för totalförsvaret, nya mål för det militära försvaret respektive civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Vidare innehåller propositionen regeringens bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Regeringen behandlar utifrån denna utgångspunkt totalförsvarets fortsatta utveckling inklusive en initial bedömning av Natomedlemskapets konsekvenser för utformningen av det militära och civila försvaret.

Ukrainas ekonomiska situation, reformarbetet för landets EU-närmande och den omfattande ryska förstörelsen av energiinfrastrukturen stod på agendan när den internationella givarplattformen för Ukraina samlades i Rom den 9 oktober för ett styrkommittémöte. Ulrik Tideström, Sveriges särskilda sändebud för Ukrainas uppbyggnad, deltog på mötet.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på hur Sverige under 2025 ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Måndagen den 7 oktober håller utrikesminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson samt infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson och utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell om propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”.

Sverige och Finland annonserade på måndagen den 16 september att Sverige har som ambition att leda Natos framskjutna närvaro i Finland, en så kallad Forward Land Forces. Inledningsvis kan det svenska bidraget komma att bestå av stabsofficerare till ett högkvarter som kommer stå för planeringen av verksamheten.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige gett betydande militärt och civilt stöd till Ukraina. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet för åren 2024–2026. Ramen uppgår till 75 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor per år. I och med den Extra ändringsbudget med ytterligare stöd till Ukraina som lämnades till riksdagen den 11 september, har hela ramen för 2024 tagits i anspråk.

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2024. Förslagen är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

I dag, 9 september, har regeringen presenterat det 17:e militära stödpaketet till Ukraina. Paketet som uppgår till ett värde av 4,6 miljarder, möter Ukrainas mest prioriterade militära behov och skapar handlingsfrihet för framtiden. Det inkluderar donation av materiel, direktupphandling, materielsatser och finansiella donationer.