Regeringens prioritering: Skola

Sverige befinner sig i en läskris och den utvecklingen behöver vända. Trots att vi vet att de bästa förutsättningarna för att lära sig läsa och skriva ges med böcker, papper och pennor förekommer det att elever saknar tillgång till läroböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek. Regeringen har nu beslutat om en proposition som ska stärka elevernas rätt till ett bemannat skolbibliotek.

Lärare och förskollärare behöver ges bättre förutsättningar att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag – undervisningen. Idag räcker ofta tiden för att planera och följa upp sin undervisning inte till. Samarbetspartierna vill nu ändra på det genom att reglera lärares och förskollärares undervisningstid samt tiden till planering och uppföljning.

Lagrådsremissen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevers tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek. Ändringarna innebär i huvudsak följande.

De bästa förutsättningarna för att lära sig läsa och skriva ges med böcker, papper och pennor. Trots detta förekommer det att elever saknar tillgång till läroböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek. Regeringen genomför därför stora satsningar för att öka lästiden, förbättra läsförståelsen och minska skärmtiden i skolan. Som ytterligare ett steg, beslutar nu regeringen om en lagrådsremiss som innebär att alla elever ska ha rätt till bemannade skolbibliotek.

(Ny version) Svenska elevers läsförmåga sjunker och senaste PISA-mätningen visade att var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Regeringen gör flera insatser för att vända utvecklingen. Från 2024 finns ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive kommun och län kan få.

Många skolor är i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen förstärkte därför statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling till 7,5 miljarder kronor för 2024. Skolverket har beslutat hur mycket varje skolhuvudman har möjlighet att ansöka om.

För att motverka brottsligheten och öka tryggheten behöver satsningar på rättsväsendet och straffrättsliga åtgärder kombineras med ett effektivt och proaktivt brottsförebyggande arbete. Regeringen har i dag därför presenterat en nationell strategi med fokus på sociala brottsförebyggande åtgärder. Syftet är bland annat att förebygga att barn och unga involveras i kriminella nätverk och annan brottslighet.

Trygghet är vår tids stora frihetsfråga. I Sverige ska alla kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är och var i landet man bor. Brottsligheten måste bekämpas och förebyggas med hela samhällets samlade förmåga. I denna skrivelse presenteras regeringens inriktning för det brottsförebyggande arbetet inom olika områden för att möta de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land.

Broschyr i pdf-format som presenterar en nationell socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet.

Dagens elevhälsa räcker inte till. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till dagens elevhälsa är ofta bristfällig och varierar stort mellan skolor. Därför tillsätter nu regeringen en ny utredning som får i uppdrag att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

Läroplanerna behöver vara tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Därför tillsatte regeringen Läroplansutredningen i december 2023, som leds av den särskilde utredaren Thomas Persson. Nu är det klart vilka sakkunniga och experter som ska stödja utredningen.

I dag är det många elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.

Regeringen gör omfattande satsningar för ökad läsning och 2023 infördes ett statsbidrag för inköp av läroböcker. För 2024 har ungefär 658 miljoner kronor avsatts. Nu har Skolverket beslutat hur mycket varje huvudman kan söka.

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen har därför inrättat ett nytt statsbidrag för inköp av skön- och facklitteratur. Nu är villkoren för statsbidraget beslutade och huvudmännen kan söka de 176 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarar 880 000 böcker, som är avsatta för 2024.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

I grundskolans tidigare årskurser behöver analoga och inte digitala lärverktyg stå i fokus. Regeringen ändrar nu Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras.

För att alla elever ska få det stöd de behöver i sitt lärande är det viktigt att lärarna på ett ändamålsenligt sätt kan följa deras kunskapsutveckling. Regeringen har därför givit Skolverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att ta fram en plan för att utveckla och förbättra kartläggningsmaterial och bedömningsstöd.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och hotar det fria och öppna samhället. För att motverka välfärdsbrott vidtar regeringen åtgärder inom flera olika områden, bland annat inom skolväsendet. Tre skolmyndigheter får i uppdrag att motverka felaktiga utbetalningar och att motverka att kriminella eller olämpliga aktörer verkar i skolväsendet.

För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska en särskild utredare se över hur elever i behov av mer undervisningstid kan få det. I det ingår att utreda hur en skyldighet för elever att delta i lovskola eller extra studietid eller annan läxhjälp kan utformas. Utredaren ska även se över bestämmelserna för när en rektor kan besluta att en elev ska gå om en årskurs, i syfte att underlätta sådana beslut. För att möjliggöra snabbare integration ska utredaren även undersöka om och hur undervisningstiden kan utökas för nyanlända elever.