Sveriges väg in i Nato

Publicerad

Den 16 maj 2022 fattade regeringen, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Här samlas information om regeringens arbete med Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

  • Presskonferens 5 juli 2022

    Den 5 juli 2022 höll Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg en presskonferens i Natos högkvarter i Bryssel tillsammans med Sverige och Finlands utrikesministrar. Dessförinnan undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollen för Sverige och Finland, vilket möjliggör svenskt och finskt medlemskap i Nato.

    Foto: Nato

  • Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Turkiets utrikesminister Mevlüt ÇavuJens Stoltenberg, Recep Tayyip Erdoğan, Sauli Niinistö, Magdalena Andersson och Ann Linde.

    På Natotoppmötet 29-30 juni beslutade Natos medlemmar att bjuda in Sverige och Finland som medlemmar. På bild: Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, Finlands president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Sveriges utrikesminister Ann Linde.

    Foto: Nato

  • Statsminister Magdalena Andersson tar emot Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utanför entrén på Harpsund.

    Den 13 juni 2022, statsminister Magdalena Andersson tar emot Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på Harpsund. Under mötet diskuteras bland annat Sveriges och Finlands ansökningar om Natomedlemskap och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet.

    Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

  • Jens Stoltenberg skakar hand med Sveriges ambassadör och Finlands ambassadör tittar på.

    Den 18 maj 2022, ambassadör Axel Wernhoff (till höger) lämnar in Sveriges ansökan om Natomedlemskap till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (i mitten). Samtidigt lämnar ambassadör Klaus Korhonen (till vänster) in Finlands ansökan.

    Foto: Nato

  • Ann Linde sitter bakom ett skrivbord med penna och papper.

    Den 17 maj 2022, utrikesminister Ann Linde undertecknar en svensk ansökan om Natomedlemskap.

    Foto: Frida Drake/Utrikesdepartementet

  • Arbetsgruppen för överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget står på ett podium inför journalister.

    Den 13 maj 2022, resultatet av de säkerhetspolitiska överläggningarna presenteras vid en pressträff.

    Foto: Frida Drake/Utrikesdepartementet

Sveriges relation med Nato

  • 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred, PFP. Partnerskapet syftade till att bygga förtroende mellan Nato och andra stater i Europa och före detta Sovjetunionen, och skulle också förbättra partnerländers möjlighet att samverka med Nato. 1997 blev vi medlemmar i Euro-atlantiska partnerskapsrådet som var ett forum för politisk dialog som kompletterade det praktiska samarbetet i PFF.

  • Sedan 1990-talet har Försvarsmakten ökat förmågan till samverkan med Nato genom att anamma Natostandarder, exempelvis engelska som ledningsspråk. Genom deltagande i Natoledda insatser i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak har också den svenska försvarsmakten anpassats till Natos militära standard, så kallad interoperabilitet.

  • Sedan 2013 har Sverige – utifrån vår egen planering som partnerland – deltagit i Natos mest avancerade övningar där Natoländerna har övat kollektivt försvar.

  • 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog om Östersjöområdet och tätare informationsutbyte mellan Sverige, Finland och Nato.

  • 2016 tecknade Sverige avtal om värdlandsstöd med Nato. Värdlandsavtalet gör det lättare för Sverige att kunna ta emot stöd från Nato vid kris eller krig, och reglerar vad som händer om en utländsk trupp under Natobefäl befinner sig på svenskt territorium. Det har gjort det enklare för Sverige att vara värdland för gemensamma internationella övningar.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

Frågor och svar

Det är regeringens bedömning att ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet mot bakgrund av det i grunden förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina.

Beslutet föregicks av en rapport (Ds 2022:7) från den arbetsgrupp som regeringen den 16 mars beslutade tillsätta för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.

Se pressträffen från den 16 maj: Regeringen har fattat beslut om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato - Regeringen.se

”Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet och omfattas av säkerhetsgarantier enligt det Nordatlantiska fördragets artikel 5”.

Det står i rapporten ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige” (Ds 2022:7) som publicerades den 13 maj, och som den arbetsgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier tog fram efter överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget.

Läs rapporten i sin helhet här: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige - Regeringen.se

Ett medlemskap i Nato innebär bland annat att Sverige förväntas bidra med personal till Natos politiska och militära strukturer. Utöver det ska Sverige bidra till Natos gemensamma budget med omkring 600–700 miljoner kronor per år.

Därutöver är det uttalade målet för alliansens medlemmar att använda minst två procent av BNP till försvarsutgifter. Det överensstämmer redan med Sveriges beslutade inriktning där ambitionen är att försvarssatsningarna ska uppgå till två procent av BNP år 2028. Alliansens medlemmar har även en ambition om att avsätta minst 20 procent av försvarsutgifterna för materiel, forskning och utveckling.

Den formella processen för ansökan om medlemskap i Nato ser ut enligt följande:

  1. Ansökarlandet (i detta fall Sverige) meddelar att de vill gå med i Nato.
  2. Nato bjuder in ansökarlandet till anslutningssamtal.
  3. Nato upprättar en handlingsplan, så kallad Membership Action Plan (MAP), för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap. Nato kan besluta att inte genomföra steget med en handlingsplan.
  4. Anslutningssamtal genomförs.
  5. Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
  6. Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament.
  7. Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget och blir därmed medlem i Nato.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

5 juli 2022: Danmark, Island, Kanada, Norge

6 juli 2022: Estland, Storbritannien

7 juli 2022: Albanien

8 juli 2022: Tyskland

12 juli 2022: Nederländerna, Luxemburg

13 juli 2022: Bulgarien

14 juli 2022: Lettland, Slovenien

15 juli 2022: Kroatien

20 juli 2022: Litauen, Polen

21 juli 2022: Belgien, Rumänien

27 juli 2022: Nordmakedonien

28 juli 2022: Montenegro

2 augusti 2022: Frankrike

3 augusti 2022: Italien, USA

27 augusti 2022: Tjeckien

15 september 2022: Grekland

16 september 2022: Portugal

21 september 2022: Spanien

27 september 2022: Slovakien

Datumen ovan gäller de dagar då länderna ratificerat anslutningsprotokollet för Sverige.

Efter ratificeringen överlämnas beviset för ratifikationen till USA, som är depositarie för Nordatlantiska fördraget. Därefter träder ratifikationen i kraft. Det kan därför finnas en viss fördröjning mellan beslutet att ratificera och dess ikraftträdande.

Läs mer om ratificeringsprocessen: Finland & Sweden Accession | NATO PA (nato-pa.int)

Regeringen har utsett utrikesminister Ann Linde att leda anslutningssamtalen.

Om Nato

Nato är en internationell politisk organisation och försvarsallians med 30 medlemsstater i Europa och Nordamerika, som har ömsesidiga försvarsförpliktelser gentemot varandra och en gemensam försvarsplanering.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige

Beslutet om att ansöka om medlemskap föregicks av en rapport (Ds 2022:7) från den arbetsgrupp som regeringen den 16 mars beslutade att tillsätta för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.