Sveriges väg in i Nato
Uppdaterad
Den 16 maj 2022 fattade dåvarande regering, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollet för Sverige. Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland (invitee), vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer.
Sveriges relation med Nato
- 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred, PFP. Partnerskapet syftade till att bygga förtroende mellan Nato och andra stater i Europa och före detta Sovjetunionen, och skulle också förbättra partnerländers möjlighet att samverka med Nato. 1997 blev vi medlemmar i Euro-atlantiska partnerskapsrådet som var ett forum för politisk dialog som kompletterade det praktiska samarbetet i PFF.
- Sedan 1990-talet har Försvarsmakten ökat förmågan till samverkan med Nato genom att anamma Natostandarder, exempelvis engelska som ledningsspråk. Genom deltagande i Natoledda insatser i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak har också den svenska försvarsmakten anpassats till Natos militära standard, så kallad interoperabilitet.
- Sedan 2013 har Sverige – utifrån vår egen planering som partnerland – deltagit i Natos mest avancerade övningar där Natoländerna har övat kollektivt försvar.
- 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog om Östersjöområdet och tätare informationsutbyte mellan Sverige, Finland och Nato.
- 2016 tecknade Sverige avtal om värdlandsstöd med Nato. Värdlandsavtalet gör det lättare för Sverige att kunna ta emot stöd från Nato vid kris eller krig, och reglerar vad som händer om en utländsk trupp under Natobefäl befinner sig på svenskt territorium. Det har gjort det enklare för Sverige att vara värdland för gemensamma internationella övningar.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI
- 24 februari 2022 – Ryssland invaderar Ukraina
- 25 februari 2022 – Sverige, Finland och Nato ingår ett förstärkt samarbete, med intensifierat informationsutbyte och samordning av aktiviteter och strategisk kommunikation kopplat till krisläget. Sverige förstärker även sina förbindelser vid Natos militära högkvarter och staber.
- 16 mars 2022 – Regeringen tar initiativ till säkerhetspolitiska överläggningar med riksdagens partier för att diskutera det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.
- 13 maj 2022 – Resultatet av de säkerhetspolitiska överläggningarna presenteras och slutsatserna redovisas den 13 maj: Rapport: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige.
- 16 maj 2022 – Regeringen fattar beslut om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Beslutet bygger på den säkerhetspolitiska analysen som redovisades i en rapport den 13 maj.
- 17 och 18 maj 2022 – Ansökan om Natomedlemskap undertecknas och överlämnas. Finland and Sweden submit applications to join NATO (artikel på Natos webbplats)
- 28 juni 2022 – Överenskommelse mellan Turkiet, Finland och Sverige. Türkiye, Finland, and Sweden sign agreement paving the way for Finnish and Swedish NATO membership (artikel på Natos webbplats)
- 4 juli 2022 – Sverige genomför anslutningssamtal vid Natos högkvarter för att gå igenom de formella krav som ställs i samband med att ett land vill ansluta sig till Nato. Finland and Sweden complete NATO accession talks (artikel på Natos webbplats)
- 5 juli 2022 – Samtliga Nato-länder undertecknar Sverige och Finlands anslutningsprotokoll till Nato. NATO Allies sign Accession Protocols for Finland and Sweden (artikel på Natos webbplats)
- 5 oktober 2022 – Promemorian Sveriges medlemskap i Nato remitteras
Frågor och svar
Det är regeringens bedömning att ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet mot bakgrund av det i grunden förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina.
Beslutet föregicks av en rapport (Ds 2022:7) från den arbetsgrupp som regeringen den 16 mars beslutade tillsätta för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.
Rapport: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige
”Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet och omfattas av säkerhetsgarantier enligt det Nordatlantiska fördragets artikel 5”.
Det står i rapporten ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige” (Ds 2022:7) som publicerades den 13 maj, och som den arbetsgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier tog fram efter överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget.
Läs rapporten i sin helhet här: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige - Regeringen.se
Ett medlemskap i Nato innebär bland annat att Sverige förväntas bidra med personal till Natos politiska och militära strukturer. Utöver det ska Sverige bidra till Natos gemensamma budget med omkring 600–700 miljoner kronor per år.
Därutöver är det uttalade målet för alliansens medlemmar att använda minst två procent av BNP till försvarsutgifter. Det överensstämmer redan med Sveriges beslutade inriktning där ambitionen är att försvarssatsningarna ska uppgå till två procent av BNP år 2028. Alliansens medlemmar har även en ambition om att avsätta minst 20 procent av försvarsutgifterna för materiel, forskning och utveckling.
Den formella processen för ansökan om medlemskap i Nato ser ut enligt följande:
- Ansökarlandet (i detta fall Sverige) meddelar att de vill gå med i Nato.
- Nato bjuder in ansökarlandet till anslutningssamtal.
- Nato upprättar en handlingsplan, så kallad Membership Action Plan (MAP), för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap. Nato kan besluta att inte genomföra steget med en handlingsplan.
- Anslutningssamtal genomförs.
- Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
- Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament.
- Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget och blir därmed medlem i Nato.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI
5 juli 2022: Danmark, Island, Kanada, Norge
6 juli 2022: Estland, Storbritannien
7 juli 2022: Albanien
8 juli 2022: Tyskland
12 juli 2022: Nederländerna, Luxemburg
13 juli 2022: Bulgarien
14 juli 2022: Lettland, Slovenien
15 juli 2022: Kroatien
20 juli 2022: Litauen, Polen
21 juli 2022: Belgien, Rumänien
27 juli 2022: Nordmakedonien
28 juli 2022: Montenegro
2 augusti 2022: Frankrike
3 augusti 2022: Italien, USA
27 augusti 2022: Tjeckien
15 september 2022: Grekland
16 september 2022: Portugal
21 september 2022: Spanien
27 september 2022: Slovakien
Datumen ovan gäller de dagar då länderna ratificerat anslutningsprotokollet för Sverige.
Efter ratificeringen överlämnas beviset för ratifikationen till USA, som är depositarie för Nordatlantiska fördraget. Därefter träder ratifikationen i kraft. Det kan därför finnas en viss fördröjning mellan beslutet att ratificera och dess ikraftträdande.
Läs mer om ratificeringsprocessen: Finland & Sweden Accession | NATO PA (nato-pa.int)
Om Nato
Nato är en internationell politisk organisation och försvarsallians med 30 medlemsstater i Europa och Nordamerika, som har ömsesidiga försvarsförpliktelser gentemot varandra och en gemensam försvarsplanering.
Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige
Beslutet om att ansöka om medlemskap föregicks av en rapport (Ds 2022:7) från den arbetsgrupp som regeringen den 16 mars beslutade att tillsätta för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.
