Tal av statssekreterare Helene Öberg på ceremonin i Lycksele för återbördandet av samiska kvarlevor

Publicerad

Helene Öberg är statssekreterare hos kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna Amanda Lind.
Lycksele, 9 augusti 2019.
Det talande ordet gäller.

Luften vi andas här idag andades en gång av andra människor. Människor som skrattade. Älskade. Grät. Levde. Idag hedrar vi människor av kött och blod.

Ingen ska egentligen behöva återfå sina anhörigas kvarlevor efter att de i rasbiologins namn tagits ifrån dem. Urfolk över hela världen kämpar för att få tillbaka sina anfäder och föremål som hämtades för att visas upp och undersökas. Människornas kvarlevor hör hemma här med sina anhöriga och övergreppen och kränkningarna hör hemma i det förgångna. 

Ceremonin idag med återbördandet av samiska kvarlevor väcker frågor.
Med vilken rätt gräver man upp en grav?
Med vilken rätt mäter man sedan skallar för att i forskningens namn försöka fastställa individers överlägsenhet?
Med vilken rätt behåller man i decennier dessa kvarlevor?
Med vilken rätt skymfar man ett folk och bryter griftefriden?

Man frågar sig varför och hur detta kunde ske?

Vi har nu hört historiska museet och Västerbottens museum försöka ge de svar de har kunnat få fram. Vi är då tillbaka på rasbiologins tidevarv och dunkla teorier om rasers överlägsenhet. Ras, hudfärg, härkomst är idag för de allra flesta ovidkommande, även om det finns de som fortfarande fäster avseende vid detta.

Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Samtidigt har rasism och rasbiologiska föreställningar funnits länge i vårt land och under vissa tidsepoker också varit statligt sanktionerad politik. Idag är engagemanget för människors lika värde och tillgång till rättigheter och möjligheter stort i Sverige. Vi ska ta vara på den kraft som detta engagemang bär med sig.

I många många år har det talats om en sanningskommission. Regeringen har precis före sommaren fått in en hemställan från Sametinget om att tillsätta en Sanningskommission. För regeringen är detta en viktig och prioriterad fråga för att söka kunskap om historien och dess samband med dagens villkor för samerna. Den statliga politiken har i många fall bidragit till att samerna fråntagits sitt språk, sin kultur och sin identitet. Detta är fortfarande ett öppet sår och påverkar relationen mellan samer och staten och mellan olika samiska grupper.

Regeringen vill i nära samarbete med Sametinget etablera en sanningskommission. Jag är glad att kunna berätta att dialogen om detta nu är inledd. 

Vi ska nu genom ökad kunskap försöka läka ett förtroende mellan stat och individ och mellan individer. Med en Sanningskommission som kan belysa historien och relationerna mellan staten och det samiska folket, och ett fortsatt arbete för repatriering av mänskliga kvarlevor som olovligen förts bort, är det vår förhoppning att försoning och helande kan åstadkommas på sikt.

Tack - Giitu (nordsamiska), Gäjhtoe (sydsamiska) än en gång för att jag och medarbetare fick dela denna ceremoni med er.