Djuphavsfiske och den framtida jordbrukspolitiken på EU:s jordbruks- och fiskeråd

EU-ländernas jordbruksministrar träffas i Bryssel 19 november. De ska då fortsätta att gå igenom lagförslagen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik som EU-kommissionen la fram i juni. Djuphavsfiske och växtskydd finns också på dagordningen.

Sven-Erik Bucht
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för regeringens talan när EU:s jordbruks- och fiskeråd möts i Bryssel 19 november för att bland annat fortsätta gå igenom förslaget till EU:s jordbrukspolitik för 2021-2027. Foto: EU-representationen

EU:s jordbrukspolitik 2021-2027

EU-kommissionens förslag om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken presenterades i juni 2018.

Vid mötet 19 november kommer ministrarna att diskutera två av de tre förordningarna i förslaget: förordningen om den samlade marknadsordningen och den horisontella förordningen.
Regeringen vill se att förhandlingarna leder till bland annat ökad marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner samt förenkling.

Regeringen är positiv till EU-kommissionens ansats att ge medlemsländerna en ökad flexibilitet i genomförandet av politiken och att den ska bli mer resultatorienterad.

Regeringen menar att det krävs ytterligare förenklingar, exempelvis genom en så kallad samordnad granskning,”single audit”.

Regeringen anser att en förutsättning för att skapa konkurrenskraft och framgångsrika jordbruksföretag på en öppen marknad är att fortsätta utvecklingen av marknadsorientering i jordbrukspolitiken. Regeringen verkar därför för att omfattningen på marknadsinstrumenten och de produktionskopplade stöden ska begränsas.

Utmaningar inom växtskydd

Ministrarna ska diskutera utmaningar på växtskyddsområdet. Både klimatförändringar och handel bidrar till ökad risk för att växtskadegörare sprids. Därför ska ministrarna diskutera vilka åtgärder medlemsstaterna bör vidta för att minska effekten av nya sjukdomar och växtskadegörare. Ministrarna ska också diskutera hur tillämpningen av EU:s växtskyddsmedelsförordning har utvecklats och hur den påverkar tillgången på växtskyddsmedel.

Regeringen anser att det är viktigt med en modern lagstiftning där krav ställs på förebyggande arbete som möjliggör handel men minimerar riskerna. I december 2019 träder en ny lagstiftning om skyddsåtgärder för att motverka nya växtskadegörare ikraft. Den nya lagstiftningen innebär en ambitionsökning vilket regeringen är positiv till.
Regeringen välkomnar den översyn av växtskyddsmedelsförordningen som EU-kommissionen nu ska göra. En rapport är utlovad till våren 2019.

Fiske av vissa djuphavsbestånd för 2019 och 2020
Ministrarna ska komma överens om fiskemöjligheter för vissa djuphavsbestånd i Nordostatlanten för perioden 2019 till 2020. De senaste vetenskapliga rekommendationerna anger att fisket måste minskas ytterligare tills utvecklingen av bestånden visar en positiv trend.

Det förslag som ligger på bordet innebär fortsatta begränsningar för de flesta arterna och att fisket i ökad grad endast får avse bifångster. Förslaget återspeglar också att landningsskyldighet införs för dessa arter från och med 2019. Det innebär också ett generellt förbud för fiske av djuphavshaj.

Förslaget är grundat på vetenskapliga rekommendationer.

Regeringens målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser att det är angeläget att nå målen om maximal hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. Mot denna bakgrund har regeringen inga invändningar mot EU-kommissionens förslag.

Sverige bedriver inget riktat fiske efter djuphavsarter.

Europeiska havs- och fiskerifonden

EU-kommissionen ska informera om läget för genomförandet av Europeiska havs- och fiskerifonden under nuvarande programperiod. Kommissionen vill uppmana medlemsstaterna att öka takten i genomförandet och användningen av fonderade medel.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht företräder Sverige på mötet som äger rum i Bryssel.

Arbetsgruppen för den afrikanska landsbygden

EU-kommissionen ska informera om arbetet i arbetsgruppen för den afrikanska landsbygden, Task Force Rural Africa. EU-kommissionen tillsatte gruppen för att följa upp mötet mellan EU:s och Afrikanska unionens jordbruksministrar i juli 2017. Syftet är att bidra med expertis, råd och rekommendationer kring hur EU kan bidra till att stärka en afrikansk hållbar ekonomisk utveckling.

EU-kommissionen vill ha jordbruksministrarnas synpunkter inför en sammanställning av rekommendationer som ska presenteras vid ett kommande möte mellan EU och Afrikanska unionen.
Regeringen välkomnar arbetet. Den globala befolkningsökningen kommer till största del att äga rum i Afrika, vilket ställer krav på både ökad matproduktion och fler arbetstillfällen.

Därutöver kommer ministrarna att få information om läget på viktiga jordbruksmarknader.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht företräder Sverige på mötet. 

Producerat av EU-representationen

Österrikiska ordförandeskapet

Mer om arbetet i EU:s jordbruk- och fiskeråd (Agrifish)

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.

Mer om mötet i EU:s jordbruks- och fiskeråd 19 november