Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Utrikesdepartementet

De nordiska länderna tar ansvar för utvecklingen i Arktis

Publicerad

Den 4 november publicerade de nordiska utrikesministrarna en gemensam artikel om samarbetet för Arktis, där människorna, freden och klimatet står i centrum.

Arktis - vårt gemensamma ansvar

För många människor i världen är Arktis något avlägset, en plats för fascination och forskning. För många människor i Norden är Arktis deras hem. Det är också en plats för några av våra mest innovativa industriområden och största fiskenäringar, men även en region med levande akademiska institutioner. Vårt fokus måste därför ligga på människorna som bor i Arktis, och på att ta itu med de utmaningar för miljön som följer av klimatförändringarna och av att regionen blivit mer lättillgänglig –till förmån för dess invånare som har rätt till en utveckling i fred och välstånd.

Vi, Konungariket Danmark (Grönland, Färöarna och Danmark), Finland, Island Norge och Sverige, utgör tillsammans den nordiska regionen i Arktis. Arktis är en viktig del av vårt nära nordiska samarbete och vi är alla medlemmar i Arktiska rådet.

Det internationella intresset för Arktis och närvaron i regionen ökar; klimatförändringarna fungerar som en pådrivande faktor och fokus ligger allt mer på affärsmöjligheter. Arktis geostrategiska situation förändras på grund av ökande spänningar på global nivå. I dessa mer utmanande tider vill vi betona att det inte råder något folkrättsligt tomrum i Arktis. Folkrätten är tillämplig i Arktis, inklusive FN:s havsrättskonvention. Det nödvändiga institutionella ramverket är på plats med Arktiska rådet som dess kärna, och vi ser inget behov av nya institutioner.

De nordiska länderna har en avgörande roll att spela i Arktis. Vi företräder en värdegemenskap som betonar rättsstaten, demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet, jämlikhet – inklusive jämställdhet – social välfärd, hållbarhet och miljöskydd. Dessa värderingar styr även vårt förhållningssätt till Arktis.

Vi kommer alla inom de kommande månaderna att ha presenterat nya nationella strategier för Arktis som syftar till att säkerställa att vi är redo att hantera nuvarande och framtida utmaningar i regionen. Vi stärker också det nordiska samarbetet i Arktis till gagn för befolkningen, fred och stabilitet, klimatet, naturen och miljön. 

Befolkningen i Arktis

I den arktiska regionen bor 4 miljoner människor, inklusive urfolk. Den arktiska befolkningen och dess levnadsvillkor måste stå i förgrunden för vårt arbete.   

Hållbar ekonomisk utveckling i den arktiska regionen är centralt för att trygga goda levnadsvillkor för de människor som bor där. Vi behöver ha ett starkt fokus på utbildning av unga och på förbättrad konnektivitet som grund för en positiv ekonomisk utveckling.

Covid-19-pandemin utgör en omedelbar utmaning för regionen, där små och avlägsna samhällen är särskilt sårbara. Folkhälsa måste vara en prioritering för Arktiska rådet och för det arktiska samarbetet i allmänhet. Vi måste se till att bättre rusta regionen för att bekämpa pandemier och att skapa motståndskraftiga samhällen.

Fred och stabilitet i Arktis

Fortsatt stabilitet och konstruktivt samarbete är centrala mål för den politik som vi bedriver i Arktis. Vi tar vårt ansvar som arktiska aktörer på allvar, och i kommer att arbeta hårt för att bibehålla Arktis som en region där tvister löses med fredliga medel och med respekt för folkrätten. Starka transatlantiska relationer är centralt för de nordiska länderna, även i Arktis. Samtidigt kommer vi att ha nära samarbeten med alla våra partner i Arktis – USA, Kanada och Ryssland – för att säkerställa fortsatt stabilitet i regionen.

Samarbete skapar förtroende och bygger tillit. Vi har varit framgångsrika hittills med att forma en politisk miljö som skapar lösningar som alla vinner på. Det beror inte minst på Arktiska rådet som utgör det viktigaste forumet för arktiskt samarbete, och det underbyggs även av de mellanfolkliga kontakterna i regionen inom ramen för Barentsrådet.

De nordiska länderna har ett starkt engagemang i Arktiska rådet. Island innehar ordförandeskapet i rådet 2019–2021, och alla rådets sex arbetsgrupper leds för närvarande av ett nordiskt land. Det är Arktiska rådet som sätter dagordningen för diskussionen om möjligheter och utmaningar i Arktis. Rådet utgör en plattform för att ta itu med gränsöverskridande frågor i regionen med fokus på viktigt vetenskapligt och miljömässigt arbete, praktiskt samarbete och förbättrade levnadsvillkor, inbegripet för urfolken. Arktiska rådet fungerar väl och nästa års 25-årsjubileum blir ett tillfälle att stärka det ytterligare.

Vi välkomnar och uppmuntrar ett positivt engagemang från observatörer och andra intresserade aktörer i Arktis, inklusive i Arktiska rådets arbete, med hänvisning till behovet av globala ansträngningar för att hantera gränsöverskridande utmaningar och möjligheter. Vi framhåller dock att icke-arktiska stater måste respektera folkrätten och etablerade forum.

EU är en värdefull arktisk partner och kan spela en viktig roll inom många områden, bland annat vad gäller klimatförändringarna, forskning, innovation och konnektivitet. Mot bakgrund av nya utmaningar och möjligheter välkomnas en översyn av det gemensamma meddelandet om en integrerad EU-politik för Arktis från 2016.

Klimatet i Arktis

En klimatkris i Arktis är inte ett framtida scenario – den pågår nu. Klimatförändringarnas effekter är ännu mer alarmerande i Arktis än på andra platser på vår planet. De problem som stigande temperaturer och havsförsurning förorsakar ekosystem och samhällen i Arktis är välkända och har tydligt lyfts fram i rapporter från FN:s klimatpanel och av Arktiska rådets arbetsgrupper. Arktis är dock en vidsträckt region och det är viktigt att fortsätta det vetenskapliga arbetet för att noggrant följa förändringarna. Trots att befolkningen i Arktis hör till dem som påverkats mest av klimatförändringarna, ligger de huvudsakliga utsläppskällorna av växthusgas utanför regionen. Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet är även relevanta för Arktis, och det krävs en global mobilisering av resurser och insatser för att ta itu med klimatförändringarnas utmaningar. I det här sammanhanget vill de nordiska länderna se en grön omställning som kan snabbstarta och driva på den globala ekonomins återhämtning efter covid-19-pandemin. Detta kommer att vara avgörande, inte minst för Arktis.

Ytterst så är det befolkningen, freden och klimatet som utgör kärnan i vårt samarbete i Arktis. Vi kommer att fortsätta bygga vidare på våra nordiska erfarenheter till förmån för Arktis och för världen.

Artikeln i original på engelska på ArticToday