Artikel från Miljödepartementet

FN:s miljömöte uppmanade till gröna satsningar efter pandemin

Publicerad

FN samlade världens miljöministrar till det digitala miljömötet UNEA 5, som bland annat fokuserade på världens återhämtning efter pandemin. Flera länder, däribland Sverige, uppmärksammade problemen med föroreningar av plast i havet och behovet av en global överenskommelse om plast. Mötet avslutades med en kick-off inför 50-årsfirandet av FN:s miljöprogram, vilket kommer äga rum 2022.

Temat för FN:s miljömöte, UNEA 5, den 22-23 februari  var “Strengthening Actions for Nature to Achieve the Sustainable Development Goals”. UNEA 5 var ett av de första stora internationella mötena sedan pandemin bröt ut och på grund av Covid-19 delades det upp i två delar, ett digitalt möte i år och ett fysiskt möte i Nairobi i mars 2022.

Mötet enades om ett meddelande från miljöministrarna rörande grön återhämtning vilket omfattar uppmaningar till FN:s medlemsstater att återinvestera i grön teknik, inklusive naturbaserade lösningar.

Under den så kallade ledarskapsdialogen lyfte miljö- och klimatminister Per Bolund att vägen till återhämtning efter Covid-19 innebär en möjlighet att skapa ett mer hållbart och fossilfritt samhälle och att hitta globala lösningar på problemen med föroreningar, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

UNEA 5 tog också en rad beslut som är nödvändiga för att FN:s miljöprogram Unep ska kunna fungera, som en strategi för åren 2022–2025 och ett arbetsprogram och budget för 2022–2023.

Mötet enades om att FN:s medlemsstater gemensamt bör arbeta för att komma tillrätta med plastnedskräpningen i havet. Det saknas idag ett globalt avtal som tar ett helhetsgrepp och reglerar hela livscykeln för plast men flera virtuella events uppmärksammade olika pågående initiativ. Medlemsstaterna visade ett ökat stöd för att en global överenskommelse som reglerar marin plastnedskräpning och mikroplast är en del av lösningen.

Miljö- och klimatminister Per Bolund uttryckte en förhoppning om att ett beslut om formella förhandlingar om en ambitiös global överenskommelse antas vid det fysiska mötet 2022. Tysklands ambassadör Annett Guenther annonserade att de, Ghana och Ecuador kommer stå värd för en ministerkonferens senare i år för att bana vägen för just ett sådant beslut.

Unep firar 50 år 2022

Unep bildades som ett resultat av Stockholmskonferensen 1972 och organisationen kommer att fira sitt 50-årsjubileum i mars 2022. Jubileet, kallat UNEP@50, lanserades under UNEA.

Sverige planerar att arrangera högnivåmötet Stockholm+50 i början av juni 2022 för att lyfta frågor om vår relation till naturen, hållbar konsumtion och produktion, grön återhämtning, och ett starkt ungdomsperspektiv, samt mobilisera världssamfundet bakom stärkt genomförande och agerande. Mötet har en koppling till Unep@50 såtillvida att båda evenemangen under 2022 syftar till att bidra till att stärka det internationella miljösamarbetet.

Unep har samordnat miljöarbetet under 50 år

Stockholmskonferensen och bildandet av FN:s Miljöprogram Unep 1972 blev startskottet för det globala miljöarbetet.

Inledningsvis gjorde sig Unep känt för arbetet mot förstöring av ozonskiktet i atmosfären. Idag arbetar Unep inom sju områden: klimatförändringar, naturkatastrofer och konflikter, hälsosamma ekosystem, miljöstyrning, kemikalier, avfall och ren luft, resurseffektivitet och miljöövervakning. Unep:s arbete finansieras till 95% av medlemsländerna och andra samarbetspartners och en stor del av medlen är öronmärkta för olika projekt. Sverige är en av de fem-tio största bidragsgivarna till Unep och arbetar för att se till att Unep fortsatt både är en effektiv organisation och kan stärkas i sitt uppdrag globalt.

Unep:s uppdrag är att ta initiativ till nya globala bestämmelser, policy och överenskommelser på miljöområdet, ta fram och sprida kunskap om miljö- och klimatsituationen i världen samt samordna miljöarbetet inom FN. Sedan de globala hållbarhetsmålen antogs under Agenda 2030, rapporterar Unep globalt om genomförandet av flera mål som handlar om miljö, till exempel mål 12 om hållbar konsumtion och produktion. Unep spelar också en viktig roll för genomförandet av miljödimensionen av Agenda 2030 globalt.

Under de 50 år som gått sedan Unep bildades har FN:s medlemsländer enats om ett antal konventioner som är vägledande för miljö- och klimatarbetet på internationell nivå och på lång sikt. Dessa utvecklas ständigt genom partsmöten där medlemsländerna möts för förhandlingar och beslut.

Sekretariaten för flera av dessa konventioner finns hos Unep. Det gäller bland andra konventionen om biologisk mångfald (The Convention on Biological Diversity, CBD), CITES som reglerar handeln med utrotningshotade djur och växter (The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) och konventionen som skyddar migrerande arter (Convention on the Conservation of Migratory Species, CMS).

Andra FN-konventioner har tillkommit för att reglera föroreningar och farliga ämnen, som ozon (Wienkonventionen), kvicksilver (Minamatakonventionen), långlivade organiska föreningar (Stockholmskonventionen) och kontroll över transporter över landsgränser och slutligt omhändertagande av farligt avfall (Baselkonventionen) där regler för export av plastavfall är en viktig fråga. Unep samordnar även den globala strategin för en hållbar hantering av kemikalier (SAICM).