Natos toppmöte i Vilnius
Publicerad
Den 11-12 juli hölls Natos årliga toppmöte i Vilnius, Litauen. Vid Natos toppmöten möts de allierades stats- och/eller regeringschefer tillsammans med utrikes- och försvarsministrarna. Sverige deltog som inbjuden medlem och statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson deltog i alla delar av toppmötet. Sveriges medlemskap stod högt på agendan, liksom Natos stöd till Ukraina och förstärkningen av alliansens avskräckning och försvar.
Toppmötet får ses som en framgång för värdlandet Litauen, som bjöd på ett väl genomfört möte. Substansen vid toppmötet utgjordes av en rad svåra frågor, vilka reflekteras i Natos sedvanliga toppmöteskommuniké. Den ambitionshöjning som aviserades under Natos toppmöte 2022 i Madrid, bland annat genom Natos nya strategiska koncept, bekräftades i Vilnius. Inte sedan kalla krigets slut har Nato haft en så hög ambition för alliansens gemensamma avskräckning och försvar. Nu väntar ett intensivt arbete med att implementera de beslut som fastslogs vid toppmötet i Vilnius.
Kvällen före toppmötet meddelade Turkiet att de stod redo att påbörja ratificeringen av Sveriges anslutningsprotokoll. Såväl Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som de allierade var under toppmötet tydliga med att det fanns höga förväntningar på att Sverige mycket snart skulle bli medlem i alliansen och att ratificeringen skulle ske så snart som möjligt. Sveriges geografiska läge och militära förmågor kommer att vara viktiga bidrag till Nato och försvaret av dess allierade, framhölls det.
Även Natos stärkta relation till Ukraina befästes under toppmötet, bland annat via kommunikén som fastslår att Ukrainas rättmätiga plats är i Nato och genom ett första möte i det nyinrättade Nato-Ukraina-rådet (NATO-Ukraine Council).
I samband med toppmötet presenterade G7-länderna en deklaration om säkerhetsåtaganden för Ukraina. Sverige har associerat sig till deklarationen och har med de andra nordiska länderna gjort ett tilläggsuttalande.
I marginalen till toppmötet skrev elva länder, däribland Sverige, också under ett samarbetsavtal om utbildning av ukrainska piloter och markpersonal i syfte att förbättra Ukrainas flygstridsförmåga. Utbildningen kommer att ske med stridsflyg F-16 med start i augusti i Danmark. Sverige undertecknade dessutom två bilaterala avtal med Ukraina om samarbete rörande upphandling av försvarsmateriel respektive ett säkerhetsskyddsavtal. Avtalen bidrar att stärka Ukrainas försvarsförmåga och möjliggöra inköp av nyproducerat materiel direkt från industrin.
X