Artikel från Utrikesdepartementet

Sveriges ställningstagande i konflikten mellan Israel och Hamas

Publicerad 02 november 2023

Stridigheterna mellan Israel och Hamas har nu pågått utan stopp sedan terroristgruppen Hamas fruktansvärda attacker den 7 oktober på civila män, kvinnor och barn i Israel, där hundratals människor dödades och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza.

I denna våldsamma konflikt vilar den svenska regeringens ställningstaganden på följande utgångspunkter:

1. Israel har en självklar rätt att försvara sig mot terrorism och den urskillningslösa raketbeskjutning som fortsatt pågår. Regeringen har reservationslöst fördömt terroristgruppen Hamas attacker. Vi har även krävt att gisslan friges villkorslöst.
   
   Med detta sagt, är Israels rätt att försvara sig inte absolut. Israels legitima rätt att försvara sig måste ske i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten. Folkrätten gäller alla och alltid, oavsett geografisk kontext.
   
   
2. Civila måste skyddas. Civila och civil infrastruktur får inte användas som måltavlor. Det betyder att Hamas och andra terroristgrupper i Gaza inte får gömma sig bakom oskyldiga och använda dessa som mänskliga sköldar.
   
   Det betyder också att Israel så långt som möjligt ska undvika att skada civila när de utövar sin rätt att försvara sig. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.
   
   
3. Humanitärt tillträde är fundamentalt. Ett stort ansvar för den humanitära katastrofen i Gaza vilar på Hamas som kontrollerat Gaza sedan 2007. Men vi måste skilja på terroristgruppen Hamas, den Palestinska myndigheten som ska företräda det palestinska folket på de ockuperade områdena och den palestinska civilbefolkningen. Det palestinska folket bär inte ansvar för Hamas terrorism.
   
   Den palestinska civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Bilderna från Gaza är förfärande. Även om Hamas bär ett stort ansvar för den humanitära situationen i Gaza, har även Israel ett ansvar. Regeringen är djupt oroad över de humanitära konsekvenserna av den israeliska blockaden. Det är av yttersta vikt att fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att vatten, förnödenheter, bränsle, mediciner och elektricitet släpps igenom.
   
   Sverige och EU understryker vikten av att humanitärt bistånd kan komma in i Gaza inklusive genom humanitära korridorer och humanitära pauser, och välkomnar att en del humanitär hjälp har släppts igenom, i samråd med Israel, i Rafah vid Gazas södra gräns mot Egypten. Men mycket mer behövs. Det pågår också viktiga ansträngningar för att utländska medborgare ska kunna lämna Gaza.
   
   
4. Regional eskalering måste undvikas. Riskerna för en regional upptrappning är betydande och skulle få än mer förödande konsekvenser. Det är viktigt med gemensamma diplomatiska ansträngningar, inklusive av regionala aktörer och FN, för att undvika ytterligare upptrappning med risk för ett fullskaligt regionalt krig och andra spridningseffekter i regionen. I detta har även EU en viktig roll.
   
   En regional eskalation skulle förvärra ett redan svårt läge i en konfliktdrabbad region. Det skulle leda till ett oerhört mänskligt lidande, stärka extremister och ytterligare flyktingströmmar. Därför är det angeläget med kontinuerlig diplomatisk kraftsamling för att förhindra mer våld.
   
   
5. En hållbar fred bygger på en tvåstatslösning. Vi får inte tappa fokus på en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. En förhandlad tvåstatslösning är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.

Dessa utgångspunkter ledde bland annat fram till att Sverige, tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater, avstod från att stödja den resolution om humanitär vapenvila som lagts fram som antogs i FN:s Generalförsamling den 28 oktober, eftersom resolutionen inte tydligt fördömde Hamas terroristattacker mot Israel och inte hänvisade till Israels rätt att försvara sig mot terrorister. 

Sverige och samtliga medlemsstater i EU, samt även USA, Storbritannien, Norge och Island, röstade däremot för ett tilläggsförslag till resolutionen, framlagt av Kanada, som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, men tilläggsförslaget antogs inte.

Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera av de humanitära aktörerna på plats. Det är angeläget med ytterligare humanitärt stöd till Gaza, någonting som USA också har uppmanat alla länder till. Det finns också ett pågående arbete mellan USA, Egypten, Israel, FN och andra regionala aktörer för att säkerställa att humanitärt stöd kan nå civilbefolkningen i Gaza utan att Hamas eller andra terroristgrupper kan dra nytta av dessa.

Sverige står fullt bakom de slutsatser som antogs av alla EU:s ledare i Europeiska rådet den 27 oktober:

Europeiska rådets slutsatser den 27 oktober (pdf)