Debattartikel från Arbetsmarknadsdepartementet

Föräldrarätten kan innebära stora problem för utsatta barn

Publicerad

Debattartikel av jämställdhets­minister Åsa Lindhagen i Svenska Dagbladet den 6 maj.

Efter uppmärksammade fall där familjehemsplacerade barn farit illa finns det äntligen en bred uppslutning bland politiker för att förändra den starka föräldrarätten. Men för att detta ska ske måste vi förstå att föräldrarätten slår igenom brett och kan innebära stora problem på fler områden än enbart för familjehemsplacerade barn. Det krävs ett perspektivskifte där vi på riktigt börjar sätta barns rättigheter främst.

Efter att familjehemsplacerade barns rättigheter har kommit högt upp på agendan har det politiska landskapet förändrats. Det finns idag en bred politisk uppslutning bakom barnkonventionens principer om att i varje beslut som rör barn alltid se till barnets bästa. Ett fall som upprört ett helt land är det om Lilla Hjärtat, vars öde har gjort det tydligt för många hur stark föräldrarätten är i Sverige. Den lilla treåringen bodde hos familjehemsföräldrar sedan födseln, men efter att ha flyttats till de biologiska föräldrarna hittades hon en dag död. Hennes öde visar de yttersta konsekvenserna av den starka föräldrarätten, där föräldrars rätt till sina barn sätts före barns rätt till trygghet och skydd.  

Bland politiker finns nu en bred samsyn om att barnets bästa måste gälla. Den starka uppslutningen bakom barns rättigheter ger hopp. Den banar väg för att vi ska kunna stärka barns rättigheter på ett mer djupgående plan. Men för att detta ska bli verklighet krävs att vi lyfter blicken och förstår att den starka föräldrarätten kan innebära stora problem på flera områden. Det handlar inte om enstaka fall av barn som far illa, nej föräldrarätten slår igenom brett. Den påverkar inte bara barn som är familjehemsplacerade. Ska vi ta ansvar på riktigt krävs ett perspektivskifte – från föräldrars rätt till barns rätt.

Ett exempel på den starka föräldrarätten är barn i utsatthet som inte får hjälp av socialtjänsten för att föräldrarna säger nej. Dagens lagstiftning innebär att det är svårt för socialtjänsten att agera om föräldrarna motsätter sig det, det krävs att villkoren för tvångsvård är uppfyllda. När jag var socialborgarråd i Stockholms stad mötte jag socialsekreterare som vittnade om maktlösheten de kände när de på grund av lagstiftningen inte hade möjlighet att hjälpa barn som for illa. Det var omöjligt för mig att förstå hur vi kunde svika de här barnen. Och det var tydligt att det var politikerna som hade det yttersta ansvaret för att det såg ut så här.

Föräldrarätten är också i högsta grad närvarande i våldsutsatta kvinnors och barns liv. Kvinnojourer, socialarbetare och forskare larmar om hur barn med separerade föräldrar mot sin vilja tvingas till umgänge med en förälder som utövat våld och som de är rädda för. Det här är en fråga vi måste börja titta närmare på. Hur ser situationen ut för barn med separerade föräldrar där det finns uppgifter om våld från ena föräldern? Sätter vi barns rättigheter främst? Eller är det återigen föräldrars rätt till sina barn som får gå före?

Sverige har ett ansvar enligt Barnkonventionen att tillgodose barns rättigheter. I syfte att stärka barns situation gör regeringen nu insatser på följande tre områden:

  1. Ökad kunskap om barn i vårdnadstvister där det förekommit våld. Regeringen ger nu Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en genomgång av domar i mål om vårdnad, boende eller umgänge och kartlägga i vilken utsträckning och på vilket sätt uppgifter om våld eller andra övergrepp från en förälder beaktas i domarna. Syftet är att få en bättre bild av hur situationen ser ut för barn i vårdnadstvister och där det finns uppgifter om våld. Jämställdhetsmyndigheten ska också se över hur barn har kommit till tals och om barns åsikter beaktats i processen.
  2. Förbättrade möjligheter för barn i utsatthet att få hjälp. I höstas gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram lagförslag för hur socialtjänsten kan få större möjligheter att ge stöd till barn även om föräldrarna motsätter sig det. Nu ska vi framåt i den här frågan.
  3. Ny lagstiftning för att stärka familjehemsplacerade barns situation. Vi måste se till att det är barnets bästa som gäller när beslut tas om en familjehemsplacering ska avslutas. Socialminister Lena Hallengren har nyligen tillsatt en utredare som ska ta fram förslag på hur principen om barnets bästa kan stärkas. Därtill ska utredaren bland annat se över om socialnämndens skyldighet att överväga vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrarna ska tidigareläggas och om socialnämnden ska få en skyldighet att följa upp barns situation efter att en placering upphört. Nu ska skarpa lagförslag tas fram som försäkrar oss om att dessa barn verkligen får det skydd de ska ha.

Utsatta barn ska inte behöva betala priset för den starka föräldrarätten. Nu krävs ett perspektivskifte där vi på riktigt börjar sätta barns rättigheter främst. Där vi förstår att den starka föräldrarätten kan medföra stora problem. Och där vi gör något åt det.