Invasiva främmande arter ska bekämpas i Sverige

Regeringen presenterar nu flera nya lagförslag om invasiva främmande arter. Målet är sätta igång ett systematiskt och kraftfullt arbete mot invasiva främmande arter i Sverige. Förslagen ska också se till att Sveriges lever upp till de skyldigheter som finns inom EU.

En mårdhund
Mårdhunden är en av de invasiva främmande arter som finns i Sverige och på unionsförteckningen. Foto: Tim Ellis/Flickr

En invasiv främmande art är en art som har introducerats i en miljö där den inte finns naturligt. I den nya miljön riskerar den att spridas snabbt eftersom den inte har några naturliga fiender eller genom att den kan konkurrera med naturligt förekommande arter på annat sätt. I Sverige är jätteloka och mårdhund exempel på sådana arter.

När en sådan art kommer in kan den orsaka stora problem för den biologiska mångfalden, fisket och skogs- och jordbruket. Invasiva främmande arter leder till stora kostnader för samhället. På EU-nivå beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till 12 miljarder euro per år, bland annat genom skador på människors och djurs hälsa, skördar, fiskbestånd, infrastruktur, sjöfart på floder och skador på skyddade arter.

– Det är viktigt att en invasiv främmande art upptäcks snabbt och att den hindras från att etablera och sprida sig. Regeringen förtydligar nu vad som gäller kring dessa invasiva främmande arter i Sverige, så att våra myndigheter får möjligheter att sätta in effektiva åtgärder, säger miljöminister Karolina Skog.

Förslagen i lagrådsremissen ska leda till att uppfylla de skyldigheter som Sverige har enligt EU-förordningen som antogs 2015. Förslagen innebär bland annat att:

  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ett bemyndigande att meddela föreskrifter som reglerar hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras.
  • Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot förordningarna och föreskrifterna, exempelvis genom att föra in eller sprida en sådan art i Sverige, kommer kunna dömas till böter eller fängelse i upp till två år.
  • Myndigheter och kommuner får tillträde till privat mark, även om fastighetsägaren skulle motsätta sig detta, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.

Kontakt

Hanna Björnfors
Politiskt sakkunnig hos miljöminister Karolina Skog
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Hanna Björnfors, via registrator

Invasiva främmande arter i Sverige och EU

EU-förordningen är kopplad till en förteckning över invasiva främmande arter som antas av EU-kommissionen, den s.k. unionsförteckningen. Arterna på unionsförteckningen får inte avsiktligt föras in till, hållas eller födas upp i EU. Unionsförteckningen omfattar i dagsläget 49 arter. Vissa av arterna på unionsförteckningen finns redan i svensk natur, exempelvis jätteloka och mårdhund. Det finns knappt 400 arter som bedöms som invasiva främmande arter i Sverige, men bara 11 av dessa berörs idag direkt av EU-förordningen.