Pressmeddelande från Miljödepartementet

Hårdare krav på plastavfallsexport efter FN-möten om avfall och kemikalier

Publicerad

I går avslutades förhandlingsmöten i Genève inom tre FN-konventioner på avfalls- och kemikalieområdet. Sverige har drivit på för att fler farliga ämnen ska förbjudas, att åtgärder för att övervaka efterlevnaden ska stärkas och att det ska ställas högre krav när plastavfall exporteras.

Den globala handeln med plastavfall är ett växande problem eftersom plastavfall som hanteras på fel sätt kan bli en allvarlig risk för människors hälsa och miljön. Den globala plastproduktionen är i dag 320 miljoner ton per år, och den ökar ständigt. Mindre än tio procent av det globala plastavfallet återvinns. En stor del av plasten riskerar att hamna i haven och på stränderna, i okontrollerade deponier samt i öppen förbränning.

FN-mötet inom Baselkonventionen har beslutat att den globala handeln med plastavfall ska regleras hårdare. Importerande länder, vilka ofta är utvecklingsländer, ska få större möjligheter att stoppa oönskat avfall.

– Jag är mycket glad att vi nu lyckats begränsa möjligheten att exportera plastavfall till länder som inte kan garantera att de tar om hand avfallet på ett bra sätt, något som Sverige framgångsrikt drivit på för, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Dagens internationella flöden av plast kan ge katastrofala följder för många utvecklingsländer. Vi ser också att enorma mängder plast hamnar i havet, vilket är ett hot mot allt marint liv.

Rotterdamkonventionen bidrar till skyddet av människors hälsa och miljön genom att ge länder information om export och import av farliga ämnen, så att länder kan välja att begränsa eller förbjuda sådan handel. Det har dock länge saknats en möjlighet att följa upp och kontrollera att konventionen fungerar och att länderna uppfyller sina åtaganden. Under FN-mötet om Rotterdamkonventionen enades parterna bl.a. om en efterlevnadsmekanism som syftar till just detta. Frågan har förhandlats sedan konventionen antogs 2004. Sverige och EU har varit pådrivande i arbetet med att inrätta en efterlevnadsmekanism och röstade för förslaget.

FN-mötet inom Stockholmskonventionen resulterade bl.a. i förbud för dikofol och PFOA och PFOA-besläktade ämnen. Förbudet för PFOA innebär en stor framgång för en s k gruppvis hantering av farliga ämnen eftersom det omfattar drygt 800 ämnen som kan brytas ned eller omvandlas till PFOA. Aldrig tidigare har ett förbud på global nivå omfattat så många ämnen.

Kontakt

Jakob Lundgren
Pressekreterare hos miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-206 08 92
e-post till Jakob Lundgren

Om ämnena dikofol och PFOA

Dikofol är ett ämne som används i bekämpningsmedel.

PFOA tillhör gruppen högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas. Högfluorerade ämnen förekommer inte naturligt i miljön, utan är framställda av oss sedan mitten av 50-talet. PFOA är ett fett- och vattenavvisande ämne som bl.a. används i textilier och brandskum.

Basel-, Rotterdam- och Stockholmskonventionerna

Mötet, som pågår 29 april till 10 maj 2019, samlar parter och andra aktörer från hela världen. Vid årets möte representeras Sverige av företrädare för Miljödepartementet, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Stockholmskonventionen handlar om förbud och begränsning av långlivade organiska föroreningar s.k. POP:s ämnen (Persistent Organic Pollutants) som t.ex. insektsgiftet DDT eller industrikemikalien PCB.