Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Nu träder nya regler för ett tryggare Sverige i kraft

Publicerad

Runt årsskiftet träder nya lag­ändringar i kraft som ska bidra till ett tryggare Sverige. Flera av lagänd­ringarna ingår i regeringens 34-punkts­program mot gäng­krimi­nalitet och regeringens åtgärds­paket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Slopad straffrabatt för unga myndiga

Den 2 januari 2022 slopas straff­rabatten för personer i åldern 18–20 år om brottet har ett minimi­straff på fängelse i ett år eller mer. Det handlar exempel­vis om rån, grov miss­handel och våld­täkt. Det­samma ska gälla för brott som i det enskilda fallet bör straffas med fängelse i minst ett år även om minimi­straffet är lägre.

Det ska inte heller krävas starkare skäl än normalt för att döma en ung myn­dig person till fängelse. Samma straff som för andra myn­diga personer ska också kunna dömas ut, till exempel fängelse på livstid. Dess­utom ska vissa allvarliga brott, till exempel mord eller våld­täkt mot barn, inte kunna pre­skri­beras om brottet begåtts av någon som fyllt 18 år.

Lagändringarna är en del av regeringens 34-punkts­program mot gäng­krimi­naliteten.

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Ändringarna innebär att möjlig­heterna att använda berät­telser som lämnats vid tidiga förhör utökas. Det handlar bland annat om utökade möjlig­heter att tillåta berät­telser från förhör inför en brotts­bekäm­pande myndighet som bevis, att ta upp bevis i domstol före huvud­förhand­ling och att använda vittnes­attester som bevis. Lag­änd­ringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Ny möjlighet att söka efter vapen och andra farliga föremål

Lagändringen innebär att polisen fått en ny befogen­het att i brotts­före­byggande syfte göra hus­rann­sakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål, till exempel explo­siva varor, i gemen­samma utrym­men i eller i anslutning till fler­bostads­hus. Befogen­heten får användas i situationer där risken framstår som stor att sådana föremål ska användas vid våldsbrott.

Lagändringen trädde i kraft den 1 december 2021 och ingår i regeringens 34-punkts­program mot gäng­krimi­naliteten.

Skärpt straff för grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud

Våld och andra kränk­ningar i nära relationer är ett allvarligt sam­hälls­problem. För att bättre åter­spegla brotts­lighetens allvar görs lag­ändringar som innebär att minimi­straffet för grov frids­kränkning och grov kvinno­frids­kränk­ning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år, att straffet för över­trädelse av kontakt­förbud skärps och att mindre allvarliga över­trädelser av kontakt­förbud inte längre ska vara fria från straff.

Ändringarna inne­bär också att förtal och grovt förtal kan ingå i grov frids­kränkning, grov kvinno­frids­kränk­ning och olaga förföljelse, att utvidgat kontakt­förbud kan förenas med villkor om elektro­nisk över­vakning som första­hands­åtgärd samt att det så kallade väsent­lig­hets­kravet för kontakt­förbud avseende en gemen­sam bostad och för särskilt utvidgat kontakt­förbud tas bort.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2022 och ingår i regeringens åtgärds­paket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Presskontakt

Per Strängberg
Tf. pressekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-093 90 56
e-post till Per Strängberg