Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Finland

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Finland samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Finland är en rättsstat och en parlamentarisk demokrati med starka och oberoende institutioner. De mänskliga rättigheterna garanteras i lagstiftning och respekteras väl. Finland placerar sig mycket högt i internationella rankingar vad gäller såväl civila och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter bland annat vad gäller pressfrihet och låg grad av korruption.

Finland leds för tredje gången av en kvinnlig statsminister och samtliga fem partiledare i regeringskoalitionen är kvinnor. Kvinnor är generellt mer välutbildade än män, samtidigt som deras genomsnittliga inkomster är lägre än mäns. Våld mot kvinnor utgör ett allvarligt problem. Ökande näthat mot kvinnliga politiker riskerar att ha en negativ påverkan på demokratin.

Finland tillhör de främsta länderna vad gäller efterlevnad av fackliga rättigheter enligt Global Rights Index 2020. Löntagarna kan organisera sig fackligt och förhandla kollektivt om arbetsvillkoren. Den fackliga anslutningsgraden har dock sjunkit sedan 2013 och är nu under 60 procent. Flera arbetsgivarorganisationer har på senare tid valt att gå ifrån centraliserade avtal, men trepartsmodellen med regeringen, arbetsgivare och fack är fortsatt en viktig grundpelare i systemet.

Europadomstolen har under 2019-2020 fällt Finland två gånger för att ha kränkt rätten till liv. Den ena domen gällde att regeringen misslyckats med att förhindra en skolskjutning, vilket har lett till striktare villkor för vapenlicens. Den andra domen handlade om en asylsökande som återsänts till Irak och uppgavs ha dödats efter ankomsten. Det har senare framkommit misstankar om att domstolen försetts med falska uppgifter om asylsökandens död. Migrationsverket har med anledning av målet gjort en översyn av sitt arbetssätt.

Regeringen har tagit initiativ till en rad reformer för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att göra föräldraledighetssystemet mer jämställt samt motarbeta tvångsäktenskap och våld mot kvinnor. Regeringen har också uttalat avsikt att revidera den så kallade translagen så att korrigering av juridiskt kön skiljs från medicinska utredningar och fortplantningsförmåga, och att självbestämmandet ökar för barn vars kön inte entydigt kan identifieras.


Under coronapandemin har regeringen, i samverkan med presidenten, under en period förklarat att undantagsförhållanden råder och tagit beredskapslagen i bruk. Lagen har gett myndigheterna rätt att vidta åtgärder för att begränsa smittspridningen. Dessa åtgärder har bland annat påverkat rörelse- och mötesfriheten. Personer i utsatta situationer har fått det ännu svårare under pandemin. Barn och unga har i perioder endast haft tillgång till distansundervisning, och verksamheter utanför skolan har ställts in. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade antalet rapporterade fall av våld i nära relationer med tolv procent under första halvan av pandemiåret 2020. Utöver begränsningen för finländares rätt att resa in och ut ur landet pandemiåtgärderna ifrågasatts relativt lite i den allmänna debatten, förutom i viss mån av juridiska experter.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.